Av Börje R P Carlsson 2026-06-11
Ulf Kristersson har tydligen gett efter för hustrun, Birgitta Paulina Kristersson Eds, önskningar om att få bygga ett hönshus på Harpsund. Hon har ju redan en tupp så varför inte en flock höns till det allmänna kacklandet?När man läser hönsmammans agenda undrar i alla fall jag vem som ska sköta denna hönsflock? Är det månne tuppen själv som ska handha denna förtroendefulla syssla eller kan hönsmamman trycka in lite utfordring och äggplockning mellan predikoturerna?
Förmodligen kommer väl skattepengarna väl till pass och kanske kan arbetslösheten minskas genom att med skattemedel inhyra en hönsmatare och en äggplockare? Ett tredje jobb skapas väl när de plockade äggen skall transporteras till statsministerns kök, var nu det ligger?
Om jag förstått saken rätt så har ju skattepengar redan nyttjats för att bygga hönshuset. Det är lite udda att de som redan har hygglig lön dessutom ska ha sina fritidssysslor betalda med skattemedel.
Det handlar förresten inte bara om fritidssysslor, utan skattepengar används tydligen till det mesta i familjen Kristersson Ed. Stora donationer för att hålla ihop släkten Kristersson med familjen Bildt. Skolavslutningar på Harpsund med vad därtill hör på skattebetalarnas bekostnad, i alla fall tills det blir allmänt känt att denna uppgift belastar skattebetalarna. Då säger statsministern att han betalar skolavslutningen, han betalar då också hönshuset. Men det finns tydligen gränser för hans spenderande, för trasmattan i bostaden får skattebetalarna stå för.
Jag undrar dock vem som ska betala hönsen och också vilken hönsfarmare som ska få bli näst intill kunglig hönsleverantör?
Jag är nyfiken på vilka framtida nycker och udda idéer som skattebetalarna ska stå för när familjen Kristersson Ed drabbas av sina hugskott?
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.