Brottsoffermyndighetens offer

Brottsoffermyndigheten är en myndighet vars mål är att arbeta för att främja alla brottsoffers rättigheter samt uppmärksamma deras behov och intressen. Trots detta gör myndigheten skillnad på människor och har en människosyn som är ovärdig en myndighet. I praktiken anser myndigheten att vissa människor får skylla sig själva, när de blir utsatta för brott.

I ett nyligen avgjort ärende om ersättning från Brottsoffermyndigheten har följande inträffat:

   Den som ansökt om ersättning hade blivit utsatt för ett mordförsök på öppen gata genom att plötsligt bli skjuten med flera skott i huvudet och bröstet.

Offret överlevde mirakulöst och gärningsmannen greps och dömdes för försök till mord. Brottsoffrets skador till följd av mordförsöket var oerhört omfattande med bland annat förlust av ett öga och en diagnos med permanent invaliditet.

   Domstolen utdömde ett skadestånd men gärningsmannen hade – som ofta är fallet – inga tillgångar att utmäta. Då brottsoffret saknade hemförsäkring ansökte han istället om ersättning från Brottsoffermyndigheten. Efter en handläggningstid om 7 månader kom beslut från Brottsoffermyndigheten. Brottsoffret får noll kronor i ersättning.

   Skälen för beslutet var att offret var tidigare dömd för brott och att det troligen var därför han blev skjuten. Då är han inte berättigad en enda krona i ersättning enligt Brottsoffermyndigheten. Vid domstolens prövning konstaterades det att brottsoffret hade lämnat sitt kriminella liv bakom sig och att inget motiv till gärningen kunde styrkas. Trots detta fann Brottsoffermyndigheten att det var övervägande sannolikt att offret,

genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet hade ökat skaderisken. 

   Brottsoffermyndigheten tillämpar en särskild lag om brottsskadeersättning. Av lagen framgår att myndigheten har en bredare möjlighet att sätta ned ersättningen på grund av brottsoffrets beteende i samband med brott än vad en domstol har när den dömer ut skadestånd. Mer konkret vad som kan utgöra skäl för Brottsoffermyndigheten att sätta ned ersättningen framgår inte utan avgörs vid en skönmässig bedömning.

   Den 1 juli 2014 trädde en ny brottskadelag i kraft där bland annat brottsoffermyndighetens möjlighet att bestämma kränkningsersättningen till ett lägre belopp än det som utdömts i domstol som kränkningsersättning försvann. Däremot innebär den nya lagen ingen förändring beträffande tillämpningen av regler om jämkning på grund av brottsoffrets uppträdande i samband med brott.

   Myndigheten har fortfarande fria händer att hitta på nästan vad som helst som skäl för jämkning. Detta sätt att arbeta väcker en del frågor om myndighetens människosyn. Var går gränsen för de som ska vara berättigade till ersättning och de som får stå utanför?

   För många människor är Brottsoffermyndigheten den sista utvägen för att få upprättelse för det brott man har utsatts för och därför av direkt avgörande betydelse. Killen som blivit skjuten lever nu ett liv i invaliditet med extrema kostnader och misär. Ska en person med ett kriminellt förflutet aldrig få möjlighet till denna upprättelse när denne utsätts för brott med hänvisning till dennes tidigare leverne?

   Trots att det i ovan angivna fall inte framkommit något om motivbilden var det faktum att han tidigare varit kriminell nog för att han inte skulle ha någon hjälp av staten. Kort sagt: Brottsoffermyndighetens budskap är att han får skylla sig själv. Vad sänder det för budskap till de som försöker lämna ett liv av kriminalitet bakom sig?

   Vi hade haft större förståelse om beslutet kom från ett försäkringsbolag där andra skäl såsom vinstintresse gör att bedömningen blir hårdare. Men hur långt ska en statlig myndighet, som har till primär uppgift att kompensera de som blivit utsatta för brott, få gå när de beslutar om jämkning av denna form av kompensation?

   En person som under avrättningsliknande former blir skjuten i huvudet och invalid resten av livet förtjänar tydligen ingen ersättning. En utveckling av denna praxis ger Brottsoffermyndigheten en alldeles för stor möjlighet att godtyckligt bestämma vilka som är ”värda” upprättelse och vilka som inte är det. Att detta kan få fortgå i Sverige visar på en skrämmande utveckling där myndigheter tillåts bete sig som vinstdrivande företag och där människovärdet helt försakas på vägen.

   Dessa cyniska och verklighetsfrånvända beslut från Brottsoffermyndigheten måste genast få ett slut. Lagstiftaren måste gå in och ännu en gång ändra lagen, så att det oskick som pågår på Brottsoffermyndigheten upphör. I en sådan lag bör de personer som hittills fått genomgå brottsoffermyndighetens ovärdiga behandling få retroaktiv ersättning, om inte staten vill kanta sin väg med ytterligare myndighetsoffer.

 

 Artikeln är även publicerad på Sargon De Bassos hemsida/blogg:  www.advokatdebasso.se


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.