Debatt

Blir alla bidragsberoende när partierna försöker köpa väljare?

Publicerad 2022-05-11

Det är inte konstigt att partier gör olika utsagor om hur mycket väljare kan förväntas ”tjäna” på deras löften inför ett val. Vi brukar ju kalla det för valfläsk.

En bra fördelningspolitik är att stötta de som har det sämre och ta från de rika. Nu vill, med stor parlamentarisk enighet, politikerna ta från det allmänna och dela ut till höger och till vänster. Oavsett om man behöver stödet eller inte.

Eller tillämpar politiken knarkhandlarens taktik? Man köper väljare genom att göra dem beroende!

Min dotter ringde häromledes och var mäkta förgrymmad över att hon skulle få 6000 kr i elbidrag:

– Vi som är villaägare behöver väl inget elbidrag. Villaägare är i största allmänhet inga fattiga stackare som behöver elbidrag. Betala hellre 6000 kr till vårdbiträden och sjuksköterskor!

Och mycket riktigt, elanvändare i norra Sverige där dottern bor, får också elbidrag när elpriserna inte alls varit höga. Bidraget är inte kopplat till det som svider, nämligen kostnaderna, utan till hur mycket el man använt.

I viss mån kan bidraget fått motsatt verkan i avseendet att försöka hejda klimatförändringar. Elbidraget har gett möjlighet att använda mer el.

Vi får inte glömma bort i alla diskussioner om att elektrifiera, att överskottsel kan exporteras till länder med fossilel som exempelvis Polen och minska utsläppen av fossil koldioxid. De europeiska elnäten sitter ihop, tekniskt och juridiskt. Varje onödig kWh el är en belastning för klimatet.

Stödet till hög elektricitetsanvändning (OBS inte kopplat till höga elkostnader!) beräknas kosta 6 miljarder.

Jag ska inte mata läsaren med en massa siffror om vad man kan köpa för 6 miljarder. Klart är ju att 6 miljarder skulle kunna bidra i mycket hög grad till att minska elberoendet hos de som nu får detta stöd.
6 miljarder skulle kunna subventionera effektivare värmesystem som ersätter direktverkande el.

Elström är ju synnerligen ineffektiv som värmekälla. Elektricitet kan användas till så mycket ädlare ändamål än att värma luft till 20° som är den lägsta formen av användbar energi som människan har nytta av (verkningsgraden kan var så låg som 1%).

Cirka 75 000 småhus (2020) värms med el (enbart). 6 miljarder skulle då innebära 80 000 kr/småhus.  Det skulle kunna ge en väsentlig eleffektivisering! Tvärtemot det de 6 miljarderna nu medför.

Varje onödig kWh el är en belastning för klimatet. Det går naturligtvis att detaljplanera hur man kan nyttiggöra 6 miljarder kronor i detta sammanhang. Det viktiga är att gemensamma skattepengarna ska göra verklig nytta för samhället.

Som bekant blir det varmt när man kissar på sig. Och den värmen räcker inte till valet i september.

Man kan förstås föra samma resonemang när det gäller skattesänkningar för fossila fordonsbränslen och engångsbidragen till bilägare. De pengar som strös ut kommer inte att göra någon klimatnytta. Tvärtom.

Såklart finns det människor som har det tufft att få det att gå runt när man pendlar långt till arbetet och ingen kollektivtrafik värt namnet finns. Men var är politikerna med visioner och kreativt tänkande som kan komma på nyttigare användning av fossilpengar för att just minska fossilberoendet?

Det är långt ifrån samtliga bilägare som behöver statens stöd i form av engångsbelopp och sänkning av drivmedels-, fossila sådana, skatten. (Kostnaden ligger i samma storleksordning som elstödet.)

Denna stödform ser också till att användandet av fossilfri diesel som HVO och E85 raderas bort då dessa bränslen inte får skattesänkningar.
Även här gäller att varje onödig kWh är en belastning för klimatet.
Energi- och klimatrådgivning har funnits i stort sett samtliga kommuner i mer än 20 år.

Höga energikostnader kan man få gratis hjälp med. Staten ”satsar” 120 Mkr på denna verksamhet. Det motsvarar 2 procent av elstödet och mindre än 1 procent av hela energistödpaketet.

Man kan inte dra någon annan slutsats än att det finns stor politisk enighet om dessa stödformer för att det är val i september. Valfläsk där (nästan) ingen vill vara sämre än den andre för att inte tappa röster.

Även partier som gärna vill minska bidragen och som kallar motståndare för ”bidragspartier” bjuder gärna över i bidragsstorlek.
Vi är i förnekelsestadiet – men nog knarkar vi energi. Och var är de mer vidsynta visioner än ”kissa på sig politik”?

Av Marcel Berkelder
Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Marcel Berkelder är civilingenjör med mer än 40 års erfarenhet av energi- och klimatfrågor. Certifierad energiexpert och certifierad ventilationsfunktionär. Mer än 20 år som energi- och klimatrådgivare har gett stor erfarenhet av vad som är brinnande frågor för såväl privatpersoner som organisationer och företag.
Med en 10 årig bakgrund inom undervisning på bland annat Umeå Universitet, har föreläsningar och seminarier i hela Sverige varit en viktig del i den egna verksamheten de senaste 20 åren. Även en handfull styrelseuppdrag på nationell nivå har gett inblick i vad som rör sig ute i landet.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.