Massmordet på Pungpinan

Under skydd av mörkret och ett snöoväder, planerade Peter Almqvist den 4 mars 1803 att råna krogen Pungpinan på dess dagskassa. Men det urartade till ett massmord. Två vuxna och två barn lemlästades denna ödesdigra natt.

Gardisten Peter Almqvist var en misslyckad person. Han nådde aldrig framgång med de saker han företog sig. Livet som soldat under Gustav IV Adolf gav heller ingen tillfredsställelse. Därför slog han in på brottets bana, men karriären som kriminell var lika misslyckad som allt annat. Det började med mindre brott som misshandel och stöld, men det tog inte lång tid innan han greps och dömdes till fängelse – något som skedde vid ett flertal tillfällen. Därefter gick det än mer utför med hans liv, rånet mot Pungpinan skulle komma att bli det sista Almqvist gjorde.

Pinade penningpungen

Det officiella namnet var ”Skarpnecks krog”, ibland kallad ”Krogen i kröken”, men fick sitt smeknamn ”Pungpinan” av att ägaren ansågs pina penningpungen hos de gäster som beställde öl och brännvin. Sedan mitten av 1700-talet var det hit bönder, drängar och resande sökte sig för nöje, berusning och med jämna mellanrum en möjlighet att avreagera sig genom ett fylleslagsmål. Ägaren vid tiden för morden var den 43-åriga Maja Schröder och hon drev Pungpinan tillsammans med sin 18-åriga piga Anna Catharina Ståhlberg. De två fick tillsammans med Majas barn – 7-åriga Sara och 4-årige Isak – sätta livet till när den ökänt bråkiga Peter Almqvist en kall senvinternatt tog steget från småbrott till massmord.

Beväpnad med en yxa

Snön hade obarmhärtigt fallit under hela dagen och tvingade de få som vågade sig ut att pulsa genom det flera decimeter djupa, vita täcket. En av dessa var Peter Almqvist. Han hade tidigare varit och supit på Pungpinan och insett att det tilltagande ovädret troligen skulle lämna krogen tom framåt natten. Dessutom hade han uppmärksammat att dagskassan, trots snöyran, verkade vara osedvanligt stor – något som gav honom en idé om hur hans skrala kassa skulle kunna fyllas på.

Det var mörkt ute när Almqvist återvände sent på kvällen. Krogen skulle snart stänga och den tilltagande stormen gjorde att de sista gästerna hade tagit sig hem medan de fortfarande kunde. Beväpnad med en yxa hotade han Maja Schröder och tvingade henne att överlämna dagskassan. Men vad som hände därefter är än idag oklart. Många verkar dock tro att Peter Almqvist insåg att han inte skulle kunna komma undan eftersom Maja kände honom som en kund. För att slippa hamna i fängelse ännu en gång valde han därför att ta livet av henne. Av samma skäl gick pigan Anna och de två små barnen, Sara och Isak, samma grymma öde till mötes.

Gustav IV Adolf besökte brottsplatsen

Blodig och med dagskassan nerstoppad i fickorna skulle Almqvist fly, men då kom ett par nyanlända gäster och tog honom på bar gärning. Han övermannades och landsfiskalen tillkallades.

Brottet blev ett av de mest omskrivna under sin tid. Krogen förvandlades till en morbid turistattraktion dit man kunde komma för en öl och en berättelse om massmordet. Till och med den sittande kungen, Gustav IV Adolf, sållade sig till skaran av nyfikna.

Den överväldigande bevisningen mot Almqvist gjorde att rättegången blev högst summarisk, han dömdes till döden genom hängning. Fem månader efter morden, den 3:e augusti 1803, fördes han till Skanstulls galgbacke – där Hammarbyhöjden ligger idag. Avrättningen lockade en stor publik, och till jublet av de hatfyllda åskådarna dinglade Peter Almqvist livlös i galgen.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.