Europadomstolen

Många tror att man kan överklaga olika beslut till Europadomstolen, men det stämmer inte. Här reder Para§raf ut begreppen.

 

Det första man måste skilja på är Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och EG-domstolen, dessa blandas ofta ihop. Till Europadomstolen kan enskilda (och i viss mån även företag, andra organisationer samt stater) framföra klagomål om en medlem av EU inte har följt de regler om mänskliga rättigheter som finns fastställda i Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna.

EG-domstolen, den europeiska unionens domstol, har å andra sidan som främsta uppgift att tolka de regler som gäller inom EU, se till så att medlemsstaterna följer dessa regler, samt döma i tvister. En viktig funktion är att lämna så kallade förhandsavgöranden till nationella domstolar. Om exempelvis Högsta domstolen (HD) är osäker på hur en viss EG-rättslig regel ska tillämpas och tolkas i Sverige, så kan HD begära att EG-domstolen lämnar ett förhandsavgörande som förtydligar hur en viss regel ska tolkas. Denna artikel kommer dock att fokusera på Europadomstolen, som också är den instans vanliga medborgare oftast kommer i kontakt med.

Det går inte att överklaga en svensk dom

Sett till Europadomstolens funktion så är den vanligaste missuppfattningen att man kan överklaga en svensk dom till Europadomstolen, men det finns inga sådana möjligheter. Det handlar alltså inte om en högre instans på samma sätt som HD är i förhållande till landets tings- och hovrätter, utan Europadomstolens syfte är att pröva om medlemsstaterna inom EU bryter mot Europakonvention om de mänskliga fri- och rättigheterna.
Det man kan göra är att begära en prövning av huruvida Sverige har brutit mot Europakonventionen på något sätt. Om man som enskild känner att ens mänskliga fri- och rättigheter har blivit kränkta, så kan man begära en prövning hos Europadomstolen. Ifall denna instans finner att medborgarens rättigheter har blivit kränkta, kan man besluta om vissa åtgärder.

Kan döma ut skadestånd

En svensk dom kan inte ändras av Europadomstolen, däremot kan denna instans – om man finner att en kränkning har skett – besluta att den klagande ska ha skadestånd från medlemsstaten och/eller att medlemsstaten ska göra de ändringar i sina lagar eller förordningar som krävs för att en ny kränkning inte ska ske. Det man sedan kan göra är att gå till en svensk domstol och med hänvisning till vad Europadomstolen fastställt i sitt beslut begära en ny prövning.

Säg till exempel att en person som inte talar svenska blivit dömd till fängelse, men inte fått tillgång till en tolk under rättegången och därför varit oförmögen att förstå vad som sades samt att bemöta anklagelserna. Detta skulle i så fall anses vara ett brott mot artikel 6.3 (rätten till tolk vid en domstolsförhandling). När Europadomstolen prövat ärendet och funnit att ett brott mot Europakonventionen har begåtts, kan den dömde gå till en svensk domstol och begära så kallade resning (alltså en ny prövning) av sin dom. I detta exempel skulle man då hänvisa till att Europadomstolen har funnit att en kränkning har skett av rätten att ha tolk och att rättegången därför varit orättvis samt att man på dessa grunder begär en ny rättegång. Ett beslut från Europadomstolen kan alltså bara användas indirekt för att få till en ny prövning i en nationell domstol.

Långa handläggningstider

Det man bör tänka på är att Europadomstolen har långa handläggningstider –  de försöker att ha ett ärende färdigt inom tre år, men det kan ta ännu längre tid. Vissa tillfälliga beslut fattas emellertid omgående. Om exempelvis en person riskerar utvisning till ett land där han/hon riskerar att torteras, så kan Europadomstolen besluta att tillfälligt stoppa utvisningen tills ärendet är utrett.

Viktigt att komma ihåg är att man inte kan vända sig till Europadomstolen innan dess att samtliga nationella rättsinstanser är avklarade. Om man till exempel har dömts för ett brott i tingsrätten måste man överklaga till hovrätten och vanligtvis även begära prövning hos HD, innan man kontaktar Europadomstolen. Sedan måste man vända sig till Europadomstolen med sitt klagomål inom sex månader från det att sista instansen fattade sitt beslut. Om HD gav avslag på att pröva ett ärende den 1 januari, måste klagoskriften till Europadomstolen inkomma senast den 1 juni samma år.

Det kanske verkar som att de mänskliga rättigheterna främst har med brottmål att göra, men så är inte fallet. I de mänskliga rättigheterna ingår även förbud mot diskriminering, rätt att ingå äktenskap, mötes- och föreningsfrihet och mycket mera. 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.