Professor Stefan Holgersson

Vem försöker tysta den kritiska polisforskaren?

Av Dick Sundevall 2020-11-24

Är det polisledningen, BRÅ eller möjligen Justitiedepartementet som försöker stoppa professor Stefan Holgerssons forskning? Stoppa den forskare som genom åren lagt fram de mest kritiska forskningsrapporterna avseende såväl polisens ledning som BRÅ.

Donald Trump har bland mycket annat gjort sig känd för att avskeda framträdande personer som framfört för Trump olämpliga sanningar. Men något liknande kan väl inte ske i Sverige?

Nej, inte så direkt. Inte så drastiskt. Här görs det på ett annat sätt. Den här artikeln utgör början på en artikelserie om hur man uppifrån försöker tysta professorn och polisforskaren Stefan Holgersson.

– Det är enkelt att sitta på läktaren och döma, är en vanlig replik när polischefer kritiseras.

Men Stefan Holgersson sitter inte på ”läktaren”. Han är polis och arbetar fortfarande som polis, parallellt med sin forskning. Därför har det varit svårt att enkelt avvisa hans kritik.

Hans forskning är seriös och granskas precis som annan forskning innan den publiceras. Det här har resulterat i att han fått en professur i Oslo – men inte i Sverige…

Misskrediterats och mobbats

I datorn har jag en av de senaste av dessa rapporter. Se länk nedan till hela rapporten. Där beskrivs hur man försökt tysta honom. Rent av mobbat honom på universitet i Linköping. Och det har gått så långt så att man indirekt även gett sig på hans familj.

Stefan Holgersson har bland annat misskrediterats i yttrande till kammarrätten och till media av universitetets chefsjurist.

Hans forskningsassistents anställning avslutas i förtid trots att värdefullt arbete, därmed omintetgörs och att det finns ekonomiska medel avsatta inom ramen för eget forskningsanslag.

Ledighet för Holgersson inför förlossning avslås med kort varsel efter att han tidigare fått klartecken via mejl.

Han presenterades inte längre som medarbetare på den avdelningen han tillhör på LIU:s (Linköpings universitets) hemsida.

Centralt placerad befattningshavare har kryssat i att hans externa profilpresentation på LIU:s hemsida inte längre skulle vara tillgänglig.

På hans avdelnings hemsida, under rubriken ”Forskning” saknades beskrivningar av hans forskningsprojekt.

Trots att den första rapporten om BRÅ rönte stort allmänintresse och har laddats ned 40 000 gånger så ville inte universitetet, när en ny rapport om BRÅ publicerades, skriva om rapporten. (Se tidigare beskrivning i Magasinet Paragraf. Behovet av att diskutera BRÅ.)

Stora och oförutsedda förändringar i tjänstgöringsplan, som ytterligare skulle försämra möjligheterna att utföra den planerade forskningen meddelades utan någon dialog.

Beslut att tillsätta en granskningsgrupp där en laglig grund att studera vissa förhållanden saknas. Därefter vägrar universitetet trots upprepade förfrågningar från fackligt juridiskt ombud att följa förvaltningslagen och motivera sitt beslut.

Stefan Holgersson kallades till möten med kort varsel även under föräldraledighet.

Försöker få bort honom

Kort sagt så försöker man få en obekväm kritiskt granskande forskare att självmant avsluta sin anställning och därmed bli tystad.

Vad är det då Stefan Holgersson forskat om så varit så känsligt? Varför tycks det vara så viktigt att han tystas? Det är bland annat det här – som är nog så talande:

2005. Doktorsavhandling Yrke: Polis. Åskådliggjorde ett flertal strukturella problem inom polisen som medförde att anställdas motivation och kunskap inte togs (tas) tillvara. Det som sannolikt var mest frustrerande var att en omfattande faktainsamling visade att prestationerna sjönk mycket snabbt hos nyutexaminerade poliser.

2007. Polisens arbete mot narkotikabrott. Pekade på att polisens narkotikaverksamhet hade nedmonterats och att en utpräglad pinnjakt tillämpades för att ge sken av att verksamheten fungerade bra.

2008. Polisens trafiksäkerhetsarbete. Visade på stora brister i polisens trafiksäkerhetsarbete och en pinnjakt som gav sken av att verksamheten fungerade bra.

2012. En rapport om vad uniformerade poliser gör. Visade att uniformerade yttre tjänstgörande poliser till största delen befann sig på polisstationen och i polisbil på väg till/från jobb och ägnade väldigt lite tid åt bl.a. fotpatrullering, utredningsarbete och brottsförebyggande verksamhet etc.

2013/2014. Polisen bakom kulisserna. Visade att polisens presenterade bild av sin verksamhet ofta utgörs av skönmålningar och skiljer sig mycket från verkliga förhållanden.

2017. Polisens ledningscentraler. Visade att polisens centralisering av ledningscentraler byggde på ett mer eller mindre obefintligt beslutsunderlag och att centraliseringen blev dyrare. Den försämrade även polisens förmåga att klara upp brott, liksom kontakten med allmänheten och försämrade arbetsmiljön för yttre personal samt personal på ledningscentralerna.

2018. Polisens arbete med demokrati- och hatbrott. Pekade på stora strukturella brister i polisens arbete med hatbrott och att polisens bild av sin verksamhet var mycket missvisande genom att den gav sken att fungera bättre än som var fallet.

2018. Ursäkta men vi är faktiskt polisen och vi står över lagen. Visade att polisen inte är så nogräknade att själva följa lagar och regler.

2018. Justitieministern: Sätta hårt mot hårt. Pekade på brister i konfliktlösningsstrategier och våldsanvändning, där politikers upprepade mantra om att sätta hårt mot hårt bidrog till att gynna ett förhållningssätt som hade en negativ inverkan på förmågan. Rapporten pekade även på en till stora delar avsaknad av kritisk reflektion utvecklats på ett kontraproduktivt sätt.

2019. I demokratins yttersta gränsland. Pekade på att ett oreflekterat offensivt agerande från polisen riskerar att öka problem i utsatta områden och en polarisering i samhället med en ökad risk för angrepp mot samhällsinstitutioner och offentligt anställda som poliser.

2019. Visselblåsning inom polisen. Beskriver/förklarar rädslan hos polisanställda att komma med kritik.

2019. Problemet att bedriva forskning som utmanar polisens varumärke. Visar att polisen missgynnar forskare som upprepade gånger har framfört kritik mot polisen, vilket gör att det finns en risk att det uppstår en slags korruption bland forskare genom att de är till lags och inte utmanar polisens varumärke.

2019. Går det att lita på BRÅ? Rapport om BRÅ som bl.a. visade att BRÅ är mån om att inte stöta sig med polisen.

Avsikt att förbättra polisens verksamhet

Stefan Holgersson understryker att han hela tiden varit tydlig med ambitionen att hans forskning skulle bidra till att förbättra polisens verksamhet. I de flesta fall har det i de rapporter där olika problem har identifierats också lösningsförslag presenterats.

Polisledningen har till exempel ofta först fått ta del av resultaten, men negligerat dem och istället vidtagit motåtgärder. I några enskilda fall har polisledningen lyssnat och det har då inte funnits någon anledning att framföra extern kritik mot polisen i medierna.

Hur ser då poliser i allmänhet på hans forskning? Alla jag haft kontakt med har varit oerhört positiva. Ofta återkommande kommentarer har till exempel varit:
– Han vet vad det handlar om.
– Han träffar helt rätt.
– Kan bara instämma.
Att Stefan Holgersson för den högsta polisledningen varit en nagel i ögat, är det dock ingen tvekan om.

”Det handlar om vuxenmobbning”

Gunno Gunnmo är något så unikt som en polis som började som patrullerande konstapel i Stockholm och med tiden blev högsta chef för landets största polisdistrikt. Han har följt Stefan Holgerssons forskning under alla år och har det största förtroende för det Holgersson har lagt fram.

Han har läst rapporten (se länk nedan) där Holgersson redogör för vad han blivit utsatt för och är befogat upprörd:
– Det handlar om vuxenmobbning av allra värsta slaget, säger Gunnmo.
– Om jag inte har missförstått det så har det gått så långt att han faktiskt har funderat på att sluta med forskning?
– Det skulle i så fall vara en stor förlust för såväl forskningen som för polisen. Och det här med att Stefan Holgersson har en polisprofessur i Oslo och inte i Sverige säger ju något om forskningen och kunskapsinsamlingen hos svensk polis. Men också hur man ser på polisyrket.

Politiska påtryckningar

När jag har tittat på det här och funderar på var de här påtryckningarna och mobbingen kommer ifrån, vem/vilka som tryckt på ledningen för universitetet i Linköping för att försöka tysta Stefan Holgersson, tänker jag att det knappast kan vara från polisledningen eller ledningen för BRÅ, för det skulle i så fall kunna bli avslöjat.

Det är mer sannolikt att det kommer från det departement som båda dessa lyder under – Justitiedepartementet.

Men naturligtvis inte i form av protokollförda möten eller något skriftligt dokument av något slag. Utan något som framförts muntligt – underförstått. För det är ju så det går till i Sverige. De här funderingarna framför jag till Gunno Gunnmo:

– Det där går inte att komma åt, säger Gunnmo. Jag menar att man måste rikta kravet till den som är chef för en polismyndighet eller ett universitet, att stå emot politiska påtryckningar.
– Ja, för det är väl just politiska påtryckningar det här handlar om?
– Javisst. Men själva grundidén med att vi har självständiga myndigheter och självständiga myndighetschefer, är att dom ska leva upp till sitt ansvar. Och det är inte underchefer som bär det ansvaret utan det är högsta chefen som ska personifiera det ansvaret så att du och jag inte ska behöva sitta och prata om hur det här har gått till.
– Nej, men nu är vi där.
– Ja men så här ska det inte gå till. Forskningen ska vara fri och forskningen på ett universitet är en angelägenhet för universitetsledningen som ska stötta sina forskare.

Som sagt, det här är en första artikel om försöken att tysta professor Stefan Holgersson och helst få honom att helt sluta med sin kritiskt granskande forskning.

Det här pågår fortfarande – och det blir fler artiklar på Para§raf. Bland annat från Holgerssons pågående projekt kring olika former av korruption inom polisen.

 

Rapporten om försöken att tysta Stefan Holgersson finns i sin helhet att ladda ner här.

 


   Dick Sundevall är chefredaktör och ansvarig utgivare av Magasinet Para§raf.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.