Det handlar inte om straff, utan om återuppbyggnad Kriminalvården. En värld många känner till, men få har en verklig förståelse för. En av Sveriges största myndigheter, där dörrarna är låsta och verkligheten bakom taggtråden är osynlig för de flesta. För mig har Kriminalvården, trots sina brister, blivit den plats där jag försöker göra skillnad för den enskilda.
Nyhetsplock tisdag 3 mars 2026 Dödsfall på häkte i Nyköping, explosion vid port i flerfamiljshus i Stockholm, tonårspojkar hotade av man med vapenliknande föremål och förrymd dansk mördare gripen.
Den som är utan synd kastar första stenen Kloka ord från den där snickarn från Nazareth som kanske förtjänar lite uppmärksamhet och eftertanke? För vem är egentligen utan synd, knappast Tidö-partierna eller oppositionen?
Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden? Kriminalvården måste verkställa de beslut som riksdag och regering fattar. Men vilka konsekvenser får alla dessa ofta förhastade beslut? Kommer vi verkligen vara nöjda med resultaten om tio år?
När murarna rämnar inifrån Var och besökte sonen på anstalten Skänninge igen, och det som ljuder inne i mitt huvud är något min älskade hustru uttryckte för något år sedan; ”Hoppas vi kan åka därifrån idag utan tårar i ögonen denna gången”.
Därför slutade jag som lärare inom Kriminalvården Efter flera år som lärare inom Kriminalvården kände Åsa att hon fått nog av att ständigt motarbetas.
”Hur ska vi kunna rehabiliteras?” Jag kan absolut inte tala för alla på klass 1-anstalter, men för dom som är i samma situation som mig, så vill jag lyfta ett stort problem. Det är nu särskilt aktuellt med tanke på det dödsfall som inträffade för inte alls länge sedan på Kumla.
Tystnadskulturen är Kriminalvårdens stora utmaning När jag började inom Kriminalvården för ett antal år sedan var jag motiverad till att bidra till ett tryggare samhälle. Jag kände inte till verksamheten så väl, men fick en bra uppfattning i samband med anställningsintervjun. Tänk om jag då hade haft en spåkula och kunnat se situationen nu i början av 2026.
”Det ska bara se bra ut” Hur kan en organisation som Kriminalvården ha en roll att hjälpa andra när dom själva är i ett så förvirrat tillstånd, utan bra rutiner eller fungerande system? Det är lika ologiskt som om en advokat skulle arbeta som en kirurg.
Ett bättre 2026 – tjänstemannaansvaret återinförs? Läser i sociala medier att ”landsfader” tillika statsminister Ulf Kristersson (M), vill återinföra tjänstemannaansvaret tillsammans med Tidö-Ligan. Då finns det kanske möjligheter till ett bättre 2026 trots allt, eller? Vi får väl se, men först...
Piskorna viner, men var är morötterna? Det känns rätt hopplöst att ta sig vidare med krönikor och texter om Kriminalvården just nu, detta då det regnar nya förslag om hårdare tag från politikerna i en aldrig sinande ström. Var ska man liksom börja?
”Vi vågar inte säga emot” Vi arbetar på en anstalt i säkerhetsklass 2, och här finns många problem. Vi och kollegorna försöker få ledningen att lyssna, men varje gång någon ”klagar” så tystas det ner. Sen ”uppmuntras” vi att sluta klaga eftersom det kan påverka vår karriär.
Rädsla, skam och oro som anhörig Som anhöriga till en intagen är det väldigt många som känner ett närmast kaosartat tillstånd när det kommer till känslolivet skulle jag tro.
Bortkastade nycklar tryggar inte samhället Kriminalvårdens värdegrund bör läsas med stort intresse av både ledning, anställda och intagna. Varje punkt känns som bra ”stödhjul” för hela verksamheten i sin helhet. Om värdegrunden dessutom kombinerades med att ta in information och kunskap från de som faktiskt berörs av verksamheten då kanske myndigheten skulle kunna bli bättre fungerande.
Politikernas tramsande I Sverige stiftas allt fler repressiva lagar. I ena ändan skärps straffen till nästintill livstids fängelse för de flesta brott som i straffpåföljdshänseende inleds med ordet grovt. Kan man bara sätta grovt framför brottet verkar det inte finnas några gränser för påföljden.