Debatt

Foto Simon Rehnström/SvD/TT

Minskningen av dödligt våld i Sverige beror inte på sjukvården

Av Para§rafs Redaktion 2019-09-06

Det dödliga våldet har minskat kraftigt i Sverige de senaste 30 åren. Detta är ett faktum som enkelt kan utläsas ur offentlig statistik. Men för många tycks detta vara svårt att ta in.

   Ett av favoritargumenten hos dem som vägrar acceptera detta faktum är att minskningen skulle bero på att akutsjukvården har utvecklats och därmed räddar allt fler liv vid allvarliga våldsskador.

  Medicinska framsteg, förbättrad logistik och snabbare insatser genom bland annat mobiltelefonernas genomslag antas helt enkelt avsevärt ha minskat risken för dödsfall vid våldshändelser.

   På senare tid har denna tanke fått förnyat liv av ett mer specifikt resonemang kring det dödliga skjutvapenvåldet. Om alltfler överlever en skottskada så skulle det kunna utgöra förklaringen till minskningen av det dödliga våldet.

   Jag har tittat närmare på just detta argument.

   Mellan 1974 och 2017 föll 4 265 människor offer för dödligt våld i Sverige. 18 procent – 788 människor – blev skjutna till döds. 682 blev inlagda på sjukhus för skottskador och överlevde. I genomsnitt överlevde alltså knappt hälften av de som skrevs in på sjukhus för skottskador – 46 %.

   Det är helt korrekt att sjukvården har blivit allt bättre på att ta hand om skottskador och att alltfler överlever. Av de som läggs in på sjukhus för skottskador är det idag fler som överlever än för 30 år sedan.

   Fram till 1990-talet överlevde i genomsnitt 4 av 10 som fick sjukhusvård för skottskador. Under perioden 1994 – 2017 överlevde hälften.

    Om vi delar upp 1974-2017 i femårsperioder så kan vi se variationerna över tid. Efter 1993 så minskar andelen som avlider. Men vi kan samtidigt se att femårsperioden 1999-2003 har den dystraste statistiken.

   Då var andelen som avled 67 % – den högsta nivån under hela tiden sedan 1974. Redan till nästa femårsperiod minskade andelen avlidna dramatiskt till drygt hälften och trenden har hållit i sig – även om en liten ökning av andelen avlidna blir tydlig den allra sista perioden på fyra år.

   Vi vet samtidigt att det dödliga våldet totalt sett har minskat sedan 1990-talet. Med hänsyn taget till befolkningsutvecklingen så handlar det om en tredjedel från den högsta nivån 1989 till idag.

   En naturlig tanke är att denna minskning skulle kunna bero på förbättringar i sjukvården. Mer specifikt just att andelen som avlidit till följd av skottskador har minskat. Men så är det inte.

   Om vi hypotetiskt lägger till det antal personer som skulle ha avlidit om andelen överlevande efter 1993 var samma som före, så får vi en ökning på omkring 92 personer (4 % av det totala antalet fall av dödligt våld sedan 1993).

   Denna hypotetiska ökning representeras av de rosa markeringarna i grafen. Som synes så påverkas inte den generella minskningen mer än marginellt.

   Den offentliga statistiken ger oss således följande information: den stora minskningen av det dödliga våldet som skedde i Sverige berodde inte på förbättrad sjukvård.

   Siffrorna ger klart besked – medicinska framsteg, förbättrad logistik och snabbare insatser genom bland annat mobiltelefonernas genomslag har ökat andelen som överlever vid skottskador, men detta har inte haft annat än marginella effekter på det dödliga våldets nivåer i Sverige de senaste decennierna.

 

Text och grafer av Maria Robsahm

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Maria Robsahm är prisbelönad journalist – Stora Journalistpriset 1996 för hennes bevakning av hanteringen av Estoniaolyckan – och hon har arbetat på redaktioner som Dagens Nyheter, Rapport och TV4.
Hon har också ett förflutet som universitetslärare i teoretisk filosofi och Europaparlamentariker.
Idag ser hon sig som folkbildare framför allt när det gäller brottsligheten i Sverige. Hennes grafer delas flitigt på Facebook.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.