Tre svenskar dömda för krigsbrott

Krigsbrottskommissionen har det nationella ansvaret för utredning av folkmord och folkrättsbrott. Det omfattar både de som beordrat eller initierat brotten och de som genomfört dem. Syftet är att undvika att Sverige ska bli en fristad för dessa brottslingar. 

I januari i år dömde Stockholms tingsrätt en 34-årig man till livstids fängelse och utvisning för delaktighet i en massaker i Kosovo 1999. Den första som i Sverige dömdes för krigsbrott var Jackie Arklöv. Straffvärdet var åtta års fängelse, då han redan var dömd till livstid för delaktighet i Malexandermorden. Den andra fällande domen gällde folkrättsbrott i Bosnien, där en 43-årig man dömdes till fem års fängelse. För att dömas i Sverige måste personen ha en anknytning till landet. Männen i de två första domarna är svenska medborgare.

Samlad enhet

Krigsbrottskommissionen är sedan 2008 en del av Rikskriminalpolisens utredningssektion och ansvarar tillsammans med Internationella åklagarkammaren för att utreda krigsförbrytelser. Innan dess fanns det bara en person inom polisen som arbetade som nationell samordnare för den här typen av utredningar, och förundersökningarna bedrevs ute i landet på de lokala polismyndigheterna.

Magnus Elving är en av fyra åklagare på Internationella åklagarkammaren som utreder krigsbrott. Redan 2002 började han intressera sig för den här typen av utredningar och har sedan dess varit inblandad i olika projekt som senare ledde till att Krigsbrottskommissionen inrättades.

– Arbetet var tidigare väldigt splittrat och vi såg att det fanns ett behov av en samlad enhet, säger åklagare Magnus Elving. Det kom ett rådsbeslut i EU 2003 där man satte ganska hård press på medlemsländerna att inrätta enheter för att samarbeta med migrationsverk och upprätta krigsbrottsenheter. I samband med det hade vi ett projekt med Migrationsverket, polisen och åklagarmyndigheten. Vi skrev en rapport och la fram den för polismyndigheten som då beslutade att inrätta en enhet, som resulterade i Krigsbrottskommissionen.

– Är det stor skillnad för dig som åklagare efter upprättandet av kommissionen?

– Absolut. Nu finns en samlad enhet med duktiga poliser och utredare, många med internationell erfarenhet. Det har lett till ett antal uppklarade fall. Det finns att göra, men det är klart att det finns fler ärenden och vi har fortfarande begränsade resurser. Det skulle kunna gå att utreda ännu fler ärenden om enheten var större.

Definition

Krigsbrott omfattar det som i dagligt tal kallas för folkmord och folkrättsbrott.

Folkmord är handlingar som görs med syfte att utrota en folkgrupp, helt eller delvis, genom att döda, allvarligt skada eller tvångssterilisera medlemmar i folkgruppen. Det kan även innebära att tvinga gruppen att leva under sådana villkor att det medför att gruppen går under eller att med våld flytta barn till en annan folkgrupp. Med folkgrupp menas en grupp människor som genom ras, nationell, religiös eller etnisk tillhörighet kan särskiljas.

Folkrättsbrott innebär övergrepp på civila personer eller grupper genom att till exempel plundra och förstöra deras egendom i samband med väpnade konflikter.

Anknytning till Sverige

Internationellt sätt används brottsbeteckningarna folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. EU har beslutat att medlemsländerna måste agera om de får veta att en person som har begått eller medverkat till krigsbrott har någon anknytning till det aktuella landet.

Särskilda regler gör att alla länder kan utreda krigsbrott oavsett var brotten har begåtts. I Sverige har kommissionen ansvaret för att utreda när en person med anknytning till Sverige är misstänkt för krigsbrott. Både i utredningen och när personen ställs inför rätta är det den svenska lagstiftningen om folkmord och folkrättsbrott som används, även om brottet begåtts i ett annat land.

 

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/Folkratt1.jpg

Kritik från Amnesty

Amnesty har tidigare riktat kritik mot svensk lagstiftning och konstaterat att den svenska lagboken fortfarande inte kriminaliserar tortyr eller brott mot mänskligheten och att Sverige har normal preskription på krigsförbrytelser.

– Preskriptionstiden är borttagen för grovt folkrättsbrott och folkmord, förklarar Magnus Elving. Däremot så saknar vi fortfarande brott mot mänskligheten i svensk lagstiftning. I dagsläget ligger ett förslag, ett betänkande från 2002 som föreslår att införa brott mot mänskligheten. Inom kort kommer ett lagförslag från Justitiedepartementet, en ny internationell lag som är i harmoni med Romstadgan. Den här typen av brott ska inte ha någon preskriptionstid.

Svårt att utreda

Det är ingen lätt uppgift att utreda den här typen av brott. Lagstiftningen bygger på att brotten begåtts i krig eller annan typ av väpnad konflikt. Innan misstänkta brott överhuvudtaget kan utredas måste kommissionen först analysera vilken situation som rådde när brotten begicks för att kunna avgöra om det är ett folkrättsbrott som kan utredas av svensk polis.

– Det är samma slags arbete som tribunalerna och även Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som inrättades 2002 ägnar sig åt, förtydligar Magnus Elving. Men trycket ökar på medlemsländerna att handlägga de här typerna av brott. Det finns något som heter komplementaritetsprincipen i Romstadgan för ICC, som säger att medlemsländerna själva i första hand ska utreda brotten. Om landet inte har möjlighet ska ICC utreda.

Beroende av vittnen

En annan svårighet är att brotten ofta begåtts för många år sedan, i andra länder. Ofta saknas teknisk bevisning och andra typer av dokumentation. Ibland finns inte ens brottsplatserna kvar eller så ser de helt annorlunda ut idag än vad de gjorde då brotten begicks.

De är därför helt beroende av vittnens berättelser, vilket i sin tur är problematiskt eftersom dessa kan vara rädda och därför inte vill prata. Det händer även att de, av naturliga skäl, har förträngt eller inte vill minnas det inträffade på grund av att minnena är traumatiska och plågsamma.

Internationellt samarbete

Kommissionen intervjuar vittnen och offer i andra länder och samlar in fakta utomlands vid behov. För att hålla förhör i ett annat land, måste kommissionen ha det landets tillstånd; de kan inte genomföra utredningar i ett annat land utan hjälp av det landets polis. Åklagaren som är förundersökningsledare måste ansöka om rättslig hjälp. De får en kontaktperson som polisen kan vända sig till för att exempelvis hitta de människorna som ska höras.

– Det är inga lätta förhör som hålls med människor som drabbats av den här typen av brott. En del vill lägga det bakom sig, förtränga det som hänt. Andra vill väldigt gärna prata om det och ha upprättelse. I Bosnien-fallet var det ett stort antal brottsoffer som tackade Sverige för att vi genomförde den rättegången, berättar Magnus Elving.

20-30 anmälningar per år

Migrationsverket måste göra en polisanmälan om en asylsökande kan misstänkas ha begått någon form av krigsbrott.

– Antalet anmälningar som vi får in varje år varierar, men runt 20-30 stycken, säger Hans Melander som är chef för Krigsbrottskommissionen. Hälften av anmälningarna kommer från Migrationsverket och resten från andra anmälare såsom allmänheten, olika organisationer och lokala polismyndigheter.

Mörkertal

Mörkertalet gällande krigsförbrytare i Sverige är något som ofta kommer på tal. För ett par år sedan nämndes ett antal på cirka 1 000 personer.

– Det var mer eller mindre än gissning. Vi säger nu istället att det är mycket svårt att uppskatta och vill därför inte ge någon siffra, förklarar Hans Melander.

Hur många utredningar som hittills gjorts är svårt att få fram. För en del anmälningar inleds det inte någon förundersökning i och andra läggs ner efter ett fåtal utredningsåtgärder. Till detta kommer att andra länder ofta begär hjälp med olika utredningsåtgärder i Sverige på samma sätt som kommissionen får hjälp av andra länder.

Pågående utredningar

I dagsläget finns två pågående förundersökningar. Ett i Rwanda, där en person sitter häktad, misstänkt för folkmord. Det är ett brott som ingen hittills har dömts för i Sverige. Samt ett pågående ärende i södra Sudan.

– Utöver de fall som lett till åtal och fällande dom, finns det några friande domar?

Än så länge har vi mycket riktigt haft tre fällande domar gällande folkrättsbrott i Sverige. Inga friande domar har avkunnats. Det sista fallet med livstidsdomen är överklagat och kommer att behandlas i hovrätten troligtvis under hösten, avslutar Hans Melander på Krigsbrottskommissionen.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.