Foto: Janerik Henriksson/TT

Hälften av 15-åringarna begår brott

Av Andreas Magnusson 2020-01-27

Ett stort och allvarligt problem som politiker och beslutsfattare måste börja fokusera på är den kriminalitet som drabbar barn. BRÅ:s siffror för 2019 visar en ökning med hela 31% när det gäller personrån mot barn.

   Den kriminalpolitiska debatten har väldigt lite med verkligheten att göra. Därför kan fokus ligga på överfallsvåldtäkter när den stora ökningen av våldtäkter sker i nära relationer. Därför kan Ebba Busch Thor påstå att bostadsinbrotten är på en ”all time high” fast de inte har varit färre på femtio år.

   Därför kan motorcykelgäng med i huvudsak helsvenska medlemmar utföra sprängdåd som får människor att prata om problem med kriminella invandrargäng. Därför kan människor förfasas över det dödliga våldet trots att det är lägre nu än det var under hela 70-, 80- och 90-talen.

   Därför kan människor prata om en skenande brottslighet när all statistik visar att den sammantagna brottsligheten legat konstant de senaste tio åren. Några brott minskar och andra ökar.

   Av någon anledning har brottsligheten mot våra barn och unga nästan gått under radarn helt. De är allt oftare så väl brottsoffer som förövare men alldeles uppenbart ger det fler politiska poäng att gnälla om otrygghet för pensionärer än att bry sig om våra barn.

   Trenden med ökning bland unga brottsoffer och unga förövare har pågått under en tid. Möjligen är det så att barn i större utsträckning har förstått sina rättigheter och att det skedde rån, misshandelsfall och liknande tidigare också utan att vuxenvärlden någonsin kopplades in, men det här kan knappast förklara hela ökningen.

   Senaste skolundersökningen från BRÅ som görs med niondeklassare om brott kom 2017. I den uppgav 26% av alla killar att de hade utsatts för misshandel. Nästan 30% av alla tjejer uppgav att de hade utsatts för något sexualbrott.

   Över 40% av misshandelsfallen (så väl grov misshandel som lindrig misshandel) hade skett på skolgården eller i skolan. Det är skrämmande siffror. De sexuella kränkningarna sker i mer än 35% av fallen i skolmiljö.

   Skolan tycks alltså vara en vanlig brottsplats. Är det någonstans brottslighet kan och bör stävjas så är det här.

   Men hur ofta hör man det brottsbekämpande förslaget om fler elevassistenter som kan vistas i korridorer och på skolgårdar? Hur ofta hör man att vi behöver fler lärare i skolan för att minska brottsligheten?

   Den typen av förslag skrattar man åt på högerpopulistiska forum och det är ett skratt som ekar av förakt mot våra minsta och mest värnlösa medborgare.

   Över hälften av alla niondeklassare uppgav själva i skolundersökningen att de under året varit delaktiga i någon typ av brottslighet. 38% av dem uppgav att de stulit något eller varit delaktiga i stöldbrott.

   De senaste åren har nästan all kriminalpolitisk debatt handlat om att släcka bränder. Ett par enskilda händelser med stor medial genomslagskraft ledde till akuta krissamtal mellan Riksdagspartier (ja förutom de vars partiledare föredrog att gå på kändisfest). Men var finns långsiktigheten?

   Så fort någon pratar om satsningar på skola, arbetsmarknad, integration, anti-diskriminering, bostadspolitik, jämställdhetsprojekt och så vidare som en metod att minska brottsligheten kommer det i bästa fall en fnysning från batonghögern och batonghögern har av någon anledning fått problemforumleringsprivilegiet. Det är de som har fått lov att sätt agendan för samtalen om brottslighet.

   I Hans, Ola och Anna Roslings utmärkta bok Factfullness (Natur & Kultur 2018) ges några knep för att hantera det de kallar ”akutinstinkten”. Författarna menar att när beslut känns akuta så är de sällan det.

   Nedanstående känns som väldigt bra råd för hur våra politiska partier bör tänka i kriminaldebatten och jag citerar därför punkterna i sin helhet:

  • Ta ett djupt andetag. När din akutinstinkt utlöses, aktiveras även dina andra instinkter, samtidigt som ditt analytiska tänkande stängs av.
  • Insistera på data. Om något är brådskande och viktigt bör det mätas. Se upp med data som är relevanta men inkorrekta, eller korrekta men irrelevanta. Bara relevanta och korrekta data är användbara.
  • Varning för spåmän. Alla framtidsprognoser har en osäkerhet. Akta dig för prognoser som inte redovisar osäkerheten. Insistera på ett helt spektrum av möjliga scenarier, inte bara det bästa eller värsta fallet. Ställ frågan hur ofta sådana prognoser tidigare har visat sig stämma.
  • Akta dig för drastiska åtgärder. Fråga om eventuella bieffekter. Fråga hur idén har prövats. Stegvisa åtgärder och utvärderingar av dessa låter inte särskilt spännande, men är oftast effektivare.

   Fundera nu över om det är så här våra folkvalda resonerar i kriminalpolitiska frågor eller om de helt och hållet är slavar under akutinstinkten. Fundera också över hur du själv resonerar.

   Det finns ingen konflikt mellan långsiktigt förebyggande arbete mot brottslighet och att bekämpa den just nu pågående brottsligheten.

   Om ordentliga resurser skjuts till satsningar på unga människor slår man dessutom två flugor i en smäll. Man bekämpar pågående brottslighet och arbetar förebyggande på en och samma gång.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.