Svinhugg går igen

De lurade av 92-åriga Ruth Andersson några tusen och stal hennes smycken. Men hon fick själv betala för en del av polisutredningen.

Några hade satt i system att ringa upp äldre människor och utge sig för att vara deras barnbarn, för att lura av åldringarna pengar. Ruth var en av dessa som blev lurade. Men då svinen först hade ringt, tyckte Ruth att polisen skulle spåra samtalet. Men det fick hon istället bekosta själv, vilket sedan resulterade i att de här skithögarna kunde ställas inför rätta.

Behandlas som sexbrottslingar

Det hela har alltså varit välplanerat. De tar reda på telefonnummer till någon gammal människa som bor själv och kanske därtill att hon eller han har barn och barnbarn. Och sedan sätter de igång.

Det handlar om gamla människor som har arbetat hela livet och lyckats spara ihop lite pengar. Och om smycken som kanske inte har så stort försäljningsvärde men som betyder mycket i form av minnen för den gamle. Och som de här svinen sedan kommer och stjäl.

När en värdetransport rånas rycker polisen ut med allt de har, trots att det handlar om felräkningspengar för banken ifråga. När en gammal människa blir av med allt som betyder något för honom eller henne, gör polisen allt för ofta ingenting. Man kan fråga sig för vem eller vilka har vi ett polisväsende?

Polisen i en del distrikt får berättigad kritik för att de inte tar de här brotten på allvar och de som utfört det hela hamnar i fängelse. Det är en tröst i bedrövelsen att numer behandlas de som ger sig på åldringar på samma sätt som våldtäktsmän i landets fängelser. Så även ett kort fängelsestraff kan bli väldigt kännbart.

Svinhugg går igen.

Rättshaveriet i Södertälje

Någon lyckades ta reda på att en nämndeman i den stora rättegången i Södertälje var jävig. Bra jobbat! Det var troligen en välutbildad researcher som rotade fram det. 

Nu visar det sig att det fanns ytterligare goda skäl att ta om den rättegången: Domarens förutfattade inställning till de åtalade, som Oisín Cantwell rotat fram. Läs om det här.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.