Så blev rika Kungsbacka en tiggerikommun!

Av Andreas Magnusson 2020-01-31

Det har varit en segdragen kamp för att få placera min hemkommun Kungsbacka på kartan bland de andra förbuds- och batongkommunerna men nu har Moderaterna tillsammans med kompisarna i SD och KD slutligen lyckats göra livet lite svårare för en handfull utsatta människor. Efter förebild från Vellinge har kommunstyrelsen klubbat igenom ett tiggeriförbud.

   Det ska sägas med en gång att det nästan inte finns några tiggare i Kungsbacka. Det kan vara bra att upprepa det eftersom kommunen från och med nu för alltid kommer att vara känd som en kommun som har problem med tiggeri. Precis som Vellinge.

   Är det någon som vet något annat om Vellinge än att de hade en (1) tiggare i kommunen och bestämde sig för att kämpa sig igenom fyra rättsliga instanser för att få lov att skrämma iväg henne? Kan ni nämna något turistmål? Någon känd Vellingebo? Inte?

   Jag trodde väl det. De flesta av oss förknippar Vellinge med tiggeri och en storleende kommunstyrelseordförande som med lycklig röst berättade på TV att hon äntligen hade fått lov att förbjuda kommunens enda tiggare att tigga på vissa platser.

   Alina heter hon som var kommunens enda tiggare. Jag skriver ”var” i imperfekt för tiggeriförbudet hade effekt. Det skedde en hundraprocentig minskning av tiggeriet i kommunen.

   Efter tiggeriförbudet blev Alina nämligen tvungen att lämna kommunen. Människor gav sig på henne. Stärkta av kommunledningens formaliserade hat kände sig elaka kommuninvånare triggade att ge sig på henne med glåpord. Alina vågade inte stanna. Otryggheten ökade med förbudet.

   Det har aldrig funnits särskilt många tiggare i Kungsbacka kommun heller. Och på senare tid har de varit färre än på länge. Det var till exempel mer än en månad sedan jag såg en tiggare utanför någon av de butiker jag besöker.

   Det finns inga problem med brottslighet i spåren av tiggeri i kommunen och det finns mig veterligen inga exempel på tiggare som har agerat hotfullt. Av trygghetsskäl har det inte funnits någon anledning att förbjuda tiggeri i kommunen.

   Men människor som får sin livsluft av att ge sig på andra människor låter sig inte stoppas av så enkla saker som att logik och omtänksamhet. Kan man jävlas med människor som har det svårt så tar man chansen.

   I sitt mest kända tal, Bergspredikan, säger Jesus:

”Ge åt den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.”

   I Kungsbacka kommun har ”Krist”demokraterna istället valt att göra det förbjudet att be någon om pengar. Det är just en snygg lösning för att slippa leva i Kristi efterföljd.

   I en text publicerad i SVD uttalar sig professor Dick Harrison om de svenska tiggeriförbudens historia. Välstånd utrotade svenskt tiggeri. Han berättar där att vi hade tiggeriförbud mellan 1847 och 1964. Det var inget särskilt lyckat grepp.

”Det enda som har fungerat och som verkligen krossade tiggeriet, det var välfärdssamhällets framväxt. Folkhemsbygget. 1964 avskaffades tiggeriförbudet, eller den så kallade lösdriverilagen, den behövdes inte längre. Fattigdomen ansågs utrotad.”

”Under flera decennier, 1960-, 1970- och 1980-talen, fanns det som regel inga tiggare på gatorna i Sverige. /…/ Med psykiatrireformen 1995, när mentalpatienterna släpptes ut, kom tiggeriet tillbaka. Många kunde inte försörja sig, de drog runt på gatorna och började tigga för sitt uppehälle. Jag minns det här själv. Folk säger att tiggeriet kom med de rumänska tiggarna, men det stämmer inte. Det började på 1990-talet när välfärdssamhället inte räckte till längre.”

   Kungsbacka är Västsveriges rikaste kommun och är det någonstans man borde ha råd att visa empati och omsorg så är det här. Kanske är det istället så att stora plånböcker i bröstfickan lämnar lite plats över till hjärtat?

   Det var årets soligaste dag när beslutet om tiggeriförbud gick igenom. Plusgrader på termometern och minusgrader i våra hjärtan. Där är det kallare än någonsin i den här staden.

   Vellinge, Staffanstorp, Katrineholm… Platser där hatet mot utsatta EU-migranter har triumferat. Men eftervärldens dom kommer att falla hård över dem som burit ansvaret.

   Nu fogas ett nytt namn till raden: Kungsbacka, januari 2020.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.