Din rätt: Belastningsregistret

Vilken information är det som egentligen finns i belastningsregistret? Under vilka omständigheter kan man få bort den? Svaren ges här.

I belastningsregistret finns information om den påföljd man har fått om man gjort sig skyldig till ett brott – och blivit dömd förstås. Allt från besöksförbud och böter till ungdomsvård och fängelse registreras. Denna information kan ge den det gäller problem, exempelvis om man söker ett nytt jobb och arbetsgivaren vill få ett utdrag ur belastningsregistret innan en anställning kan bli aktuell. Ska man begära ut en legitimation från Socialstyrelsen, till exempel efter genomförd läkarutbildning, kontrolleras även då ens belastningsregister. Det är alltså värt att hålla koll på regelverket.

Rätt att få ut uppgifterna

Det första man bör veta är att uppgifterna som finns kan begäras ut av den det gäller. Ett utdrag ur belastningsregistret är alltså en rättighet och då vänder man sig till Rikspolisstyrelsen. På polisens hemsida finns ett formulär som kan fyllas i och skickas in.

Ser man sedan att där finns information som inte ska vara med så kan man begära att det ska tas bort, alltså gallras. Även sådant som stämmer ska efter en viss tid inte längre finnas med.

Finns kvar i upp till 20 år

När en viss uppgift ska tas bort varierar beroende på vilken typ av påföljd det gäller. Generellt kan sägas att desto hårdare straff desto längre finns uppgifterna kvar i belastningsregistret. Några exempel är att penningböter, dagsböter och tillträdesförbud försvinner fem år efter att domen eller beslutet har fallit. Detsamma gäller villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst och ungdomsvård om den dömde var under 18 år när brottet begicks.

För brott som gett villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst, ungdomsvård och liknande gäller att tio år ska gå efter att en dom eller beslut har fattats.

När man har fått någon av de grövsta påföljderna som fängelse, sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård gallras uppgifterna i belastningsregistret först när det gått 10 år efter att straffet har avtjänats.

Det längsta en uppgift finns med är 20 år. För dem dömda till fängelse innebär det att uppgifterna i belastningsregistret tas bort senast 20 år efter frigivningen.

Men gallringstiden kan förlängas. Döms man för ett nytt brott som innebär annat än penningböter kommer gamla synder att finnas kvar även om gallringstiden gått ut. En uppgift i belastningsregistret ska enligt lagen nämligen finnas kvar så länge en annan uppgifts gallringstid inte har infallit.

Gör en egen kontroll

Om den aktuella tidsperioden gått ut ska alltså ett utdrag som exempelvis behövs för en eventuell anställning inte innehålla några uppgifter om brottet ifråga. Dock rekommenderas att man själv först kontaktar Rikspolisstyrelsen för att kontrollera att en gallring verkligen har skett. Det har nämligen förekommit att uppgifter stått kvar efter det att de egentligen skulle ha tagits bort, något som i vissa fall har fått stora konsekvenser för den enskilde.

Bifogade filer:
RPS blankett utdrag.pdf
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.