Din rätt: Häktades rättigheter

I Sverige är det lätt att bli utredningshäktad under en tvåveckorsperiod; vägrar man exempelvis att samarbeta med polisen eller är man den siste som såg en försvunnen person, så är en häktning inte långt borta. Men vilka rättigheter har man om det skulle hända?

Att sitta häktad är psykiskt påfrestande, speciellt för dem som har restriktioner, alltså att man sitter inlåst 23 av dygnets 24 timmar och inte tillåts ha kontakt med någon annan utomstående än sin advokat. De som tvingats genomlida den isolering som bland andra Europarådets Antitortyrkommitté har riktat skarp kritik emot, kan lätt känna sig hjälplösa. Då kan det vara viktigt att veta sina rättigheter.

Rätt till en timmes utevistelse

För att veta vad man har rätt till så krävs ett regelverk och att skriftligen få ta del av lagar, Kriminalvårdens föreskrifter och lokala häktesregler är en ovillkorlig rätt. Att läsa de gällande bestämmelserna och då även få reda på alla rättigheter bör vara en häktads första åtgärd.

Ett sätt att få lite avbrott från isoleringen är att begära en promenad. Så länge det inte råder något extremt undantagstillstånd så har man rätt till en timmes utevistelse varje dag. Hävdas det personalbrist, vilket det ibland görs av vakterna, så klargör att det inte är ett giltigt skäl.

Även att duscha dagligen är en rättighet. Häktespersonal hävdar ofta att så inte är fallet, men återigen, så länge det inte råder något extremt undantagstillstånd så ska man få duscha varje dag.

Många häktesceller har ingen toalett, vilket innebär att man måste ringa efter personal varje gång kroppens grundläggande behov behöver tillfredsställas. På ett stort häkte kan detta ibland ta lång tid. Det är inte ovanligt med väntetider på 20 minuter eller mer innan tillgång ges till toaletten. Naturligtvis är detta oacceptabelt, men ändå händer det. Det man kan göra är att föra anteckningar av när man ringde efter vakten och när man slutligen fick gå på toaletten. Om det visar sig att problemen är systematiska så kan olika åtgärder vidtas.

Anmäl till JO eller JK

Listan på rättigheter är betydligt längre än vad som räknats upp ovan, det viktiga är att man tar vara på sin rätt att läsa om dem. Betydelsefullt blir även hur kränkningar av rättigheterna ska bemötas. Skulle det hända så bör man skriva en anmälan till Justitieombudsmannen och samtidigt be ens advokat skicka en kopia av anmälan till lokaltidningarna. Media tar gärna upp missförhållanden inom rättsväsendet och det finns inte många saker som får beslutsfattarna att ändra sig fortare än lite journalistisk granskning. Är det ett grovt fel kan man även begära skadestånd hos Justitiekanslern. Även en sådan begäran bör delges media. Kom också ihåg att om man släpps och förundersökningen sedan läggs ner så ska man vända sig till JK för skadestånd. Nästan alla får ersättning.

Det kan som sagt vara tufft att sitta häktad, men låt inte polis eller vakter göra det värre genom att vägra grundläggande rättigheter.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.