Debatt

Mycket prat om mäns våld mot kvinnor – men händer det något?

Publicerad 2021-06-28

Oavsett om vi idag får besked om att det blir ett extraval eller om det återigen blir tradiga talmansrundor, är det hög tid att politiska ledare gör något åt våldet mot kvinnor. Något mer än att bara prata om det.

Under tre veckors tid har fem kvinnor betalat med sina liv för att en debatt om våld mot kvinnor ska sättas i gång. Alla våra partier uttalade sig i frågan och alla har talat om skärpning i lagstiftningen.

Justitieminister Morgan Johansson framförde följande den 24/4 i DN:

”Har man utsatt sitt barn, fru eller sambo för så allvarligt våld att kvinna och barn behöver leva i skyddat boende är frågan om han inte har försuttit sin chans som pappa.”

Låter hoppfullt, men riksdagspropositioner sedan 1990-talet talar om betydligt skarpare lagförslag än det som justitieminister formulerar:

I regeringens proposition 1990/91:8 anges att omständigheten att en förälder inskränker en annans förälders umgänge med ett gemensamt barn,

”kan ha sin grund i sådana förhållanden som hustrumisshandel eller ständiga trakasserier från en makes sida, förhållanden som kan göra det svårt eller omöjligt med en vårdnadsform som förutsätter enighet i frågor som rör barnet.”

I regeringens proposition 1997/98:7 anges att en förälders ovilja att ge den andra föräldern umgänge med ett barn kan ha,

”sin grund i sådana förhållanden som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida, kan det vara bäst för barnet att den ena föräldern får ensam vårdnad.”

I regeringens proposition 2005/06:99, sid. 42 förtydligas omständigheter som gör en förälder till en olämplig vårdnadshavare, regeringen skriver:

 ”Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld, trakasserier eller andra kränkningar, är det i de allra flesta fall bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden”


Våra politiker har nu under 30 år talat om en och samma sak utan att spika fast det i en enda lagparagraf.

Om vi kastar en blick på det som vår justitieminister säger och om vi jämför hans ord med riksdagspropositioner, så är det lätt att märka att han inte talar om ”skärpning av lagen”.

Enligt justitieministern, så behöver vi vänta tills misshandel mot kvinnor och barn går så långt att de hamnar i ett skyddat boende, och det är då vi ska ifrågasätta en våldsam man, ”om han inte har försuttit sin chans som pappa.”

Enligt riksdagspropositionerna behöver inte en kvinna gå så långt som till en kvinnojour utan det räcker nog med systematiska trakasserier som ger rätt till att stoppa umgänge och ifrågasätta en trakasserande man som förälder.

Håller vår justitieminister på att formulera en betydligt mjukare lag med ännu mer tolerans mot våldsamma män än vi hade innan?

Det som borde vara grundläggande att veta är att misshandel av kvinnor inte börjar då en kvinna blir tvungen att söka skyddat boende. Det börjar långt innan, med det som riksdagspropositioner uttryckte väl sedan tre decennier tillbaka – trakasserier.

Mäns våld mot kvinnor har sin process och börjar med det psykiska våldet, som justitieministern inte har nämnt i sin beskrivning om hur den nya lagen ska skärpas. Det är då, i första stadiet som våldet borde stoppas av lagsystemet, inte då en kvinna i all desperation hamnar i ett skyddat boende.

Jag är orolig och skeptisk till hur lagstiftningen kommer att se ut efter 30 års arbete med att sammanfatta en lagparagraf som ska klargöra självklarheter.

 

Av Ida Dzanovic
Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Ida Dzanovic är aktivist inom frågor kring kvinnorättigheter och sedan år 2014 har hon genomgått utbildning inom kvinnojouren Terrafem Stockholm för att hjälpa våldsutsatta kvinnor.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.