Debatt
Ebba Busch. Foto Carl-Olof Zimmerman / TT

Därför ska Ebba Busch åtalas för förtal

Publicerad 2021-03-08

Förtal på internet och sociala medier används allt mer som ett verktyg för att tysta och passivisera. Ett exempel som är aktuellt just nu, är ett uppmärksammat uttalande av Ebba Busch, partiledare för Kristdemokraterna. Hon pekade i ett inlägg på Facebook och Instagram ut en jurist som en dömd brottsling för ett brott som begicks för över 15 år sedan.

Detta utpekande liksom många andra förtalsbrott på sociala medier, har som enda syfte att tysta och passivisera och på det sättet påverka en rättslig process eller samhället i en viss riktning.

Politiker, journalister, krönikörer, debattörer, opinionsbildare, jurister, poliser och åklagare, är några av de viktiga personer och funktioner i vår demokrati som ofta blir måltavlor för dessa brott.

Det bör därför ligga på staten att inleda förundersökning och åtal och det bör inte som idag läggas på den enskilde att göra så. Dels för att skadorna för den drabbade blir så stora, men även för att brotten påverkar vår demokrati negativt.

En annan aspekt i varför just förtalsbrott där någon pekas ut som tidigare dömd bör beivras är rättigheten att inte behöva straffas ytterligare av samhället efter avtjänat straff, vilket är en grundprincip i straffrätten.

Efter att brottet är avtjänat, ska personen ha möjlighet att återgå i samhället som en fri person, och därmed kunna bidra till att göra samhället bättre. Förtalsbrottslighet kan förhindra att en person får möjlighet att bidra till samhället då möjligheterna för denna person att förvärvsarbeta försvåras väsentligen.

Det är därför bra att åklagaren nu inleder en förundersökning gällande grovt förtal mot Ebba Busch. Risken finns dock att åklagaren efter en tid kommer att lägga ner ärendet. Beslutet att inleda en förundersökning kanske bara var ett spel för gallerierna då medieintresset var så stort?

Om åklagaren däremot menar allvar och åtal väcks kommer det kunna leda till en välbehövlig diskussion om hur förtalsbrottet ser ut i dagens samhälle.

Internet och sociala medier är en så pass stor del av vår vardag att utpekanden som detta har en potential att nå ut till hundratusentals, eller rent av miljontals människor vilket gör att konsekvenserna och skadan för den drabbade blir stora.

När förtalsbrottet används för att påverka en rättsprocess eller vår demokrati, har blivit så normaliserat att riksdagsledamöter och partiledare använder sig av detta brott för att tysta en krönikör eller påverka en jurist i ett rättsärende, måste samhället börja agera. Därför ligger ansvaret nu tungt på åklagaren vid särskilda åklagarkammaren att faktiskt väcka åtal.

Det finns tre juridiskt viktiga delar i ärendet gällande Ebba Buschs förtalspåståenden:

Det första är själva uttalandet. Juristen pekas ut som brottslig och klandervärd. Det är därför rent tekniskt ett rätt solklart förtalspåstående och därom kan inget tvivel råda. Därför är det första av två rekvisit i lagen om förtal uppfyllt.

Det andra är om det fanns en skyldighet att uttala sig, eller om det var ett försvarligt påstående som var sant. Ebba Busch hade såklart ingen som helst skyldighet att meddela omvärlden om personens tidigare dom, så det kan knappast bli aktuellt.
Var det då försvarligt att under en rättstvist rikta ett förtalspåstående mot ett av de juridiska ombuden? Här har Ebba Busch advokat nog en rätt stor uppförsbacke när han ska argumentera för varför det är försvarligt att peka ut juristen som brottslig gällande ett brott som begicks för över 15 år sedan.
Därför är med stor sannolikhet även det andra rekvisitet för brott uppfyllt. Det kan nämligen knappast vara försvarligt att i en pågående rättstvist försöka påverka den andra sidans ombud genom att begå brott mot denne. Därmed så har det ingen betydelse om uttalandet var sant eller inte.

Den tredje sakfrågan är om utpekandet är tillräckligt specifikt. Juristen nämns ju inte med namn, men det är förmodligen ändå ett utpekande som är så pass specifikt att det räknas som ett utpekande. Det tar nämligen bara nån minut att med ledning av Ebba Busch text samt en sökmotor att leta reda på fullständigt namn och personnummer på juristen.
Därför borde även utpekandet vara tillräckligt specifikt för att uttalandet ska bedömas som ett förtal riktat mot en specifik person.

En annan viktig fråga i sammanhanget är hur människor med politisk makt och medialt inflytande använder det för att vinna gehör för privat vinning.

Ebba Busch har en mycket stor följarskara på sociala medier som läser allt hon skriver. Maktperspektivet i detta fall gör det extra viktigt att lyfta. Ljuset ska därför inte främst riktas mot personen Ebba Busch.

Det som istället verkligen är viktigt att belysa är hur förtalsbrott kan påverka en rättsprocess, och hur makten kan användas för att attackera ombud, vittnen eller målsägande i rättsliga processer.

 

Av Tomas Åberg

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Tomas Åberg arbetar som utredare på Näthatsgranskaren och har i fyra år på heltid jobbat mot hat och demokratibrott på sociala medier.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.