Världens fem värsta fängelsegäng

Det är knappast någon hemlighet att livet i fängelse är hårt och att fångar går samman i gäng för att klara av tillvaron. Med tiden har flera av dessa gäng utvecklats från att vara organisationer avsedda att ge skydd åt medlemmarna, till att bli kriminella organisationer med tentakler som sträcker sig långt utanför murarna. Medan vissa fängelsegäng består av några få intagna på ett fängelse, är andra så stora att de bedriver ett regelrätt krig mot nationalstaterna de verkar i.

1. Primeiro Comando da Capital

Det brasilianska gänget Primeiro Comando da Capital (PCC) grundades 1993 av åtta fångar på Taubate-anstalten i São Paulo med ett enda syfte: att hämnas massakern på det ökända Carandiru-fängelset 1992 under vilket delstatens militärpolis mördade över 100 fångar. Än idag är PCC extremt konfrontatoriska och bara under de senaste sex åren har man utfört drygt 300 attacker mot polisstationer, domstolar, militära garnisoner samt statligt ägda bussar i Brasilien.

Gängets aktioner finansieras dels av en månatlig medlemsavgift och dels av brott i form av bankrån, droghandel, rån av värdetransporter samt kidnappningar. Just kidnappningar är något av PCC:s specialitet och myndigheterna beräknar att fängelsegänget är ansvarigt för 75 % av de drygt 6 000 kidnappningar som inträffar varje år bara i São Paulo. Lösensummorna för alla dessa kidnappningsoffer antas uppgå till cirka 70 miljoner dollar, varav tre-fjärdedelar som sagt tillfaller PCC. Men man har även genomfört renodlat politiska kidnappningar. Vid ett tillfälle bortfördes två anställda från TV Globo, varefter PCC krävde att en egenproducerad video i vilken PCC:s politiska agenda förklaras skulle sändas av TV-kanalen. Detta krav uppfylldes, vilket medförde att TV Globos båda anställda släpptes oskadda.

Kidnappningarna och droghandeln genererar stora inkomster till PCC, men även stölder och bankrån utgör en lukrativ del av verksamheten. Vid kuppen mot Banco Central i Fortaleza, Brasilien, kom man till exempel över hela 430 miljoner kronor. Merparten av alla pengar som kommer in via den kriminella verksamheten använder PCC till att köpa vapen och att betala borgensummor för fängslade medlemmar. Man delar även ut bidrag till de intagnas familjer. I favelorna (Brasiliens slumområden) skänker man bort mjölk, vatten och andra basvaror till de mest behövande. Man organiserar även ett lotteri som har dragning en gång i månaden.

Vidare bekostar gänget utbildning åt före detta fångar, ofta inom juridik, för att de skall kunna hjälpa de intagna som fortfarande sitter inne. PCC har ett manifest med 16 punkter som styr mycket av gängets verksamhet. En av de viktigaste punkterna är att bekämpa myndigheternas förtryck av landets fångar. Det var i syfte att uppnå detta mål som man år 2001 koordinerade fängelseupplopp på inte mindre än 29 statliga anstalter i Brasilien. I dagsläget uppskattar de brasilianska myndigheterna att PCC består av cirka 140 000 medlemmar som återfinns både bakom galler och ute i det brasilianska samhället.

Sedan 2002 styrs PCC av Marcos Willians Herbas Camacho, a.k.a. “Marcola” eller “Playboy”. Marcos har suttit i fängelse under halva sitt liv och avtjänar ett 44 år långt fängelsestraff för bankrån, vilket gör att han bättre än många andra förstår hur situationen ser ut för Brasiliens fångar. De omänskliga förhållandena i fängelserna är enligt många experter också en viktig del av förklaringen till att PCC växer så snabbt i antal. Situationen blir än värre av att PCC knyter band till andra kriminella organisationer som Comando Vermelho (Rio de Janeiros största kartell) och FARC (en colombiansk gerillarörelse som varit i krig med sitt lands centralregering sedan 1964). De brasilianska myndigheterna kan alltså räkna med att få mer problem med PCC i framtiden.

/wp-content/uploads/content/utblick/fangelsegangen/numbers gang.jpg

2. The Numbers Gang

Detta fängelsegäng är antagligen det äldsta på listan med en bit över hundra år på nacken. The Numbers Gang är verksamma i hela Sydafrika och man kontrollerar i princip alla fängelser i landet, även om det fortfarande är oklart hur de olika enklaverna kommunicerar med varandra. Inom The Numbers Gang finns det tre olika huvudfraktioner: 26:orna, 27:orna samt 28:orna.

Medlemmar som är 28:or har historiskt sett ansetts utgöra eliten i The Numbers Gang. 28:orna delas i sin tur in i “The Gold Line” och “The Silver Line”. De 28:or som hör till The Gold Line är ansvariga för att försvara gänget och attackera dess fiender, medan medlemmar som hör till The Silver Line snarast kan beskrivas som sexslavar åt The Gold Line. Som 28:a kan man klättra i rang genom att attackera fiender, fängelsevakter samt olydiga medlemmar av det egna gänget. Den som sjunker i rang våldtas av de andra tils han åter visar sig värdig att bli behandladad som en medlem i The Gold Line.

27:orna upprätthåller lag och ordning inom The Numbers Gang och tjänstgör även som 28:ornas lönnmördare. Vidare utgör man länken mellan 28:orna och 26:orna då medlemmar från dessa fraktioner aldrig talar direkt till varandra. Man medlar även i konflikter mellan de olika fraktionerna inom gänget.

26:orna är ansvariga för anskaffandet av pengar till alla olika fraktioner av The Numbers Gang och denna uppgift löser man genom att ägna sig åt utpressning, rån, stölder och bedrägeri.

Enligt sociologer som har studerat The Numbers Gang och det sätt på vilket det är organiserat så utgör den kvasimilitära strukturen en extrem parodi på apartheidregimens fängelsesystem, vilket också var den miljö som gänget uppstod i. Det är också en del av förklaringen till de oerhört brutala straff som tillämpas inom The Numbers Gang. Det strängaste straff som en medlem kan dömas till är föga förvånande dödsstraff, medan det näst strängaste straffet kallas för ”slow puncture” – det vill säga våldtäkt av en HIV-smittad medlem. Vid denna bestraffning skär man först upp den straffades anus så att risken för infektion ökar mångfalt. En marginellt lindrigare form av bestraffning är så kallad ”band”, det vill säga gängvåldtäkt av icke-HIV-smittade medlemmar.

/wp-content/uploads/content/utblick/fangelsegangen/mexican-mafia-la-eme-gangs.jpg

3. La eMe (mexikanska maffian)

Fängelsegänget La eMe grundades under slutet av 1950-talet i Kaliforniens kriminalvårdssystem. Det är ett av de äldsta och mäktigaste fängelsegängen i hela USA. La eMe ägnar sig framförallt åt droghandel, utpressning och kontraktsmord. Medlemmarna använder sig ofta av siffran 13 för att visa sin tillhörighet, detta då bokstaven ”M” är nummer 13 i det latinska alfabetet.

La eMe:s primära maktbas finns i Kalifornien och Texas, där man på vissa orter är ansvariga för så mycket som 10 % av alla mord som utförs. Till skillnad från mer politiskt orienterade fängelsegäng har La eMe bara ett mål: att tjäna pengar på brott. Medlet för att uppnå detta mål är enighet mellan de mexikanska gängen.

Medlemmarna hålls i schack med hjälp av det enda straff som organisationen godkänner: mord. Vägran att utföra en order bestraffas med döden, likaså homosexuella handlingar, handlingar som betraktas som fega, samarbete med polis och andra myndigheter, samt bristande respekt mot en annan gängmedlem. Medlemmar av La eMe är också förbjudna att leva som troende kristna. Vidare förväntas man betala en del av sina inkomster till en gemensam kassa som används för att hjälpa de gängmedlemmar som sitter inne.

Antalet medlemmar av La eMe är inte särskilt många, eftersom det är mycket svårt att accepteras av denna grupp. Det enda sättet att bli medlem är att mörda någon och principen ”Blood in – Blood out” gör att det inte heller går att hoppa av utan att dra på sig en dödsdom. Myndigheterna uppskattar att La eMe består av cirka 155–300 medlemmar, med ytterligare 1 000 hangarounds. Men samtidigt kontrollerar La eMe ett stort antal fotsoldater genom att man i praktiken styr gänget Sureños, som har över 75 000 medlemmar. Även andra gatugäng kontrolleras av La eMe och medlemmar av dessa gäng tvingas lägga alla interna stridigheter åt sidan i samband med att de hamnar i fängelse. Till skillnad från livet på gatan, där gängen ligger i krig med varandra, så handlar livet i fängelse för latinamerikaner om att lyda La eMe – en organisation vars mål är att ena alla mexikanska gäng under en sorts ”paraplyorganisation”.

/wp-content/uploads/content/utblick/fangelsegangen/aryan brotherhood.jpg

4. The Aryan Brotherhood

Fängelsegänget The Aryan Brotherhood (AB) grundades 1967 på San Quentin-fängelset i Kalifornien. Som namnet antyder är det fråga om en vit-makt-gruppering. Ursprungligen bildades det av vita fångar som en form av beskydd mot svarta intagna, men idag är det ett kriminellt företag som tjänar stora pengar på utpressning, fängelseprostitution, narkotikahandel samt mord. Försiktiga beräkningar gör gällande att AB består av cirka 15 000 medlemmar, vilka återfinns såväl innanför som utanför murarna. Det gör att AB i sammanhanget är ett relativt litet fängelsegäng, men inte desto mindre är det en av de farligaste grupperingarna på de amerikanska kåkarna.

Trots att AB:s medlemmar utgör knappt 1 % av den totala fängelsepopulationen, är gänget ansvarigt för hela 26 % av alla mord som begås på fängelserna i USA. Emellanåt samarbetar man även med ”La eMe” (mexikanska maffian), men gängets rasistiska värdegrund förbjuder allt samröre med afroamerikaner. I likhet med La eMe har man en regel som det aldrig görs några undantag från: för att bli medlem måste man mörda och för att lämna gänget måste man dö. Principen ”Blood in – blood out” gäller alltså även i AB.

/wp-content/uploads/content/utblick/fangelsegangen/Black Guerilla Family .jpg

5. Black Guerrilla Family

Detta fängelsegäng grundades 1966 på ett kaliforniskt fängelse av George Jackson, som var medlem i den afroamerikanska rörelsen ”Black Panthers”. Idag har Black Guerilla Family (BLF) någonstans runt 50 000 medlemmar som finns utspridda över hela USA:s fängelsesystem.

BLF är ett mycket politiskt fängelsegäng som ideologiskt sett är starkt influerade av marxism och antikolonialistiskt tankegods. För att överhuvudtaget kunna gå med i BLF måste man vara svart och rekommenderas av någon som redan är medlem.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.