Veckans brott 13 december

Hej igen Anders Ygeman och Dan Eliasson

Jag tittade på Veckans brott nu i veckan och hade där hoppats få de svar som jag inte fått på mina öppna brev. Jag blev dock besviken, för varken jag eller några andra tittare fick några egentliga svar. Det enda som tydligt framgick var att, Du Anders Ygeman, var obekväm med att behöva sitta där och schavottera inför stora delar av Sveriges medborgare. Däremot verkade Dan Eliasson inte lika obekväm över situationen men han tycktes å andra sidan inte förstå sin roll i polisverksamheten.

   Ingen av Er tycktes förstå hur allvarlig situationen för svensk polis är. Dan Eliasson tyckte det var ”skönt att omorganisationen var gjord och att de nu kunde fokusera på kärnverksamheten”. En kärnverksamhet som jag anser just nu inte fungerar och som cirka hundra poliser varje månad lämnat. En orsak, enligt dig Dan Eliasson, till att det gått dåligt var de förutsättningar som rådde då omorganisationen påbörjades.

   Agneta Kumlin, chef för området Sala-Fagersta, berättade om hur hon som områdeschef inte hade några som helst befogenheter i sitt område med en ständigt minskande personalkader. Hon hade ansvar för polisområdet och för verksamheten men kunde inte ens besluta om övertid utan alla beslut som rörde hennes jobb skulle fattas centralt någonstans ifrån. Oklart vart hon skulle vända sig. Till Lena Tysk eller Carin Götblad eller ännu högre upp?

   Malmöpolisen, Bo Lundqvist, berättade om situationen i Malmö och försökte få Er att förstå allvaret i situationen. Han hävdade att situationen var så allvarlig att den kunde liknas vid en ödesfråga för svensk polis. Han hävdade att svensk polis håller på att tappa det grepp som de rättsvårdande myndigheterna ska ha. Ni ville, inte någon av Er, säga något om hur man ska komma tillrätta med situationen utan sa att detta var en fråga för regionchefen i region syd.

   Det är fullständigt oförklarligt hur, i synnerhet du Dan Eliasson, som vid tidigare framträdande sagt dig ha fått fullständig makt att åtgärda det som inte fungerar, kan säga att regionchefen skall åtgärda situationen. En regionchef som på mindre än två år fullständigt pulvriserat polisverksamheten i region Syd. Hur kan du ens tänka tanken?

   Leif GW uppfattade situationen som den allvarligaste på de senaste 50 åren, den tid han varit knuten till polisen. Han hävdade att det allvarligaste felet med omorganisationen var att de tycktes ha missat att den mesta brottsligheten är lokal och utförd av lokala förmågor. Det har medfört att stora delar av landet saknar polis och stora delar av medborgarna har heller ingen polis, trots att de betalar skatt och bidrar till att betala polisverksamhet.

   Du Anders Ygeman berättade om alla de resurser som satsas på polisen och att 6-800 civila anställts inom polisen. Jag hoppas du inte menar att dessa civilanställda ska kompensera de 909 poliser som hittills i år lämnat polisverksamheten.

   Du trodde inte att det var politisk klåfingrighet som saknades men den nedåtgående kurvan över uppklarning måste brytas. Poliser måste förflyttas längre ut i verksamheten. Detta torde, enligt mig, inte utgöra några svårigheter. Men någon beslutsfattare, Du eller Dan Eliasson, måste då visa med hela handen att Ni vill ha det så. De regionala cheferna är så uppfyllda av sin roll att de inte ens vågar tänka självständigt.

   Fler poliser närmare medborgarna. Här berättar Kumlin om polis- och brotts-situationen i hennes område. Till hennes område har ytterligare en kommun lagts samtidigt som personalen minskar. Du Dan Eliasson hävdar då, genom att ange några exempel att det blivit fler poliser närmare medborgaren, i vissa brottsutsatta området. Du ger dock bara några få exempel på vilka områden men jag funderar på om medborgarna märkt något av detta?

   Du hävdar vidare att polisen blivit starkare nationellt men också behöver stärkas lokalt. Här har Du missats det Leif GW säger om den lokala brottsligheten som helt släppts lös på grund av önskan att koncentrera polisen till några få platser.

   Men, enligt dig Dan Eliasson, ligger fokus under åren 2017-18 på att förstärka lokalpolisområdena men du säger inte varifrån dessa poliser skall tas. Knappast genom nyrekrytering eftersom polisutbildningarna knappast ens räcker till för att ersätta de poliser som lämnar jobbet.

   Varför vägrar du, Dan Eliasson, att använda ordet ”kris”? Du envisas med att kalla det för ”ett allvarligt läge”. Varför aldrig klarspråk?

   Du återkommer därefter hur man på regional nivå har stora friheter att anpassa verksamheten efter lokala omständigheter. Detta är inte sant, utan de flesta regionala cheferna anpassar sig till vad som beslutats centralt om omorganisationen.

   Bo Lundqvist berättade om hur ett 14-majavtal har tolkats olika i olika regioner. I Stockholm och Göteborg har man behållit det som tidigare var länskriminalavdelningar med ansvar för den grova brottsligheten medan man i övriga regioner slagit sönder de länskriminalavdelningar som handlagt de grova brotten.

   Det har medfört att i de flesta regionerna skall all brottslighet handhas polisiärt utan tanke på om det behövs någon specialistkompetens. Detta liknar enligt mig det som man försökte genomdriva för cirka 40 år sedan då man försökte skapa likformighet i olika stationers skrivrum och vaktlokaler. Därefter skulle en ”allpolis” skapas. Denna polis skulle kunna utreda allt och även kunna placeras var som helst. Och överallt skulle han känna igen sig och känna sig som hemma. Också denna tulipanaros förkastades efter en tid.

   Ni fortsätter därefter att två era händer när olika specialistfunktioner kommer på tal. Vad alla poliser vet, men som de flesta högre chefer inte tycks begripa, är att olika polisiära specialistfunktioner är ett krav för en fungerande verksamhet. Att tro att de grövsta brotten kan utredas av vem som helst utan rutin och specialistkunskaper är naivt.

   Det blir för mig alltmer uppenbart att man som polis inte får ha för höga ambitioner. Vi måste bli fler poliser, är ett ständigt mantra som Ni återkommer till. Men är det någon som tittar på hur poliserna används idag. Jag tror att man kan lösgöra fler poliser till polisverksamhet om man tittar på hur poliserna missbrukas för allahanda ickepolisiära funktioner.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.