Var går gränsen mellan morfin i smärtlindrande syfte och aktiv dödshjälp?

Aktiv dödshjälp är idag förbjudet enligt svensk lag. En läkare får inte, även på patientens egen begäran, tillhandahålla preparat eller annat medel med direkt avsikt att avsluta patientens liv.  Lider man utav en obotlig sjukdom har man dock, enligt självbestämmanderätten, möjlighet att avsäga sig livsuppehållande vård i form av exemplevis respirator med avsikt att förkorta det fysiska lidandet. 

Länderna som legaliserat aktiv dödshjälp är idag Schweiz, Nederländerna, Belgien och Luxemburg, samt de amerikanska delstaterna Oregon, Montana, Vermont och Washington.  Dessa länders och delstaters regelverk för dödshjälp är olika utformade och man gör stor skillnad på aktiv dödshjälp där läkaren själv utför den dödliga handlingen, och läkarassisterat självmord där läkaren endast tillhandahåller medlet, till exempel receptbelagda dödliga preparat till patienten som sedan får inta dem själv.

Självmordskliniken

Schweiz är det enda utav dessa länder som lagligt tillhandahåller dödshjälp för icke-medborgare. Självmordskliniken Dignitas dit 15 svenskar färdats sedan det grundades 1998 är det enda företaget som utnyttjar detta . Dignitas metod inleds med en dos antiemetika för att förhindra bland annat illamående och kräkning, vilket följs upp efter ungefär en timme av en dödlig dos pentobarbital, ett lugnande och sömngivande preparat som löses upp i ett glas vatten eller fruktjuice.  Sveriges Radio sände i oktober 2013 reportaget ”Den sista resan” , där lyssnarna fick följa paret Erkki Kiiala och Ingvor Kiiala Gunnarsson som led av progressiv muskeldystrofi, respektive MS på deras sista resa till Schweiz och Dignitas. Något som de enligt programmet betalade ungefär 110 000 kronor för.

Svenskar vill ha aktiv dödshjälp

Debatten om en legalisering av aktiv dödshjälp i Sverige är ständigt pågående.  SIFO och Aftonbladet gjorde 2010 en undersökning där 87 procent av de tillfrågade var positiva till aktiv dödshjälp. Trots det har inget svenskt parti uttalat sig för en lagändring och fokus ligger i stället på fortsatta satsningar inom hospice-verksamhet och vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård.  

Kan inte ångra sig

Motståndare till aktiv dödshjälp anser att det finns en risk att patienter säger ja till dödshjälp för att de känner sig som en belastning för samhället och sina anhöriga och att de senare inte får någon möjlighet att ångra sig. Man menar även att en legalisering av dödshjälp kan resultera i mindre resurser och engegemang för forskning om exempelvis smärtlindring och att det skapar en negativ syn på funktionshindrade och sjuka människor.

På den andra sidan av debatten argumenteras för varje människas rätt att själv bestämma över sitt eget liv och sin egen död.  Man tror också att en legalisering kommer att ske i framtiden, och många jämförelser dras med abortfrågan.  

Tillåten ”aktiv dödshjälp”

I praktiken påskyndas döden i många fall genom höga doser av smärtstillande medel i livets slutskede. Gunnar Hagberg, läkare och medlem i föreningen ”Rätten till en värdig död” anser att lagstiftningen på denna punkt är svårtolkad.  Hans tolkning är att så länge biverkan av till exempel en dos morfin inte är direkt avsedd att försämra patientens tillstånd eller rent av leda till döden så följer man lagen, även om patientens tillstånd sen faktiskt försämras eller patienten dör och man hade kunnat förutse detta.  Det handlar alltså om avsikt, eller i juridiska termer uppsåt och ”utspelar sig alltid i läkarens tankevärld” som Hagberg uttrycker det.  

Åtalad läkare

Astrid Lindgren-fallet är det enda i Sverige där en läkare åtalats för att avsiktligt ha påskyndat en patients död. Fallet rörde narkosläkaren Viveka Lindén som misstänktes för att avsiktligt ha förkortat livet på ett döende spädbarn när hon tjänstgjorde vid Astrid Lindgrens barnsjukhus 2008. Skälet till misstanken var den höga mängd narkosmedel som hittats i flickans blod under obduktionen. Lindén friades i Solna tingsrätt 2011 från alla misstankar utan att domen överklagades och fallet har av många kommit att ses som en rättsskandal.  Debatten som följde kom mycket att handla om rättsväsendets bristande kunskaper inom medicin och hur jurister i denna typ av fall ska kunna bedöma när en dos exemeplvis morfin varit för hög.  Med dagens lagstiftning måste de alltså även avgöra vilken avsikt en läkare haft med en viss dosering av smärtstillande preparat. Enligt Gunnar Hagberg hämmar detta läkarna i sina yrkesroller när det kommer till fysisk smärtlindring medan juristerna menar att ingen läkare står över lagen och att mord är mord, oavsett om det sker av barmhärtighet eller inte.  

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.