Var generaldirektören inblandad i muthärvan?

Muthärvan började rullas upp våren 2010 när riksrevisionen anmälde missförhållanden inom Kriminalvården. Men först i veckan kom tingsrättens dom mot de herrar som tagit emot sammanlagt 11.6 miljoner i mutor! Men hur kunde dåvarande generaldirektören för Kriminalvården, Lars Nylén, smyga under radarn och klara sig, när han och den huvudåtalade haft dagliga kontakter och varit helt överens om att bland mycket annat bryta mot lagen om offentliga upphandlingar?

Riksrevisionen påtalade bland annat att Lars Nylén lämnat oriktiga uppgifter och försvårat insyn och kontroll över Kriminalvårdens miljonaffärer.

Den huvudåtalade i mutmålet, Rolf Swensson, var först fastighetschef på Rikspolisstyrelsen. När Nylén efter år av misslyckanden som rikskriminalchef sökte och fick jobbet som få vill ha, generaldirektör för Kriminalvården, plockade han ett halvår senare över Swensson till Kriminalvården.

Redan när Swensson var fastighetschef på Rikspolisstyrelsen började han med oegentligheterna enligt tingsrättens dom. Han gjorde inte upphandlingar enligt reglerna, och om han gjorde det så gick jobben till hans två kumpaner trots att deras offerter ofta var de med högst pris. Dessa betalade honom sedan frikostigt för det här.

/wp-content/uploads/content/avslojanden/kriminalvarden-mutor/sollentunahaktet.jpgNär Rolf Swensson kom till Kriminalvården handlade det bland annat om byggen, renoveringar och tillbyggen av fängelserna i Haparanda, Östersund och anstalten Saltvik i Härnösand, samt byggandet av det nya superhäktet i Sollentuna, bilden till höger.

Det är enorma summor, miljarder, som det här har kostat Kriminalvården och därmed oss skattebetalare. Och det har alltså enligt tingsrättens dom funnits utrymme för mutor på 11,6 miljoner kronor.

Varför avskedades Lars Nylén?

Den 26 maj 2011 avskedades Lars Nylén från sin post som generaldirektör (GD) för Kriminalvården i Sverige. Så sent som hösten 2010 hade han fått förnyat förordnande av regeringen om att leda Kriminalvården i tre år till. Normalt brukar ett sånt här avsättande gå till så att man meddelar att hans tjänst ska upphöra inom om tre månader eller ett halvår. Och att rekryteringen av en ny GD har påbörjats. Men Nylén fick gå på dagen. Han fick inte ens vara kvar de fem återstående dagarna till månadsskiftet.

Regeringen gjorde som svenska regeringar brukar göra – till viss del: Justitieministern gick ut och pratade om hur fantastiskt bra arbete Nylén hade åstadkommit och att han nu skulle arbeta med utredningar åt Justitiedepartementet. Det betyder oftast att personen ifråga får sitta i ett litet rum och vända papper.

/wp-content/uploads/content/avslojanden/kriminalvarden-mutor/NylenJavlig.jpegMen tydligen inte när det gällde Nylén, bilden till vänster. När en reporter från Dagens Nyheter ringde till departementet några veckor senare och sökte Nylén så hade den som svarade ingen aning om vad han pratade om. Någon Lars Nylén hade man inte sett till och han fanns inte uppställd bland de som skulle arbeta där. 

Kort sagt, han var avskedad och fick gå på dagen och sedan ville man inte veta av honom. Han fick dock ut sin lön på 113 400 kronor i månaden till och med den 27 september 2013. Det blev därmed sammanlagt 3,2 miljoner – efter att han hade avskedats.

Varför fick han då packa ihop och försvinna från sitt tjänsterum så snabbt som möjligt? Han hade visserligen övertrasserat budgeten men det blir man inte avskedad för på det här sättet. Och han framstod om möjligt som lika hård och oförsonlig mot landets fångar som justitieminister Beatrice Ask själv.

Alltid överens

När man går igenom domens hundratals sidor så går det inte att hitta minsta lilla punkt där den huvudåtalade Rolf Swensson och Lars Nylén varit oeniga. Tvärtom var till exempel dessa två, generaldirektören Nylén och den högsta chefen för byggverksamheten, Swensson, helt överens om att lagen om offentlig upphandling (LOU) inte var någonting som de behövde bry sig om. En lag som kommit till för att i möjligaste mån förhindra oegentligheter vid statliga upphandlingar.

Det här vittnade enhetschefen för planering och ekonomi, Marie Heiborn om. Hon var chef över Rolf Swensson men förklarade i rätten att i praktiken var det Lars Nylén som var hans chef.

Marie Heiborn vittnade om bland annat följande enligt tingsrättens dom:

Hon hade svårt att få stöd för synpunkten att använda konkurrensen på marknaden för de stora projekten och vara affärsmässig. De flesta projekten föll under LOU:s bestämmelser. Om de inte föll under LOU måste man enligt hennes mening kunna visa det. Det var rätt många kvällsmöten om lokalförsörjningsfrågorna men hon var inte inbjuden. Hon och Rolf Swenson hade olika syn på vad som behövde upphandlas. Rolf Swenson och Lars Nylén hade en nära relation och kände varandra väl. Rolf Swenson agerade självständigt i förhållande till henne men inte i förhållande till Lars Nylén. Hon fick inget stöd av Lars Nylén i diskussionen med Rolf Swenson om upphandlingsfrågorna.

Hon framförde vidare att:

Hon blev mer och mer kritisk till upphandlingsrutinerna och tyckte att det fanns ett samband mellan Rolf Swensons och Lars Nyléns åsidosättande av LOU och det faktum att hon fick allt mindre information.

Hon berättade också att det kom in fakturor från ett visst bolag som hon inte ville attestera. Hon menade att hon inte hade möjlighet att kontrollera vad dessa fakturor grundade sig på, utan att det bara var Rolf Swenson som hade den möjligheten. Hon vände sig därför till Lars Nylén med dessa fakturor, så att han fick attestera dem.

Till saken hör att Heiborn hade arbetat på finansdepartementet innan hon kom till Kriminalvården, och att hon hade rekryterats just på grund av hennes kunskaper om lagar och regler för bland annat offentliga upphandlingar.

När Lars Nylén skulle redogöra för de olika upphandlingsturerna i rätten, beskrev han Marie Heiborn som en ”upphandlingsfundamentalist”. Hon var alltså en person som envisades med att vilja följa landets lagar vad gäller offentliga upphandlingar.

Det handlar om miljarder

Totalt handlar de olika turerna och olagliga upphandlingarna om byggen och hyror som har kostat skattebetalarna flera miljarder kronor. Enligt åtalet ska minst 30 miljoner ha gått till mutor av olika slag. Men de åtalade dömdes alltså ”bara” för 11,6 miljoner i mutor. Exakt hur mycket härvan har kostat staten är det ingen som vet säkert.

I några fall betalade Kriminalvården stora summor för projektering av anstalter som sedan aldrig blev byggda, som i Östersund och Haparanda. I andra fall, som bygget av ett nytt säkerhetshäkte i Sollentuna, blev det verkligen utfört och står klart sedan några år.

Där spelade byggjätten Skanska en viktig roll och ett tiotal miljoner av mutpengarna ska ha kommit från företaget. Men ingen från Skanska blev åtalad. Åklagarna anser inte att någon från företaget medvetet har deltagit i något mutbrott.

Det är den tidigare fastighetschefen, Rolf Swensson och hans nära vän konsulten som spelat huvudrollerna i målet. En arkitektföretagare och en byggare åtalas för att i olika sammanhang ha betalat mutorna.

– Det handlar om grova mutbrott som ingått som ett led i en brottslighet som varit särskilt noga planlagd och bedrivits i stor omfattning, hävdar åklagarna i målet.

Daglig kontakt med varandra

Lars Nylén har hela tiden hävdat att han inte på något sätt varit inblandad i någon muthärva. Han har också gått ut offentligt och menat att det inte varit någon muthärva överhuvudtaget.

I rätten framförde Nylén enligt domen att:

Han hade goda erfarenheter av Rolf Swensons arbete med lokalfrågor inom polisen, bl.a. med en helikopterskola i Göteborg, antiterrorstyrkans bas och omgestaltningen av kvarteret Kronoberg. Han visste att Rolf Swenson hade hårda nypor, vilket passade bra på KV. Rolf Swenson hade synnerligen goda kunskaper i projektledning, fastighetsfrågor samt statlig ekonomi. Han tyckte att Rolf Swenson borde söka tjänsten som fastighetschef.

Rolf Swensons delegation att fatta beslut utvecklades successivt, i takt med att KV:s byggverksamhet utvecklades. Om Rolf Swenson saknade behörighet att själv fatta ett beslut skulle denne gå till honom och inte till Marie Heiborn, som var chef för ekonomi- och planeringsenheten och administrativt överordnad Rolf Swenson. Han såg det som naturligt att delegera tecknandet av hyresavtal och liknande fastighetsrelaterade avtal till Rolf Swenson. Ingen annan än han själv kunde fatta delegationsbeslut. Rolf Swenson skulle hela tiden, dygnet runt, hålla honom informerad. Ibland hade de kontakt flera gånger per dag, enligt Nylén.

Visste inte Nylén vad som pågick?

Kunde det vara möjligt att Lars Nylén som hade dessa täta kontakter med Rolf Swensson, och som själv vittnat inför domstol om att Rolf Swensson på Nyléns direktiv skulle runda sin närmaste chef och komma direkt till Nylén med sina beslutsärenden – inte skulle vara medveten om vad som pågick? Inte skulle förstå att det hamnade miljoner och åter miljoner av mutor i fickorna på Rolf Swensson och hans vänner? Alltså samma Nylén som Riksrevisionen anklagat för att lämnat oriktiga uppgifter och försvårat insyn och kontroll över Kriminalvårdens miljonaffärer.

Poliser, åklagare och domstolen ansåg tydligen att det kunde vara möjligt, eftersom Nylén inte har åtalats. Eller gjorde man en uppgörelse med justitiedepartementet i tysthet, som gick ut på att Nylén skulle avskedas direkt och inte få några som helst nya statliga uppdrag – mot att han inte åtalades?

Att en anställd begår lagbrott kan kanske få passera. Sånt händer. Men att en generaldirektör som är direkt tillsatt av regeringen, och som nyligen fått ett nytt förordnande på tre år kan vara inblandad i mutbott – får det komma ut?

Bland högre jurister i Sverige talar man ofta och högtidligt om lojaliteten med staten. Var det denna lojalitet som här tog sig uttryck i att hjälpa till att undvika skandalen med en generaldirektör inblandad i en av landet största mutskandaler?

Det får vi sannolikt aldrig veta. Det vi däremot vet – är att Lars Nylén av någon anledning blev avskedad och utkastad snabbare än någon generaldirektör tidigare blivit från ett statligt verk i Sverige. 

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.