Ny faktabank

Av Dick Sundevall 2019-12-09

Den stora fördelen med Maria Robsahms beräkningar och grafer är att hon alltid redovisar sina källor och är väldigt noga med urvalet av källor. Resultaten av vad hon fått fram har retat en del till vansinne. Nu startar hon "Faktabanken". Se länk nedan.

   Inte nog med att Maria redovisar sina noggrant utvalda källor, finns det några små tveksamheter, som till exempel när man gör internationella jämförelser, redogör hon för det.

   Ni är många som följt hennes artiklar här på Magasinet Para§raf. En del av er hade hittat till hennes Fb-sida långt innan dess. Nu får ni också möjlighet att snabbt komma åt och kontrollera massor med tillförlitlig information på hennes nystartade Faktabanken. Så här presenterar Maria själv Faktabanken:

   Sedan flera år har jag förmedlat vad som finns i offentliga arkiv och register när det gäller brottslighet. Resultaten av denna granskning har bl a blivit en rad olika grafer som på olika sätt visar vad vi faktiskt vet när det gäller brottslighet.

   Många hör av sig till mig och vill ha hjälp med att hitta en specifik graf och den här sidans syfte är att underlätta dessa sökningar.

   Därför startar jag nu ”Faktabanken. Siffror och grafer om brott”, som ska fungera som ett arkiv för statistik som rör brottslighet i Sverige. Till att börja med som Facebooksida.

   I Faktabanken ska det vara lätt att hitta grafer och statistik kring det här med brottslighet idag och över tid. Både de grafer som jag har framställt utifrån offentlig statistik men också de grafer som finns på olika myndigheters hemsidor. Framför allt kommer fokus att ligga på Sverige men här kommer också att finnas internationella jämförelser.

   Min utgångspunkt är den officiella statistik som finns tillgänglig hos bl a BRÅ, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, MSB, Kriminalvården. Det handlar om siffror, handlar om hur vanlig en viss typ av brottslighet är, och hur utvecklingen ser ut – om det har ökat eller minskat.

   Motivet till mitt intresse för denna fråga är de vida spridda felaktiga föreställningarna om brottsutvecklingen. Närmast cementerade är påståendena om att våldsbrottsligheten skjuter i höjden – att misshandel, rån, bilbränder, inbrott och mord skulle ha ökat dramatiskt. Dessa föreställningar har ingen förankring i den offentliga statistik som finns bara några knapptryck bort.

   Hur har denna felaktiga bild av brottsutvecklingen i Sverige kommit att få ett så dominerande utrymme att den idag ligger högst på den politiska agendan? Det finns flera förklaringar. Det finns ett politiskt intresse, vars syfte är att frammana bilden av ett land i förfall, nära undergång.

   Men medias inneboende logik spelar också en roll. När en viss typ av brottslighet ökar så blir det rubriker. När en annan typ av brottslighet minskar blir det inte ens en notis. Det som tycks bekräfta bilden att allt blir sämre slås upp stort i reportage och rubriker, men fakta som tyder på motsatsen väcker inget större intresse.

   Låt mig ta några exempel:
   I ett pressmeddelande från polisregion Syd presenterades nyligen den årliga studien över brottsutvecklingen i regionens 58 kommuner. Det var glädjande nyheter om att allt färre medborgare i regionen utsätts för brott.  Årets trygghetsmätning, som gjordes i september i år, visar att andelen medborgare i region Syd som inte utsatts för något som helst brott under de senaste 12 månaderna ligger på 82,25 procent. Det är den högsta siffran som någonsin uppmätts.

   Andelen medborgare som utsatts för våld, stöld eller skadegörelse fortsätter att minska, och är nu nere på historiskt låga 14 procent – att jämföra med 15 procent 2018 och 17 procent 2012.

”Utsattheten för brott fortsätter att minska och har minskat kraftigt sedan ett tiotal år. Detta gäller både våldsbrott och mängdbrott som stöld och skadegörelse, säger Mats Trulsson, ansvarig för trygghetsmätningarna i region Syd.”

https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/november/farre-medborgare-utsatts-for-brott/?fbclid=IwAR0E1TVNUB04DuKYMTbJ8Hdm857GmYZCKcFgIVirM7HXTEziTUmO_jgoQdQ

   Att denna rapport inte fick något större genomslag i media är symptomatiskt.

   En viktig del i den upptrissade stämningen är att den organiserade brottsligheten får mycket stort utrymme i media, vilket påverkar bilden av brottsutvecklingen generellt i landet.

   I en nyutkommen antologi från Försvarshögskolan skriver kriminologen och poliskommissarien Amir Rostami:

”När utvecklingen av den organiserade brottsligheten diskuteras, är det lätt hänt att en apokalyptisk bild målas upp över säkerhetsutmaningarna i Sverige. Det riskerar att bidra till överdrivna eller feldimensionerade hotbilder.”

https://www.fhs.se/download/18.4de5088316deae29189350/1571641866102/Antagnostiska%20hot%20och%20dess%20p%C3%A5verkan%20p%C3%A5%20lokalsamh%C3%A4llet.pdf?fbclid=IwAR07WZg2ShwCt5Wi9igCHbRkBM_gqR1XfzGUazmFAk-nJJEW2Eo2Cpgtp3I

   Och Rostami exemplifierar:

”Ungdomskriminaliteten som helhet uppvisar en stabil eller lätt nedåtgående trend, de anmälda misshandelsbrotten mot män 18 år eller äldre har minskat sedan 2009 med 25 procent och det dödliga våldet ligger fortfarande på en lägre nivå än toppnoteringen från slutet av 1980-talet.”

   Inte heller dessa viktiga ord har gett upphov till någon självrannsakan på svenska redaktioner.

   En viktig del i detta projekt är att ge ett sammanhang till de olika siffrorna. Att jämföra över tid, men också med andra länder. Att försöka fördjupa kunskaperna kring vad vi faktiskt vet om brottsutvecklingen.

   Här är två grafer över det dödliga våldet i Sverige sedan 1970. Båda är klickbara för att få upp en större bild.

 

   Den ena, ovan, med måttet per 100 000 invånare – eftersom vi har blivit över två miljoner fler sedan 1970.

   Den andra grafen, nedan, anger faktiska antal fall av dödligt våld. Genomsnittet för åren 2015-2018 – med en högre nivå än åren strax innan – ligger fortfarande under 1979, 1981, 1986, 1988, 1989, 1991, 1992, 1993 och 2007. I faktiska antal fall av dödligt våld.

 

   Jag har inget intresse av att skönmåla eller att påstå att det aldrig har varit tryggare än nu. Men jag delar Amir Rostamis uppfattning att läget ”inte ska tolkas som en generell ökning av brottsligheten i Sverige eller att säkerhetsproblemen är omöjliga att hantera.”

   Med den ambitionen lanserar jag nu ”Faktabanken. Siffror och grafer om brott”.

 

/Maria Robsahm

 


   Dick Sundevall är Magasinet Para§rafs chefredaktör och ansvarige utgivare.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.