Dags att sätta ner foten

Idag var det dags för den stora kokainrättegångens första dag i Svea Hovrätt. Den beräknas vara klar först i januari 2014. Antalet närvarande poliser ger en bild av något oerhört farligt. Men kommer det här kanske att bli den narkotikarättegång där hovrätten sätter ner foten och säger ifrån? 

Fem åklagare trängs vid åklagarbordet och får samsas om fyra mikrofoner. Ingen hade tydligen räknat med att det en dag skulle sitta fem åklagare där. Utplacerade runt om i salen finns elva poliser och vakter från häktet. Utanför ingången finns ytterligare fyra ordningspoliser plus två krigsmunderade poliser från nationella insatsstyrkan, se bilden ovan.

   Väl innanför dörrarna går ännu fler poliser igenom min väska, mina kläder och kroppsvisiterar mig mer noggrant än jag någonsin tidigare blivit kroppsvisiterad. Jag sneglar lite oroligt på en kvinnlig polis som har plasthandskar på händerna. Ska det gå så långt som till inre visitering så föredrar jag i och för sig att en kvinna gör det – men det hela börjar få lite av ett löjets skimmer över sig. Jag slipper dock inre kroppsundersökning.

   När vi släpps in i rättssalen är poliserna vid dörren väldigt noga med att vi journalister sitter på för oss avsedda platser. Mellan oss och de åtalade och juristerna finns tjocka pansarglas. Allt ser ut som i tingsrätten, vilket inte är så konstigt eftersom vi återigen befinner oss i Stockholms tingsrätts säkerhetssal. Men det är en liten skillnad. Då det är så många åtalade har alla en namnskylt stående på bordet framför sig. Men åklagarnas namnskyltar är vända mot dem själva.

   Man kan göra sig lustig över det och fråga sig om åklagarna behöver det för att komma ihåg vad alla fem heter, men alla dessa poliser och hela den omfattande säkerhetsapparaten kan ju faktiskt fylla en funktion. Antingen Jonas Falk (före detta Oredsson) är skyldig till vad han åtalats för eller inte, så kan man inte komma ifrån att han under sina fängelseår har fritagits av beväpnade personer vid tre tillfällen.

   Men likafullt blir det lite lustigt, för att inte säga löjeväckande, med de där namnskyltarna. För åklagarna hinner inte mer än komma igång förrän de själva klargör vilka fem det är som sitter där vid bordet – och vad de heter.

   Nåväl, vad framkom då som var nytt? Jag var bara där under förmiddagen men blev därmed övertygad om att det var samma visa som i tingsrätten. Ensamseglaren Andersson greps med 1,2 ton kokain i sin segelbåt, och är därmed tagen så att säga med byxorna nere. När det gäller övriga åtalade handlar det om hur sms och mejl ska tolkas. Och att några av dem har hanterat stora summor i kontanter. Miljoner och åter miljoner, samtidigt som de inte deklarerat några inkomster eller ytterst små sådana.

   Visst låter det skumt. Och Jonas Falk är följdriktigt misstänkt för skattefusk i Spanien. Och kanske är det fler av de åtalade som också kommer att bli misstänkta för skattefusk. Men därmed är ingen människa med automatik en storhandlare i knark. Kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström antyder dock att pengarna kan komma från narkotikaaffärer när han påpekar att:

– Det är vanligt att så stora summor i kontanter härrör från narkotikabrott eller grova rån.

   Visst är det så. Eller att de kommer från grov ekonomisk brottslighet. Men vad det här målet handlar om är att åklagarna ska kunna bevisa att Jonas Falk med flera åtalade har kommit över dessa stora summor genom smuggling och försäljning av stora partier kokain.

   Efter att jag och andra från Para§raf har häckat i säkerhetssalen och läst, om inte allt, så vi varje fall väldiga högar av dokument, och tingsrättsdomens 761 sidor – så blir i varje fall jag inte övertygad om att pengarna kommit från kokainaffärer. Det åklagarna har lagt fram är tunna indicier och allt för ofta opreciserade påståenden om något som hänt någonstans ute på Atlanten, okänt var, vid okänt datum. Där ska narkotika ha överlämnats, okänt vilken sort, i okänd mängd, av okänd person – till okänd person.

   Ett exempel på vad det är som pågår och enligt min erfarenhet från tingsrättsförhandlingarna kommer att fortsätta att pågå fram till januari 2014, är det här: Åklagare Hanström redogör för en slags trust som Jonas Falk påstås ha varit inblandad i. En sådan trust är inte mer olaglig än en stiftelse i Sverige, men Hanström gör stor sak av att ett av företagen som är knutna till denna trust har ett speciellt namn:

– Företaget heter Idavallen, säger han. Idevall är hämtat från den nordiska mytologin. Efter Ragnarök återuppstod världen som Idavallen.

   Och det skulle visa att det var Jonas Falk som stod bakom företaget, enligt åklagaren. Så här håller det på, timme efter timme. Om det fanns något konkret i form av bevis av något slag, skulle rimligen inte åklagarna ta upp rättens tid med sånt här.

   En del advokater har slutat ta narkotikamål, därför att de hävdar att vanlig normal bevisvärdering inte gäller vid sådana mål. Det är också min erfarenhet. Personer döms på förvånansvärt tunna indicier i narkotikamål. Framförallt om de tidigare har dömts för något. Men i det här fallet har det gått ännu längre. De påstådda brotten har inte kunnat preciseras enligt den vanliga mallen; var, vad, när och hur. Handlingar har undanhållits för försvaret. Dokument efter dokument har ”av misstag” raderats i polisens datorer. Bilar har buggats utan tillstånd av domstol. Och kokain har hittas i en segelbåt i Göteborg under milt uttryckt underliga omständigheter, för att nämna några av allt för många underligheter i det här målet.

   Kanske kan det här bli det narkotikamål där Svea hovrätt sätter ner foten och säger ifrån om att på en sådan här grund dömer vi inte människor i en rättsstat. Sådana här arbetsmetoder från polis och åklagare accepterar vi inte. Och det oavsett om de åtalade tidigare dömts för grova brott eller inte. (De flesta av de åtalade har aldrig tidigare dömts för något brott.)

   Men är då de åtalade oskyldiga? Det vet jag inte. Och om jag tror att de är oskyldiga eller inte, saknar helt betydelse. Vad det handlar om är att de fem åklagarna ska bevisa bortom rimligt tvivel att de är skyldiga. Svea hovrätt har redan konstaterat att de inte fick en enligt Europakonventionen fair trial i tingsrätten. Troligen kommer de att få det i hovrätten. Och då tvivlar jag på att någon annan än ensamseglaren kan dömas.

Fler artiklar om kokainmålet finns att läsa här.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.