Många självmord på häkten

De senaste tio åren har 53 människor tagit livet av sig i svenska häkten. Vilket ska ses i förhållande till att det är 16 personer under samma period som begått självmord i fängelse. Utöver detta visar statistiken på ytterligare 377 avbrutna självskadehandlingar/självmordsförsök bara under de senaste tre åren. 

De senaste tio åren har antalet personer som beviljats skadestånd för felaktigt frihetsberövande och även de utbetalda summorna nästintill fördubblats visar Justitiekanslerns årsredovisningar. I fjol utbetalades över 51 miljoner kronor ut i skadestånd för felaktiga häktningar jämfört med 2003 då summan låg på 28 miljoner kronor. 1672 personer fick skadestånd jämfört med 2003, då det var 848 personer.

– Den slutsatsen man kan dra är att folk sitter häktade längre eftersom de utbetalade beloppen hela tiden blir större. Speciellt som det inte skett någon dramatisk förändring på utvecklingen av antalet brott, säger advokat Johan Eriksson.

Restriktioner utan maxtid

I Sverige kan du sitta häktad på obestämd, obegränsad framtid. Om du som häktad bedöms kunna försvåra utredningen genom kontakt med omvärlden kan du beläggas med restriktioner. Fulla restriktioner innebär att du inte får ta emot besök eller umgås med andra intagna. Du har förbud mot tidningar, TV och radio. All post granskas av åklagaren. En timmes vistelse i enskildhet på promenadgården är ett av de få tillfällena du får lämna den sju kvadratmeter stora cellen, eller bostadsrummet som det kallas. Övriga tillfällen är vid förhör eller för att träffa advokaten eller häktesprästen.

/wp-content/uploads/content/portratt/haktningsprastens-hemligheter/Birg2hojd.jpgBirgitta Winberg, bilden till höger, arbetade som häktespräst på Kronoberg under 18 år. Hon berättar att hon varje vecka samtalade med intagna som hade tankar på självmord.

– Sitta ensam med sig själv 24 timmar om dygnet i obegränsad tid. Man vet inte när det ska ta slut. Det är inte konstigt att människor funderar på att göra slut på sig. Det är rätt vanligt att de säger att de ska göra det, berättar Birgitta Winberg.

Fängelse i ett år eller mer

I häkte placeras den som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Även personer som ska utvisas från landet och personer som är dömda och väntar på plats på anstalt kan placeras i häkte. Ett fåtal häkten tar även emot gripna och anhållna, vilka annars placeras i polisens arrest.

Årligen intas cirka 30 000 personer i landets 31 häkten som sammanlagt har nära 2000 platser. Fem av dessa är så kallade säkerhetshäkten, viket innebär en höjd säkerhetsnivå som gör det möjligt att ta emot ett ur säkerhetssynpunkt svårare klientel.

Isoleringsskador

Birgitta Winberg berättar om bland annat de isoleringsskador som ganska snabbt drabbar de frihetsberövande.

– De långa häktningstiderna påverkar. Det är faktiskt hemskt att se. Man tycker att man har synfel liksom. Att väggarna kommer emot en, att dörren kommer emot en. Man kan inte vara i större rum än de här sju kvadratmeterna, och de som ska på rättegång får rent fysiska reaktioner, svettningar och så, bara av att vara i ett stort rum. Man får paranoida föreställningar och tycker att man hör röster. Man blir deprimerad, får mycket konstiga drömmar och får svårt att tala eller uttrycka sig, förklarar Birgitta Winberg.

12 självmord under 2007

Under 2007 tog tolv personer livet av sig i svenska häkten. Det var det högsta antalet under de senaste tio åren. Efter det beslutades av Kriminalvården om ett antal åtgärder; mer utbildningar för personalen, hjärtstartare köptes in till alla häkten och fängelser, särskilda team fick i uppdrag att gå igenom omvårdnadsrutiner och suicidprevention.

Då ska man även ha i åtanke att det är svårt att ta livet av sig ett häkte. Alla som häktas går igenom en suicidbedömning, lokaler omformas och häktade visiteras för att förhindra självmord. Vid inskrivning görs även en riskbedömning. Detta görs sedan regelbundet under hela häktestiden och även vid nya risksituationer som rättegång och meddelande av dom. Om det bedöms att en person har en förhöjd risk för självskadehandlingar utökas övervakningen. Den häktade ses då till med kortare intervaller.

Psykisk ohälsa

Att bli häktad är en omvälvande upplevelse på många sätt. Restriktioner, avbrott i relationer, depression, ovisshet, negativa besked, passivitet och vanmakt.

Bengt Holmgren arbetade under 15 år som psykologkonsult på Kronoberg och har gjort en av få studier om hur häktning och restriktioner påverkar den psykiska hälsan. Studien visade tydligt hur långa restriktionstider påverkar de intagna.

– Om svenska staten ska envisas med att säga att vi inte kan göra en bra polisutredning med mindre än att vi får folk isolerade så länge vi behöver och därigenom även underbygger psykisk ohälsa. Då måste vi även tänka tanken att göra någonting annat som motverkar de faktorerna, säger Bengt Holmgren.

Passivitet, vanmakt och maktlöshet

/wp-content/uploads/content/blogg/ricard-nilssons-blogg/Fangelse.jpgHan menar på att passiviteten, ovissheten och vanmakten är de tre främsta orsakerna till psykisk ohälsa. Passiviteten; gäller svårigheten att organisera den egna dagen i cellen. Ovissheten; bristen på vetskap om när restriktionstiden ska upphöra. Vanmaktskänslan och upplevelsen av att inte kunna skydda och stödja sin familj. Människans förmåga att finna sig tillrätta under svåra omständigheter underlättas av möjligheten att finna egna lösningar på problem. Den påtvingade passiviteten och bristen på mänsklig kontakt under tiden i häkte med restriktioner hindrar den processen. Han betonar hur viktigt det är att aktivera de intagna med någonting meningsfullt för att på så sätt bryta isoleringen.

– Att få komma ut ur cellen under vägledning av utbildad personal skulle göra stor skillnad. Många av de som sitter med restriktioner är människor som är ”doers”. De definierar sig själva genom sina handlingar, då är det extra svårt att hamna i den enorma passivitet som det innebär att sitta häktad med restriktioner.

Bengt Holmgren menar på att den psykiska ohälsan kan motverkas och lyfter fram förslag som tidsbegränsning gällande restriktioner, rättighet till familjebesök med säkerhetsbegränsningar och utökad möjlighet till meningsfulla aktiviteter.

”Åtal ska väckas inom 14 dagar”

Studien visar något överraskande att gruppen som inte har någon tidigare erfarenhet av häktning mår mindre dåligt än grupperna med denna erfarenhet. Förklaringen kan vara att de oerfarna fortfarande tror att häktningen kommer att vara kortvarig. Domstolsspråket ”åtal ska väckas inom fjorton dagar” (som i verkligheten ofta innebär ”om fjorton dagar ska du omhäktas”) är lätt bedrägligt om det invaggar den häktade i tron att han om två veckor kommer att släppas eller dömas. Den av häktning erfarne vet vad som väntar och kan tänkas bli mer nedslagen av den långa och tröga period som väntar i cellen.

– Vi hade egentligen förväntat oss att det skulle vara tvärtom, säger Bengt Holmgren.

Danmark som exempel

I Danmark hade man tidigare ungefär samma regler som i Sverige. Dock beslutande man inte om restriktioner för lika många som man gör i Sverige. I Sverige sitter mer än hälften av alla häktade med restriktioner. I Danmark ändrade man reglerna efter att en intagen suttit väldigt länge och gick till Europa-domstolen. Då ändrades det så att det blev tidsbegränsningar på att sitta med restriktioner.

– Då skulle den intagna veta: Ok, så här jävligt är det, men det är bara under exempelvis två månader, förklarar Bengt Holmgren.

Konkreta förslag

Hur ska man då komma tillrätta med restriktionstider vid häktning? Uppenbarligen måste något göras. Sverige har gång på gång fått skarp kritik från FN och Europarådet gällande de inhumana häktningsförhållandena som jämställs med tortyr.

– På något sätt införa en maxtid för häktning med restriktioner utifrån mänskliga rättigheter-perspektiv, föreslår Birgitta Winberg. Så har många andra länder gjort, att man inte får ha restriktioner mer än en viss tid just för att det är inhumant. Vi behandlar oskyldiga människor sämre än vad vi gör med skyldiga. Det är helt absurt och det har jag inte sett någon annanstans i världen.

Mer press på åklagarna

/wp-content/uploads/content/intervjuer/falska-erkannanden/DSC01028 (kopia).JPGJohan Eriksson, bilden till höger, menar på att domstolarna måste sätta mer press på åklagarna:

– En åklagare skulle på första häktningsförhandlingen säga: ”Det här tycker jag ska ta 1,5 månad. Jag ber därför om 2 veckor nu, till att börja med.” Ska den tiden sen förlängas då ska de ha bra skäl att komma med. Jag tror att om åklagarna redan från början skulle behöva komma med en preliminär idé om hur lång tid utredningen kommer ta, då blir de tvungna att lämna en ordentlig och vettig redogörelse för domstolen på varför det dragit ut mer på tiden. Idag får man förlängt alldeles för enkelt.

Han betonar även att resurserna behöver ses över:

– Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har inte tillräckligt med personal, vilket innebär att häktade får sitta länge och vänta på resultat som kan vara friande. Fullständig katastrof! Tingsrätten accepterar längre häktningar bara i väntan på resultat från SKL. Domarna borde köra näven i bordet och säga, ”jag går inte med på längre häktning nu, nu får ni bli klara”.

Rättssäkerhetsproblem

Det som tydligt framkommer både genom studien ”Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner” och genom intervjuerna är hur obegränsade häktningar och restriktioner påverkar de häktade. Man måste fråga sig om detta inte är ett rättssäkerhetsproblem? En person med depression eller ångesttillstånd har nedsatt förmåga att delta i förhör, läsa förundersökning, konferera med advokat och uppträda i domstol. Risken finns att detta kan leda till falska erkännanden, det kan försämra den häktades förmåga att försvara sig eller som sista utväg – självmord.

 

Nedan som nedladdningsbar fil studien, Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.