Rami Alkhamisi

Juridiken som verktyg för förändring

– Som jurist har vi ett samhällsansvar och en skyldighet, att vara med och synliggöra brister i systemet och arbeta utifrån det behov som vissa människor upplever. Allt arbete innan en person hamnar i domstol, det är det arbetet jag med rapporten om Rörelsejuridik hoppas kunna påverka och uppmana en hel juristkår till, säger Rami Alkhamisi, som är något så sällsynt som en jurist med rötter i förorten.

Vägen mot en samhällsförändrande juridik – om makt, civilsamhälle och behovet av nya jurister, heter rapporten om Rörelsejurister som skrivits av juriststudenten Rami Alkhamisi. Med den vill han uppmana till att se juridikens roll i det vardagliga, inte bara i domstol.

Ett växande behov

Rapporten kom till dels över personlig frustration över uteblivna samhällsrelaterade diskussioner i skolan, men lika mycket av att det fanns ett växande behov hos många människor av juridiska kunskaper.

– Insåg att många behövde förstå hur systemet funkar och ens rättigheter, berättar Rami. Vi har ett samhälle där vi tar för givet att allt funkar som det ska. Men det är väldigt skevt. För det är inte så det upplevs för många människor. Rapporten är därför en del av ett större arbete för att påverka både juristprogrammen och juristkåren i Sverige. Behovet av en samhällsförändrande juridik finns i hela samhället.

Rörelsejuridik

Det som främst kännetecknar rörelsejuridiken är det strukturella maktperspektivet på juridiken och samhället, om samspelet mellan den sociala organiseringen och jurister. Rörelsejuridiken erbjuder därför konkreta verktyg för att stärka utsatta människor, ge stöd åt sociala rörelser och utmana rådande samhällsstrukturer.

– En rörelsejurist använder sina kunskaper för ett större kollektivt syfte och bygger på en förståelse om att samhället idag inte är rättvist och att juridiken är med och upprätthåller det orättvisa systemet. Rörelsejuridiken inspirerar oss att som jurister vara agerande subjekt och att forma nya strategier för hur juridiken kan spela en viktigare roll för utsatta människor, men också skyddet av mänskliga rättigheter och värnandet av rättsstaten.

Uppväxt i Husby

Rami föddes i Bagdad och kom till Sverige som 6-åring. Under uppväxten i Husby fick Rami ofta hjälpa till med myndighetskontakter på grund av språksvårigheter och bristande kunskaper i lagar och regler. Detta missbrukades av människor vid maktpositioner. Samhällsengagemanget har alltid funnits och tankarna kring juridik kom redan på högstadiet.

– När jag var 24 år kändes det oundvikligt. Jag ville lära mig systemet bättre och känna till grunderna för rättssystemet, samhället och utifrån det få kunskap och verktyg att fortsätta göra det jag tror på. Jag sökte till juristprogrammet och kom in.

Kritiskt tänkande

Idag läser han åttonde terminen, men vägen dit har inte varit spikrak.

– Jag var förvånad över att så mycket fokus låg på att enbart läsa inför tentor, och väldigt lite plats för kritiskt tänkande och ifrågasättande. Juridiken är ett verktyg som kan användas till så mycket mer och framförallt viktigt för en yrkesgrupp som är med och påverkar samhället på alla sätt och vis. Vad är juridikens roll i samhället? Hur ser förtroendet ut för rättssystemet? Det här var ingenting som det fanns utrymme för att kritiskt kunna diskutera. Det kommer rätt långt in på Juristprogrammen innan vi ens var i närheten av dessa ämnen och diskussioner.

Megafonen

2009 efter att en vän blivit knivhuggen till döds var Rami med och grundade organisationen Megafonen i Husby. Dödsfallet hade knappt uppmärksammats i media, endast en notis som beskrev det som en gänguppgörelse.

– Vi som kände honom visste att han inte hade någon koppling till gäng. Vi blev tagna, besvikna men också upprörda att man inte uppmärksammade och gjorde sig besväret att ta reda på vad som hade hänt. Så vi startade Megafonen som en medieplattform, för unga i Husby, där vi länge hade diskuterat medias onyanserade rapportering av förorterna, och dess brist på representation.

Mediabilden av förorterna

rami2Megafonen startade som nättidning, senare också i pappersform, men kom snart att utveckla andra sociala verksamheter som exempelvis folkbildning.

– Vi var inte ute efter att ändra hela Sveriges mediabild av oss, utan snarare ändra vår egen uppfattning om oss själva. Vi vet att det finns problem i samhället och i utsatta områden, men vi måste också själva sätta ord på vår verklighet och vara med och hitta lösningar utifrån människors behov. Annars blir vi bara utsatta för repressalier som inte har någon verklighetsförankring.

Organisationen växte och spreds till andra delar av Stockholm; Botkyrka, Tensta, Hjulsta, Hässelby och Vällingby. Platser där det fanns behov att göra sin röst hörd hos andra unga.

– Det var ideellt arbete där vi organiserade oss både socialt och politiskt. Ställa krav på vad vi upplever är rätt väg att gå – satsa socialt på människor. Under dessa år såg vi även att det inte var brist på pengar, utan det handlade om prioriteringar. Man satsade på annat istället.

Husby-revolten

Strax därefter kom Husby-revolten, som Rami kallar det.

– Vi var inte speciellt chockade, det har ju brunnit tidigare i Sverige. Det visar på att alla kanske inte upplever demokratin som helt rättvis. Vi hörde många gånger frustrationen; ni som organiserar er, ni försöker och kan språket, men inte ens er lyssnar politikerna på. Dom bryr sig inte. Då växer maktlösheten och känslan hos andra om att radikalisera sig och ta till metoder som inte är förenliga med en demokrati.

– Politiker måste visa att man satsar på människor och förankrar besluten hos folket, att man erkänner det hela som ett problem och inte skyller ifrån sig på varandra; stat, kommun, landsting, stadsdelsförvaltning och så vidare.

Känslan av frustration och hopplöshet

Rami förklarar att det var också det som lett till känslan av frustration och maktlöshet hos många, inte minst de mest utslagna, som hoppat av skolan, inte har jobb, hamnat snett och i konfrontation med polisen. Många har känt sig felbehandlade, inte känt att det finns institutioner i vårt samhälle som kunnat hjälpa till att kanalisera ilskan eller frustrationen. In och ut hos Kriminalvården. Många som upplevt sig trakasserade, visiterade och annat – har inte blivit trodda på – utan snarare förminskade.

– Uppgivenheten och maktlösheten normaliseras till slut och blir din vardag, det här ska du acceptera för så här är det. Och dom som inte gör det till slut tar till annat, som exempelvis våld. Borde vi ha ett rättssystem som uppmärksammar sådana erfarenheter och förebygga det eller försöka tysta ner det? Ibland känns det som att jurister kommer in för sent. Som säkert gör ett jättebra jobb för klienten som det gått snett för, men att jobba pro-aktivt och se vad som strukturellt händer innan?

USA:s rörelsejurister som föregångare

När Rami började skriva sin rapport om Rörelsejuridik insåg han att det inte fanns så många organisationer i Sverige som kopplade juridik till sociala frågor. Han åkte därför till USA för att få ta del av amerikanska juristers erfarenheter när det gäller deras roller i människors organisering och kamp. Han beskriver USA som ett föregångsland när det handlar om Rörelsejuridik.

– Juridiken där används i större utsträckning som ett verktyg för civilsamhället jämfört med Sverige. Jag träffade främst afro-amerikanska jurister, nationella och gräsrötter. Många som hade vänt sig till juridiken av samma anledning som jag; inte ett självändamål utan som ett medel. De hade lika kunnat vara journalister eller socionomer men med samma kritiska tänk. Kunskaper och viktiga verktyg för att kunna förändra samhället. Deras inställning var att hitta olika strategier där juridiken kan spela roll för att bekämpa rasism, polisvåld och ökad segregation. Juridiken är beroende av starka organisationer, av folkets organisering. Juristen i sig kan inte göra så mycket själv.

Vill påverka hela juristkåren

Målet med rapporten är att få fler intresserade av Rörelsejuridik.

– Som jurist har vi ett samhällsansvar men också en skyldighet, att vara med och synliggöra brister i systemet. Med våra kunskaper arbeta utifrån det behov som utsatta människor upplever. Det är det rörelsejuridiken försöker diskutera. Det proaktiva arbetet som behövs innan en person hamnar i domstol, det är det jag med rapporten hoppas kunna påverka och uppmana en hel juristkår till. Jag är dock inte så naiv att jag tror att alla kommer göra det, men det är ett viktigt steg på vägen, avslutar Rami med ett skratt.

 

Rapporten Rörelsejurister i sin helhet kan laddas ner här.

 

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och söndag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.