Debatt

Avskriv dömda brottslingars skulder

Svenska brottslingar är skyldiga Brottsoffermyndigheten 790 miljoner kronor. Samtidigt återfaller mer än hälften av alla som friges från fängelse. Att skriva av skulderna skulle minska återfallen.

   Medierna rapporterade nyligen att svenska brottslingar är skyldiga Brottsoffermyndigheten 790 miljoner kronor. Det framgick även att många återfaller i brott till följd av stora skulder.

   Först vill jag vara tydlig med att brottsoffer naturligtvis ska ersättas för sitt lidande, samtidigt måste förutsättningar, för den som avtjänat sitt straff, erbjudas som innebär att kriminalitet inte är enda försörjningsmöjligheten. Idag släpps många med några hundra på fickan, en tågbiljett och en plastkasse med tillhörigheter. De saknar bostad, jobb och stöd. Många har dessutom stora skulder och betalningsanmärkningar. Lägger man sedan till att en stor andel av arbetsgivarna kräver straffrihetsintyg, så innebär det att jobbsökandet blir en i praktiken omöjlig uppgift. Vilka möjligheter har dessa villkorligt frigivna personer att klara sig?

   För att komma tillrätta med de höga återfallen krävs flera konkreta åtgärder. Centralt är att skulder för frigivna fångar avskrivs om man uppfyller ett antal förutbestämda krav. Om man exempelvis under tre år efter den villkorliga frigivningen inte har återfallit samt skaffat jobb och bostad, då försvinner skulderna. För att detta ska fungera krävs även att de flesta arbetsgivare förbjuds begära straffrihetsintyg. Endast då det gäller anställningar inom barnomsorgen och andra känsliga arbeten ska bevis för att man är ostraffad krävas.

   Även möjlighet till bostad måste finnas. Socialen ska enligt lag tvingas gå i borgen för frigivna fångar. I detta ingår naturligtvis att vid minsta återfall i brott så upphör borgensåtagandet.

   Varför ska då dömda brottslingar få dessa fördelar? Jo, för att samhället tjänar på det rent ekonomiskt. Återfallen kostar samhället miljarder kronor årligen när man räknar in kostnader för fängelsevistelsen, domstol, advokat, polis samt övriga rättsväsendet.

   Om återfallen minskar så kommer även samhället bli tryggare och brottsoffren färre.

   Jag är säker på min sak. Efter att ha avtjänat över femton år av ett pågående straff, så har jag sett otaliga fångar friges och allt för ofta återkomma. I ett fall frigavs en förstagångsdömd kille i 30-årsåldern efter att ha avtjänat drygt fyra år på olika anstalter. Inför frigivningen kontaktade han socialen som fastställde att de inte kunde hjälpa honom med en bostad, utan de bokade en tid för att träffa honom två veckor efter frigivningen. Fången kom till mig och frågade var han skulle bo under tiden. Jag hjälpte honom skriva en begäran om ekonomiskt bistånd fram till dess han hade möte med socialen. Detta beviljades, vilket innebar att Kriminalvården utbetalade bidrag till det billigaste vandrarhemmet i hemkommunen samt pengar till mat. Efter frigivningen tog det mindre än fyra månader innan jag fick ett långt brev från honom, det var skrivet i en häktescell. Han hade misslyckats med att få en hyresrätt (pga betalningsanmärkningar). Han hade sökt men misslyckats med att få jobb (pga straffregistret).

   Till slut, efter att ha bott på gatan, blev han desperat och försökte råna en mataffär. Han greps, häktades och har numera fått ett nytt flerårigt fängelsestraff.

   Denna typ av brev och diskussioner med andra har gett ovärderliga insikter i vad som går fel, gång på gång. Denna erfarenhet i kombination med mina flertal universitetsexamina i bland annat sociologi och psykologi, gör att jag besitter unik kunskap om vad som fungerar och inte fungerar.

   Om politikerna vågar lyssna på en livstidsdömd författare är väl tveksamt. Men vi kan nog alla vara överens om att åtgärder för att minska återfallen måste vidtas.

Av Ricard A R Nilsson

 

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.