Svensk tortyr granskas

I Sverige kan du sitta häktad på obestämd, obegränsad framtid. Om du som häktad bedöms kunna försvåra utredningen genom kontakt med omvärlden kan du beläggas med restriktioner. Fulla restriktioner innebär att du inte får ta emot besök eller umgås med andra intagna. Du har förbud mot tidningar, TV och radio. Och all post granskas av åklagaren. 

En timmes vistelse i enskildhet på promenadgården är ett av de få tillfällena du får lämna den sju kvadratmeter stora cellen, eller bostadsrummet som det kallas. Övriga tillfällen är vid förhör eller för att träffa advokaten eller häktesprästen. Sverige har gång på gång fått skarp kritik från FN, Amnesty och Europarådet gällande de inhumana häktningsförhållandena som jämställs med tortyr.

Arbetsgrupp

Sedan juni 2013 har en arbetsgrupp bestående av åklagare, advokat, polis, kriminalvårdschef och representant från BRÅ haft uppdraget att se över hur användningen av restriktioner för häktade och hur långa häktningstider kan minskas. De har även hämtat in synpunkter från Barnombudsmannen och Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), samt sett över häktningsförhållandena i våra grannländer.

Förslag på förbättringar

I deras rapport som nu har överlämnats till Riksåklagaren finns förslag på åtgärder som Åklagarmyndigheten själva kan vidta samt förslag som kräver samarbete med andra aktörer eller som förutsätter lagändringar.

Exempelvis en lagstadgad rätt till två timmars mänskligt umgänge varje dag genom samsittning med andra häktade eller personal från Kriminalvården eller Frivården.

Åklagarnas ansvar

Rapporten betonar åklagarnas ansvar och listar en hel del förslag som bättre planerade förundersökningar och ett bättre samarbete med andra aktörer som SKL, något som de tror skulle korta ner häktningstiderna betydligt.

Ett bra exempel är det så kallade ”kokain-målet” där förundersökningen ständigt pågår, parallellt med rättegången som gång på gång skjuts fram, vilket leder till att även häktningarna hela tiden förlängs. Den så kallade ”ensamseglaren”, Mauritz Andersson som greps på bar gärning, har idag suttit häktad i nästan fyra år utan lagakraftvunnen dom. Och innehar därmed ett inofficiellt rekord som frihetsberövad i svensk kriminalhistoria. Just ”kokain-målet” tas för övrigt upp i rapporten.

Barn som häktas

Även den viktiga frågan om häktade personer under 18 år, alltså barn som häktas, tas upp i rapporten.

– När det gäller unga i häkte har generaldirektören redan beslutat om att innehållet i häktestiden ska utvecklas för att unga inte ska hållas isolerade. Under 2014 kommer vi att kartlägga omfattningen av isoleringsbrytande åtgärder för klienter med restriktioner, vilket ska ge en bild av hur resurskrävande fler åtgärder för att minska isoleringen kan vara, avslutar Elisabeth Lager, chefsjurist i Kriminalvården.

 

Rapporten i sin helhet biläggs som nedladdningsbar fil.

 

Bifogade filer:
haktningstider.pdf
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.