Foto Fredrik Sandberg /TT

Ett raffinerat försök att lura rättsapparaten

Publicerad 2021-09-22

I januari 2019 meddelade Norrköpings tingsrätt en dom rörande omfattande fusk vid högskoleprov. Det hade avslöjats att medlemmar i en familj mot betalning hjälpte de som skrev provet med rätt svar genom meddelanden i små öronsnäckor.

Av domen framgår att en av de misstänkta fick ett märkligt meddelande utifrån när han satt häktad och att det meddelandet dessutom hade sänts till honom på ett mycket uttänkt sätt. Vad jag vet är det hela unikt och därför värt att uppmärksammas.

På en punkt i den omfattande gärningsbeskrivningen angav åklagaren följande och menade att det rörde sig om brottet övergrepp i rättssak.

”A har under år 2018 suttit häktad på grund av misstanke om brott. I samma mål har B suttit häktad. Båda två har varit intagna på häktet i Norrköping. A har från häktet i Norrköping skickat en förfrågan till Linköpings Universitet i B:s namn med innebörd att B ville få ta del av ett uppsatsarbete av C Chong benämnt ”Fördelaktigt att vara tyst i brottmål”.
Han har i skrivelsen till Linköpings universitet särskilt begärt att hans förfrågan ska bifogas svaret från universitetet. Han har såsom B:s adress angivit häktets boxadress. Skrivelsen har skickats med vetskap om att aktuellt arbete inte funnits och att Linköpings universitet skulle komma att kommunicera hans förfrågan liksom svaret med B, vilket också skett.”

B mottog svaret från universitetet den 3 augusti 2018. Åtgärden från A har vidtagits på grund av att B avgett utsaga vid förhör hos Ekobrottsmyndigheten eller för att hindra honom att avge sådan utsaga och angreppet på B har medfört lidande, skada eller olägenhet för B. A begick gärningen med uppsåt.

A förnekade brott. I domskälen framgår att B hörts som målsägande och berättat att han mottog brevet från Linköpings universitet och att han blev chockad, rädd och orolig när han öppnade det. Han kopplade det direkt till A eftersom det var dennes alias som hade använts.

A hade bekräftat att han som ett sätt att kommunicera med B skickade informationen via universitetet. Hans avsikt var att förmedla till B att han själv höll tyst. Han sa att han inte hade haft för avsikt att skrämma eller hota B. A visste inte om det var B som var häktad, men chansade på det eftersom han omnämndes i de förhör som hölls med honom.

Tingsrätten ansåg genom den bevisning som lagts fram att det var uppenbart att A:s mycket förslagna sätt att kommunicera med B haft som syfte att hindra B att avge sin berättelse om vad som hänt. Det har medfört lidande, skada och olägenhet för B. A dömdes därför för övergrepp i rättssak.

Som bekant får häktade som har restriktioner inte kommunicera med varandra eller personer utanför häktet. Alla brev till B hade stoppats av Kriminalvården.

Hade A skrivit till B och uppmanat honom att hålla tyst i alla förhör så hade Kriminalvården förmodligen överlämnat meddelandet till polisen med misstanke om övergrepp i rättssak.

Men A var så listig att han begärde att från universitet få ut en studentuppsats med den påhittade titeln ”Fördelaktigt att vara tyst i brottmål”, vilken skulle vara skriven av en påhittad student. Någon sådan uppsats fanns förstås inte och inte heller någon student med det namnet.

A hade tänkt ett steg längre när han ville att universitetet skulle sända sitt svar till B (hans namn men med häktets boxadress). Han uppmanade nämligen universitetet att till den påhittade frågeställaren även sända med kopia av själva förfrågan.

Man får gissa att han ville undvika ett svar som hade kunnat lyda: ”Den efterfrågade uppsatsen finns inte vid universitetet”. Det viktiga för honom var förstås att få fram budskapet i den påhittade titeln. Men B reagerade på meddelandets innehåll och informerade polisen. Det hade nog inte A räknat med.

Det hela var mycket grundligt uttänkt, men det gick ändå snett för A. Både A och B, som var några av huvudmännen i det stora målet, dömdes till fängelse 6 år respektive 3 år 6 månader.

Av den samlade brottsligheten dömdes A särskilt till 3 månader för sitt utstuderade försök att kommunicera med en häktad (övergrepp i rättssak) genom att hos universitetet beställa en påhittad uppsats med titeln ”Fördelaktigt att vara tyst i brottmål”.

 

Av advokat Thorulf Arwidson


   Thorulf Arwidson är advokat och civilekonom, har varit advokat i 34 år. Han har varit försvarare i lika många år. Thorulf Arwidson har givit ut böckerna ”Att vinna eller förlora i tvistemål” och ”Arbetstagares rätt till ersättning för uppfinningar”.
Den senare är en vitbok över en tvist mot televerket och Justitiekanslern som pågick i 27 år och resulterade i den högsta ersättning som någonsin betalats.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.