Att få resning måste vara möjligt – inrätta ett resningsinstitut

2016-01-19

Gång på gång har det lämnats in motioner om ett resningsinstitut men det har varje gång fått avslag. Riksdagsmännen i justitieutskottet motsätter sig därmed något som kan innebära upprättelse för enskilda medborgare när rättssäkerheten inte har fungerat som den ska.

Vi har en rättsordning vars garanti är att ingen döms för brott om hans eller hennes skuld inte är ställd bortom rimligt tvivel. Trots det sitter oskyldigt dömda i våra fängelser. I medierna har ett antal sådana fall uppmärksammats på senare år. Vi har fått följa personer som efter att ha blivit utsatta för myndigheternas rättsövergrepp i flera år kämpar med att få fram ny bevisning, och kanske få chansen till resning i fallet. Men det är svårt.

Advokaten och före detta riksdagsledamoten Peter Althin har uttryckt det så här:

– Det är inte omöjligt att få resning, men det är näst intill omöjligt.

Samma domstol som redan fastlagt domen

En resningsansökan är en begäran om att ett beslut som inte längre kan överklagas, ska prövas på nytt. I Sverige behandlas den ansökan av Högsta domstolen (HD), samma domstol som i de flesta fall redan tidigare fastställt domen. Därav följer att HD ska pröva sin egen dom, eller sitt avslag på överklagan till HD.

Högsta domstolens huvuduppgift är att sköta prejudikatbildningar. När HD tar upp ett mål är det alltså i syfte att skapa ett prejudikat – en dom som vägleder Sveriges domstolar inför nya, liknande mål. Då är meningen att samtliga inom rättsväsendet skall dömas i enlighet med prejudikat när sådant föreligger. För den enskilde kan det vara en katastrof om man inte får möjlighet till resning bara för att det inte råkar vara ett prejudicerande fall.

Rättssäkerheten för den enskilde individen

Ett alternativ som inte bara gör det möjligt för oskyldigt dömda att få sin dom omprövad utan även skulle öka rättssäkerheten för den som kan ha dömts oskyldig, är ett oberoende resningsinstitut. Ett självständigt resningsorgan som står fritt från HD och där man enbart arbetar med att granska resningsansökningar som kommer in.

Det innebär att varje enskild individ får större möjlighet att bevisa sin oskuld. Bara vetskapen om att det finns ett sådant institut att vända sig till torde göra det tryggt och välgörande för medborgarna.

finnbengtsson6Finn Bengtsson, bilden till höger, är riksdagsledamot för Moderaterna. Han har gång på gång motionerat om ett resningsinstitut men fått avslag. Riksdagsmännen i justitieutskottet motsätter sig hans motioner i frågan. Alltså något som kan innebära upprättelse för enskilda medborgare när rättssäkerheten inte har fungerat som den ska. I en intervju med Finn Bengtsson frågar jag om det är ett enigt justitieutskott som avslår förslaget?

– Ja, det brukar utskott alltid vara, och det för att man i princip alltid ska avslå motioner. En halv procent av motionerna blir godkända och då oftast för att regeringen redan har tagit tag i frågeställningen. Men signalen om en resningsdomstol har gått in i justitiedepartementet igen, nu för femtioelfte gången, så förr eller senare borde det tas upp. För det är inte rättssäkert att inte ha en sådan instans i vårt samhälle, säger Bengtsson.

– Du använder begreppet resningsdomstol och inte resningsinstitut, är det någon skillnad?

– Nej, det är bara en detaljfråga. Det viktiga är att det införs en resningsdomstol eller institut som ska avlasta HD, så att de enbart ska fokusera på deras huvudämne som är att titta på prejudicerande domar.

Fel i lagen

– Varför är det så att HD nästan aldrig tar upp resningsansökningar? Har man svårt att erkänna brister i sitt arbete?

– För mig är det enkelt, det finns ett fel i lagen. Låt säga att du blir dömd i hovrätten och det senare tillkommer ny information och du tar målet till HD. De i sin tur kollar den nya bevisningen och om de då bedömer att den inte är substantiell, att det finns anledning att ta upp målet, då ska det dessutom, i råga på allt vara prejudicerande. Men låt säga att de bedömer att det inte är aktuellt att ta upp målet, då ger man avslag och så går tiden och det kommer in ännu mer ny bevisning. Då kan man tro att HD lägger all bevisning på hög och någon gång tas det upp, men så är det inte.

– Vad gör man då med all bevisning som kommit in?

– För varje ny bevisning börjar man om på nytt, som att alla tidigare bevis som fått avslag inte existerat. Otroligt korkat. I det resningsinstitut jag motionerat för vill jag att man ska se över all bevisning som tillkommer som inte fanns när senaste instans dömde. Att kasta bort bevisning är fullständigt orimligt.

– Förslaget från dåvarande Justitiekanslern Göran Lambertz har ju legat på justitiedepartementet under en period då vi haft tre olika justitieministrar, Tomas Bodström, Beatrice Ask och nu Morgan Johansson, alltså både moderata och socialdemokratiska justitieministrar – men ingenting har hänt? Hur kan det komma sig?

– I frågan om ett resningsinstitut måste man titta på enskilda rättsfall för att belysa vikten av ett sådant institut, säger Finn Bengtsson. Och det vill ministrar inte gärna göra. Hade någon av de justitieministrar som suttit lyft fram det skulle det ses som direkt kritik mot hur HD arbetar, och det är känsligt. Och kostar pengar. Då tänker vilken justitieminister som helst på vad han eller hon kan gå till väljarna med och skryta om. Och då mår man bättre av att exempelvis skryta med en ny polisorganisation som majoriteten av väljarna berörs av, och inte en resningsdomstol som betydligt färre kan relatera till.

Ministeransvaret

Något som också bekräftar det Finn Bengtsson är inne på, att det är ministerrollen och ansvaret över justitiedepartementet som gör att man ytterst sällan vill in och rota i rättsväsendet, är det Tomas Bodström skriver i en av sina böcker. Att han som idag fri debattör och inte längre bunden till vare sig partipolitiken eller ministeransvaret kan gå ut med att han självklart ville införa ett oberoende resningsorgan. Alltså kan både Beatrice Ask och nuvarande justitieminister Morgan Johansson fått sätta sina egna viljor åt sidan och istället låta ministerrollen styra.

– Andra länder såsom exempelvis Norge, Danmark och England har sedan länge infört oberoende resningsinstitut, och vad jag vet har ingen stat ångrat ett sådant införande. Borde inte det tala för att vi snarast borde införa detsamma?

– Det stämmer, inget land som hittills infört detta har varit missnöjda. Tvärtom har man sett det som en milstolpe i rättssäkerheten. I Norge exempelvis, har man gjort en utvärdering och kommit fram till att den varit väldigt värdefull. Jag tror dessutom att moralen i samhället kan öka och att individen kan känna sig tryggare med ett säkrare rättssystem. De som känner sig vanmäktiga blir oftast rättshaverister och det kan jag förstå. Så ett resningsinstitut kan också vara bra ur ett psykologiskt perspektiv, när alla vet att de har en möjlighet till upprättelse om fel har gjorts.

Av Caroline Ego

 


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.