I Finland åtalas även höga polischefer

2018-11-28

I augusti påbörjades den största polisrättegången i Finlands historia. Flera höga polischefer står åtalade för tjänstefel (”tjänstebrott” i Finland). Polischeferna skyller på oklara regler, på varandra och på en narkotikapolischef som redan dömts till långt fängelsestraff.

Vi har tidigare på Para§raf rapporterat om Jari Aarnio, då chef för narkotikapolisen i Helsingfors, när han figurerade i en mut- och bedrägerihärva (se länk). Han har sedan dess dömts till sammanlagt 13 års fängelse för grova narkotika-, tjänste- och mutbrott, samt grovt bedrägeri. Han är nu återigen åtalad.

Brott mot tjänsteplikt

Den stora polisrättegången som nu pågår i Helsingfors tingsrätt omfattar även Aarnios chefer i stigande rang, som står åtalade för brott mot tjänsteplikt. Frågan som rätten ska ta ställning till är vilka inom den finländska polisledningen som kände till Aarnios olagliga hantering av informatörer.

Högsta polisledningen åtalas

Enligt stämningsansökan står bland annat Mikko Paatero, Robin Lardot, Jukka Riikonen och Lasse Aapio åtalade. Vid tidpunkten för de misstänkta brotten var Paatero polisöverdirektör vid Polisstyrelsen (motsvarande Rikspolischef), Lardot chef för brottsbekämpningsenheten vid Polisstyrelsen, Riikonen Helsingfors polischef och Aapio Helsingfors biträdande polischef.

Paatero och Riikonen är pensionerade, Lardot och Aapio är avstängda från sina tjänster under tiden rättegången pågår.

Allvarliga försummelser

Enligt åtalet ska de ha slarvat med tillsynen av tipsarverksamheten och haft vetskap om oegentligheterna vid narkotikapolisen men låtit bli att ingripa. Enligt åklagaren är det allvarliga försummelser.

Nytt regelverk för spaningsverksamhet

År 2008 hade inrikesministeriet i Finland gett en förordning om ett mer noggrant regelverk för polisens hemliga spaningsverksamhet och registrering av informationskällor för att skydda både källor och poliser. Ingen av de åtalade verkar ändå haft klart för sig vilka källor som skulle föras in, vem som skulle övervaka registreringen och hur det skulle följas upp.

Haft vetskap i flera år

Riksåklagare Raija Toiviainen påstår att högsta polischefen Paatero redan år 2009 blev medveten om att allt inte stod rätt till gällande narkotikarotelns hantering av tipsarna och att hans närmaste underlydande, polischef Jukka Riikonen inte ville att Helsingforspolisen skulle följa de bestämmelser som gäller för användning av tipsare.

Hon menar att Paatero redan då hade vetskap om att narkotikapolischefen Jari Aarnio hade förstört hela tipsarregistret. Paatero ska också känt till att tipsarna betalades med polisens medel och att de inte registrerades så att man i efterhand kan kontrollera verksamhetens laglighet. Ändå ingrep han inte.

”Genom att försumma registreringen av informationskällorna har polisens och informationskällornas säkerhet och polisens effektivitet allvarligt äventyrats. Genom att inte bokföra informationskällorna och genom att avsiktligt förse verifikat över honorar och utgifter med felaktiga brottsanmälningskoder har man i praktiken omöjliggjort laglighetsövervakningen av polisens verksamhet.
Utnyttjandet av informationskällor i strid med förordningen har varit ägnat att försvaga förtroendet för narkotikarotelns verksamhet vid Helsingforspolisen.”

Ingen agerar

Åtalen mot polischef Jukka Riikonen, biträdande polischef Aapio och mot Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot bygger på samma motiveringar; oegentligheter i användning och övervakning av informationskällor. Alla de åtalade ska ha känt till bristerna i flera års tid utan att agera.

Skulden flyttas nedåt

I förundersökningen framkommer att skuldfrågan hela tiden flyttats neråt. Finlands dåvarande högsta polischef Paatero ansåg att de nya reglerna var klart formulerade och litade på att de följdes. Inga önskemål eller oklarheter framfördes från något distrikt, och han menar att dessa skulle i sådant fall ändå inte hamnat hos honom utan hos Polisstyrelsen där Robin Lardot var högste chef.

Lardot i sin tur uppgav att det nya regelverket innebar stora omställningar, men uppenbarligen inte tillräckligt stora för att Paatero skulle ha fått vetskap om detta.

Allt kan inte övervakas

Enligt förundersökningen är det inte förrän flera år senare, hösten 2013 som den högsta chefen Paatero får vetskap om att Helsingforspolisen inte haft koll på sina källor och att dessa också strukits ur registret vid någon okänd tidpunkt. Han påstod att en polischef inte kan övervaka någonting på egen hand.

Ansvaret låg hos andra

Jukka Riikonen, Helsingforspolisens chef, ansåg att de nya reglerna var långt ifrån klara, men litade på sin personal och hade ingen anledning att misstänka några oegentligheter i deras sätt att använda hemliga uppgiftslämnare. Han beskriver också Helsingforspolisen som en organisation där han var strategisk ledare och att ansvaret för övervakningen låg hos den biträdande chefen, Lasse Aapio.

Enligt båda cheferna var det narkotikaroteln som skötte kontakterna med de hemliga källorna. Narkotikaroteln i sin tur uppgav att det bara fanns några enstaka sådana källor som emellanåt kom med användbara uppgifter och att dom därför inte införts i några register.

Narkotikachefen hade fria händer

Chefen för narkotikaroteln, Jari Aarnio var ytterst ansvarig att sköta kontakterna och hade i stort sett fria händer för detta. Aarnio skrotade i praktiken tipsarregistret redan 2008 och efter det registrerades inga nya informationskällor.

Enligt försvaret har Aarnio inte medvetet underlåtit att registrera källor eftersom det inte fanns klara direktiv för att göra det. Det fanns också en skyldighet att skydda informatörerna i registret som annars kunde ha svävat i livsfara. Det ska vara orsaken att Aarnio raderade personer ur registret på deras egen begäran och enligt försvaret fanns det risk för att uppgifterna i registret skulle spridas efter att utredningarna mot Aarnio började.

Tvära kast i skuldfrågan

Inte förrän nyligen har en av de åtalade, biträdande chefen i Helsingfors Lasse Aapio, blivit den första som vänt och istället skickat ansvaret uppåt. Till finsk media har han sagt:

–Helsingfors polisinrättning är en toppstyrd organisation där all makt ligger hos polischefen. Polischefen är den enda som har makt, alla andra ligger långt under honom.

Han berättar också att han som biträdande polischef hade disciplinärt ansvar för 1 600 personer, alla utom befälet. Narkotikapolischefen Jari Aarnio tillhörde befälet och därmed låg det disciplinära ansvaret för hans del hos polischef Riikonen.

Nekar till brott

De åtalade menar på att Polisstyrelsens direktiv om registreringen av informatörer var oklara och alla nekar till brott.

Massiv förundersökning

Förundersökningen är omfattande och uppgår till 8 000 sidor. Åklagaren kräver högst fyra månaders villkorligt fängelse eller dryga böter för alla inblandade. Alla de åtalade kan, i andra hand, åtalas enligt den lindrigare brottsrubriceringen ”brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet”. Rättegången mot polisledningen väntas pågå till i vår, med slutpläderingar i april 2019.

Bakgrund Fallet Aarnio

Det hela började 2007 då den finska Centralkriminalpolisen (svensk motsvarighet NOA, Nationella Operativa Avdelningen) fick tips om att narkotikapolisen skyddade sina informatörer och såg mellan fingrarna gällande deras brottslighet. Två poliser fälldes, men chefen för narkotikaroteln Jari Aarnio friades.

Mutor och bedrägeri

Aarnio dömdes under sommaren 2015 till fängelse i ett år och åtta månader för bland annat grovt mutbrott och grovt bedrägeri. Den domen höjdes senare i hovrätten till tre års fängelse. Han satt inlåst till juni i år, varpå han släpptes fri.

Tio års fängelse

I slutet av 2016 döms Aarnio till tio års fängelse för grova narkotika- och tjänstebrott. Enligt tingsrätten är det bevisat att han haft en nyckelroll när en liga smugglade in omkring tusen kg hasch från Holland till Finland. Bland annat hittade Centralkriminalen en plasthink med 65 000 euro (Cirka 650 000 kronor) nedgrävd i Aarnios trädgård. Penninggömman i trädgården har Aarnio konsekvent förklarat med att den var iscensatt av någon som ville skada honom. Rätten ansåg att Aarnios brott var speciellt allvarligt då han vid tidpunkten för smugglingen (2011-2012) var en högt uppsatt chef vid narkotikaroteln i Helsingfors.

Missbruk av tjänsteställning

Under utredningen av brotten åren därpå störde han avsiktligt utredningen flertalet gånger och gjorde sig skyldig till ett otal grova och lindrigare tjänstefel.

Rätten ansåg att han därmed på ett hänsynslöst sätt missbrukat sin tjänsteställning. Han ska även ha hotat ett vittne genom medlemmar ur ett kriminellt nätverk.

Miljonbelopp i skadestånd

Utöver fängelsedomen dömdes han också att betala skadestånd på 1,3 miljoner euro till staten samt att han förlorade sin militärgrad.

Fyra andra personer dömdes också i samma mål, däribland en kriminalöverkonstapel i Helsingfors, till tre år och sex månaders fängelse.

På fri fot

Aarnio nekar till anklagelserna och domen har överklagats. Hovrätten väntas besluta i målet i början av nästa år och Aarnio är på fri fot i väntan på hovrättsdomen.

Misstänks ha känt till mordplan

Under sommaren 2018 framkom det även att Aarnio misstänks för att ha känt till mordplanerna på Volkan Ünsal som mördades 2003, men låtit bli att ingripa. Ünsal figurerade i Arlandarånet, och 2005 dömdes bland andra ”Solvallamördaren” Janne Raninen för mordet och Leo ”Kinesen” Carmona för anstiftan. Bägge dömdes till livstids fängelse.

 

En tidigare artikel om fallet finns att ta del av här:

Hög polischef i Finland häktad för mutbrott


   Nina Silventoinen är delägare och researchchef på Para§raf. När hon inte arbetar med Para§raf arbetar hon med dokumentärer för SVT, håller dykarkurser i Egypten, hjäper produktionsbolag med research, gör poddar och arbetar med research åt advokater.

Därtill håller hon koll på att skribenterna på Para§raf har stavat rätt och ser till att det är ordning på Para§rafs ekonomi.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.