Hovrättskritik mot Assanges åklagare

Svea hovrätt har beslutat om fortsatt häktning av Assange. Men samtidigt riktar hovrätten skarp kritik mot åklagarnas underlåtenhet att pröva alternativa vägar för att driva förundersökningen framåt, i enlighet med åklagarnas skyldigheter. Beslutet biläggs artikeln.

Cirkusen runt Julian Assange fortsätter, och han är fortsatt häktad i sin frånvaro. Men Svea hovrätt sätter nu ner foten vad gäller åklagarnas passivitet. I beslutet skriver man:

Åklagarna har som skäl för att inte hålla förhör med Julian Assange på ambassaden anfört bl.a. att förhören med hänsyn till brottens och utredningens karaktär måste äga rum i Sverige samt att en eventuell rättegång fordrar att han är här i landet. Åklagarna har vidare anfört att de övervägt och kommit fram till att förhör med Julian Assange i Storbritannien inte på ett effektivt sätt skulle leda förundersökningen framåt. De har i sistnämnda sammanhang särskilt pekat på att förhör i Storbritannien skulle kräva att en ansökan om rättslig hjälp beviljas, att ett sådant förfarande bygger på den misstänktes medverkan och samtycke till de åtgärder som vidtas samt att det inte är möjligt att med tvångsmedel verkställa ett beslut om DNA-prov eller att genomföra förhör.

DNA-prov har redan tagits

Mot det här har Assange och hans advokater framfört följande:

Julian Assange har gjort gällande att åklagarna borde ha prövat att hålla förhör med honom på ambassaden. Han har mot åklagarnas argument invänt bl.a. att han upprepade gånger sagt sig ställa upp på förhör i Storbritannien, att en misstänkt har en ovillkorlig rätt att vägra svara på frågor och att det därför inte spelar någon roll var förhöret hålls samt att ett DNA-prov redan tagits på honom.

Hovrättens beslut

Svea hovrätt hävdar att ju längre tid som Assange sitter häktad desto högre krav måste ställas på ”styrkan i de särskilda häktningsskälen”:

En åklagares underlåtenhet att på visst sätt föra förundersökningen framåt kan under vissa förhållanden leda till att ett häktningsbeslut anses oproportionerligt och därför bör hävas (se rättsfallet NJA 2007 s. 337). Vid bedömningen av om en sådan underlåtenhet ska leda till hävning av ett häktningsbeslut bör bl.a. brottets art och styrkan i de särskilda häktningsskälen vara av stor betydelse. Det är också rimligt att högre krav måste ställas på de skäl som åklagaren anför till stöd för sin begäran om häktning ju längre tid som går utan att åklagaren driver förundersökningen framåt.

Hovrätten konstaterar att utredningen om brottsmisstankarna har stannat upp och anser att åklagarnas underlåtenhet att pröva alternativa vägar inte stämmer överens med deras skyldighet att – i alla berördas intresse – driva förundersökningen framåt. Att häktningsbeslutet även syftar till att säkerställa Julian Assanges närvaro vid en eventuell framtida rättegång saknar i detta sammanhang självständig betydelse.

Vad Svea hovrätt konstaterar är det självklara, att ingen förundersökning får slå stopp i maskin på grund av vilka eventuella problem åklagarna kan tänka sig i nästa steg. Enkelt uttryckt: Den här förundersökningen ska bedrivas som alla andra förundersökningar – och det gör den inte.

Rimligen innebär dagens beslut att när frågan om fortsatt häktning åter blir aktuell, så måste åklagarsidan ha fått någonting gjort. Annars lär det bli svårt att få igenom en fortsatt häktning av Assange.

 

Beslutet i sin helhet biläggs nedan.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.