Förortshat

Om man säger Tensta, Rinkeby, Hjulsta, Hammarkullen, Rosengård, Gottsunda, Bäckby med flera så brukar folk rynka på näsan och sätta dessa områden i sammanhang med segregation, överbefolkning, getto samt hög kriminalitet. Vem vill bo i ett område som tillhört 60-talets så kallade miljonprogram? Samtidigt som vi ser ner på dessa förorter med närapå förakt så vill vi inte erkänna vår syn på människor som flytt till vårt land. Ingen vill väl kallas för rasist?  Johanna Langhorst har gjort en djupdykning i hur svenskar ser på förorterna och miljonprogrammen. Hon har själv 17 års erfarenhet av att ha bott i Tensta, som hon med sorg i sinnet fick flytta ifrån.

När jag började läsa ”Förortshat” var det med ett ganska svalt intresse. Ännu en bok av alla som behandlar invandrarproblematiken och segregationen tänkte jag. Men efter att ha slukat bokens första kapitel var jag fast. Langhorsts jämförelse mellan den trafikfria, rofyllda multikulturella och varma förorten, och vår syn på den röda stugan med vita knutar och den svenska folkhemsförbannelsen, påvisar hur fel vi egentligen ser på förorterna och på de svenska villakvarteren.

   Hon menar att det egentligen inte finns invandrarproblem i förorterna utan det är ett resultat av inkomstskillnader som ökat i landet de senaste 30 åren. Fattigdomen har spridit sig ut i förorterna bara för att rikedomen ska kunna frodas i villakvarteren. Kanske en lite väl tillspetsad konklusion men den har dock sin poäng. Låter vi förorten verkligen få utvecklas på de boendes villkor eller är det vi som bor i de mer välbärgade områdena som sätter ramarna för hur saker och ting ska vara? Langhorst för ett resonemang där hon menar att marknadskrafterna grundar sig i att de välbetalda har lågbetalda arbetare som sköter RUT och ROT.

   När det är fråga om kriminalitet så visar Langhorst på ett tydligt sätt genom statistik hur kriminaliteten är högre kring Stureplan och Medborgarplatsen än i Tensta och Rinkeby. I de senare rör det sig om ett fåtal frustrerade unga killar som ger sig hän åt en gangsterideologi, men som utgör de stora tidningsrubrikerna. Langhorst ställer sig frågan om inte förorten har en för samhället viktig funktion, inte bara för billig arbetskraft utan som ett exempel på en bra samhällsbebyggelse. Hon menar att flera av miljonprogrammen från 50-60 talen är väl genomtänkta med stora ljusa lägenheter och gott om grönområden vilket är bättre än gamla flerhundraåriga sneda och vinna hus i exempelvis Gamla Stan eller på Södermalm som kostar stora summor för de boende. Miljonprogrammen var gjorda för dåvarande medelklass medan Södermalm var byggt för arbetarklassen. Idag är det tvärtom. De rika bor på Södermalm och de med lägre inkomst i förorterna.

   Boken innehåller som sagt mycket statistiskt underlag. Bland annat visar Langhorst på varför det finns fler boende med försörjningsstöd i Tensta/Rinkeby än i exempelvis Bromma. Statistiken visar tydligt att andelen boende som bott i Sverige mindre än ett år är högre i Tensta/Rinkeby än i Bromma, vilket tydliggör varför antalet med försörjningsstöd är högre i förorten.

   Sammantaget är boken ”Förortshat” ett välgrundat och väl genomtänkt dokument över vår tid, samtidigt kommer boken med rätt projicering att kunna bli ett verk som kommer att vara till grund för många och långa diskussioner i framtiden.

   Med inspiration utifrån egna erfarenheter av att bo i Tensta jämför Langhorst flera olika nutida problem i det svenska samhället utan att lägga förorten till last för allt. Texten är lättläst men väl genomtänkt och det får läsaren att förstå flera samhällsproblem i ny dager utefter hur Langhorst speglar dem i sitt eget sammanhang. Dock kan man konstatera att hennes slutsatser inte utgör något objektivt ställningstagande till de socio-ekonomiska lösningar som presenteras. Där får man som läsare mer se hennes synpunkter som inlägg i en specifik samhällsdebatt mellan fattig och rik, svensk och invandrare etc.

   Vad som gör boken intressant är hennes ständigt återkommande intervjuer med människor runt Medborgarplatsen och deras kunskap om Tensta.

 

Författare: Johanna Langhorst

Förlag: Ordfront

Utgivningsår: 2013

ISBN: 978-91-7037-715-0

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.