Usel tv-reklam

Jag får röda utslag av tv-reklam, på insidan av huden. Inte av alla reklamsnuttar, men av 95 procent. Det är något med det där tilltalet:
– Hej, vi tror att du är så totalt korkad att köper den här skiten trots att vi gjort en så usel och enfaldig reklamsnutt.

Jag har producerat massor av tv-program genom åren, så jag tror mig ha en ganska klar bild av hur det kan gå till när man snickrar ihop dessa reklamsnuttar:

En projektledare säljer in en idé hos en kund med hjälp av ett antal skärmar med snygga illustrationer. Sånt är reklambyråer fantastiskt bra på. Hur jag vet att de är så bra på det? De måste helt enkelt vara det, för att kunna sälja in så usla idéer som vi dagligen får oss till livs framför tv-apparaterna.

Gratis skådisar

Så här går det sedan rimligen till när man har sålt in sin idé:

  • Någon på reklambyrån som inte vet något om arbete med film eller tv skriver manus.
  • Man tar in skådisar som går på bidrag från arbetsförmedlingen eller soc och därför ställer upp till låg kostnad. Kanske helt gratis för att få vara med i tv?
  • Någon annan på reklambyrån regisserar – för hur svårt kan det vara?
  • Slutligen får någon som har sug… förlåt, ligger bra till hos byråns vd, prata in en speakertext.
  • Över alltihop lägger man den musiksnutt som projektledaren gillar för tillfället.

Se där, så var ännu en reklamfilm producerad och klar – och kan förgifta våra vardagsrum några hundra gånger.

Inte över 44

Har förstått att personer över 44 års ålder inte är intressanta som målgrupp för reklam i tv.

– För de har så etablerade konsumtionsvanor, säger reklamfolket.

Det betyder:

– De går inte på skiten.

Vad som är än värre för de som ska sälja in reklam i tv, är att personer med högre utbildning, ofta reagerar precis omvänt mot reklamens syfte. Budskapet känns så korkat för dem att de mer eller mindre omedvetet väljer bort just den produkten, visar ny forskning. Detta då de associerar produkten med något simpelt och korkat, efter att ha sett reklamen.

(Man använder uttrycket, ”högre utbildning”, för att det är känsligt att tala klarspråk och skriva eller säga: hög IQ. Vilket inte alls behöver innebära högre utbildning.)

Men varför i SVT?

Alltså – för att få rätt målgrupp som ser reklamen gäller det att programmen, vars centrala syfte är att få folk att titta på reklamen, vänder sig till personer med så låg IQ att de springer och köper produkten ifråga. Och tvärtom, att du med hög IQ väljer bort programmen. Då man utgår ifrån att de dumma alltid är i majoritet, får man ihop matematiken och vinsten ändå.

Så nu vet du kära intelligenta läsare av Para§raf varför reklamen och programmen är som de är. Varför det som skulle bli mer mångfald, istället blev mer enfald. Och varför reklamen i tidningar och till exempel på den här sajten, är så mycket bättre.

Men varför mycket av programutbudet i SVT är likadant som i reklamkanalerna, det kan jag omöjligt begripa – och än mindre förklara. 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.