Att söka nåd

Man kan ibland läsa i tidningarna om att USA:s president eller Thailands kung har beviljat dömda brottslingar nåd. Sveriges konung har ingen sådan makt, men det har däremot svenska regeringen. Para§raf förklarar hur allt fungerar.

Det första man måste komma ihåg är att en ansökan om nåd handlar om att få straffet lindrat eller borttaget helt. Ingen möjlighet finns alltså att få sin skuld prövad igen, det är således inte en överklagan. Det som regeringen tar ställning till är om den sökande har något skäl som motiverar att deras straff upphävs eller lindras. Ansökan om nåd kan bara sökas fram till dess att den dömde har verkställt sitt straff, sedan så kommer regeringen inte att besluta om någon åtgärd – det går alltså att söka nåd medan man exempelvis sitter i fängelse, men inte efter. Man kan ansöka hur många gånger man vill, men vid varje ny ansökan måste nya skäl läggas fram till varför man ska få nåd.

Skäl att få nåd

Om en dömd blir dödligt sjuk under sitt fängelsestraff så kan det vara ett skäl att beviljas nåd och släppas i förtid. Är man dömd till utvisning så kan kanske ens oppositionspolitiska engagemang innebära att man riskerar att torteras eller dödas i sitt hemland, och då kan det vara skäl för regeringen att upphäva beslutet om utvisning. Ett annat skäl att slippa utvisas skulle kunna vara att man har en svår sjukdom som man inte kan få medicinsk hjälp för i sitt hemland vilket skulle innebära att man kommer att dö.

Oavsett vad man lägger fram för motivering så måste den backas upp med bevisning i form av läkarintyg (om det gäller svår sjukdom) eller liknande. Det är viktigt att eventuella intyg bifogas ansökan. Om det finns möjligheter att få något positivt utlåtande från Kriminalvården så skadar det inte heller; exempelvis ett intyg om att man skött verkställigheten, låg risk för återfall, genomgångna behandlingsprogram eller liknande. Regeringen begär i de flesta fall in den intagnes behandlingsjournal. Ibland begär de även yttrande från Migrationsverket eller någon annan myndighet för att få en tydlig bild av om de skäl som den sökande anför är tillräckliga för att få nåd.

Innehållet i en nådeansökan

Allmänt ska en nådeansökan innehålla följande:

– den dömdes namn, personnummer, adress och telefonnummer

– vilken dom som man ansöker om nåd för: domstolens namn, datum för domen och domstolens målnummer

– vilket beslut man vill att regeringen ska fatta, alltså vill man slippa straffet helt, vill man ha böter istället för fängelse, vill man slippa utvisas, eller vad det nu kan vara.

– eventuella intyg eller dylikt bör också lämnas in i samband med nådeansökan.

Ett sätt att skjuta sitt straff på framtiden

Om en person dömts till fängelse men kanske behöver extra tid för att ordna med något så är en ansökan om nåd ett bra sätt att få denna extra tid. Huvudregeln är att när en ansökan om nåd kommer in till regeringen för första gången så ska verkställande av straffet avvaktas till dess att ärendet är utrett och beslut fattat. Detta förutsätter att man inte är häktad eller anhållen utan man måste vara på fri fot. Dessutom måste ansökan komma in till nådeenheten på Justitiedepartementet (som handlägger alla ansökningar) senast den dag som inställelse vid en anstalt skulle ske. Men om man skulle få avslag på sin ansökan om nåd så är man skyldig att genast inställa sig vid anvisad anstalt för avtjänandet av sitt straff.

Nästan alltid avslag

Efter flera månaders väntetid (vilket är vad handläggningen vanligtvis tar) så brukar svaret oftast bli ett avslag. Till Justitiedepartementet kommer en mångfald av nådeansökningar varje år och endast ett litet antal får positiva beslut. Och avslagen motiveras nästan aldrig, så det finns inget sätt att veta hur bedömningen gått till.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.