Så spelar du högerpopulistiskt skeppsbrott

Av Andreas Magnusson 2020-02-25

En favorit under mellanstadiets idrottslektioner var Skeppsbrott. Då hoppade vi mellan plintarna, mattorna, repen och bommen. Så fort någon var på väg att fånga oss hoppade vi till en ny plats. Till varje pris ville vi undvika att träffa marken eller bli fångade. Precis så jobbar högerpopulister idag.

Skeppsbrott har kommit att bli en kriminalpolitisk lek. Den spelas skickligt av högerpopulisterna. Jimmie Åkesson behärskade det tidigt men på senare år har även partiledare för demokratiska partier blivit duktiga på det här. Framförallt Ebba Busch Thor, men Ulf Kristersson är inte helt oäven han heller.

Det finns också ett stort antal opinionsbildare som är mycket skickliga skeppsbrottslekare. Joakim Lamotte spelar enkelt och buffligt men han är duktig. Tino Sanandaji är slugare och mer strukturerad. Han hoppar till en plats där det tar lite längre tid innan han riskerar att fångas in.

Så här ser reglerna ut för högerpopulistiskt skeppsbrott:

Första steget

Leta upp det grövsta brott du kan komma på där det på något sätt går att påvisa en ökning i antal brottsoffer. Det här är ganska enkelt eftersom det finns många sätt att påvisa en ökning om man bara räknar på ett smart sätt.

Till din hjälp har du två sorters brottsstatistik. Det ena är anmäld brottslighet och det andra är den nationella trygghetsundersökningen (NTU) där ett antal tillfrågade människor självskattar sin brottsutsatthet under året.

Om brottet du vill påstå har ökat/inte alls verkar ha ökat i anmälningsstatistiken kan du vända dig till trygghetsundersökningen. Här kan man ibland se en ökning (eller minskning för all del men du ska inte bry dig om minskningar) även om det inte syns bland anmälningarna.

Det gör att din möjlighet att påvisa en ökning dubbleras. Dessutom kan du göra en poäng av att säga att brottsligheten numer är så allvarlig att människor inte ens vågar anmäla de brott de har utsatts för.

Det bästa är om brottet du har valt har ökat sedan förra året. Allra helst om den procentuella ökningen är hög. Det spelar absolut ingen roll om minskningen var hög föregående år. Det här behöver du nämligen inte nämna. Det viktiga är att kunna säga saker som ”misshandelsfallen har ökat med hela 13% på bara ett år”.

Om brottet inte har ökat under det senaste året kan du alltid gå till halvårsstatistiken och i värsta fall lyfta fram statistiken från en särskild stad – till exempel Malmö.

Andra steget

Lägg nu all fokus på att prata om hur skrämmande den här sortens brottslighet är och hur det visar på konsekvenserna av den förödande invandringspolitiken (underförstått: Vi har tagit in för många invandrare).

Passa också på att anklaga den sittande regeringen för passivitet och ge dig i samband med det på hela den ”vänsterliberala” naiviteten. Säg att de ”vägrar se sanningen” och att ”svenskarna har varit alldeles för naiva.”

Tredje steget

Problemet är att de brott som ökar förr eller senare kommer att minska. Det är här det gäller att vara snabb för att inte bli fångad eller nudda marken. Så snart det brott du förfasat dig över börjar minska igen måste du snabbt hoppa till nästa brott. Stanna inte kvar och försök argumentera. Hoppa vidare!

Säg att det under ett år har skett en ökning av bilbränder (som det gjorde 2016). Då kan du lägga all energi på att prata om invandrargäng som bränner bilar. När det skedde en minskning 2017, 2018 och 2019 så var det bara dåliga skeppsbrottsspelare som stod kvar och lät sig fångas.

Det gick att hoppa vidare till sexualbrotten. Där gick det att se en ökning under 2017 framförallt om man tittade på NTU. När brotten sedan minskade i samma NTU med över 6% till 2018 var det viktigt att hoppa till en ny plats.

Riktigt illa att stå kvar blev det när statistiken visade att den stora ökningen av våldtäkter handlade om våldtäkter i nära relationer och bland infödda svenskar.

Det var då lägligt att prata om dödsskjutningar och sprängningar. Särskilt i Malmö. Men under 2019 minskade dödsskjutningarna i storstäderna. I Malmö hade man den lägsta siffran på sex år. Bara en dålig skeppsbrottsdeltagare stannade kvar och lät sig fångas.

Just nu står många av de högerpopulistiska skeppsbrottsspelarna placerade på förnedringsrånen. Här har det varit mycket massmedial uppmärksamhet och även om förnedringsrånen inte går att mäta i siffror så visar statistiken för 2019 att ungdomsrånen har ökat kraftigt.

Lägligt nog går det också att ta ett antal uppmärksammade fall där förövarna är invandrare och koppla ihop brottsligheten med invandring. En bra sak att säga är att ”invandrare förnedrar svenskar” eftersom det är ett slagkraftigt narrativ.

Den här platsen går nog att stå kvar på ganska länge eftersom den inte enkelt går att motbevisa med statistik. Den som är riktigt skicklig kan annars redan nu börja spana efter nästa plats att hoppa till. Förr eller senare måste hoppet göras.

Så här vinner du spelet

Det viktiga är att aldrig någonsin fångas men att få så stort genomslag som möjligt för tanken om att Sverige befinner sig på ruinens brant. Den som mest effektivt lyckas skrämma upp sina väljare för att sedan föreslå hårdast lösning på problemet kommer att vinna.

5000 poliser går att höja till 7000 poliser. 7000 poliser går att höja till 10 000 poliser. Visitationszoner där människor i utsatta förorter kan visiteras utan brottsmisstanke går att toppa med att skjuta med gummikulor mot förortsgäng. Gummikulor mot förortsgäng går att toppa med militära insatser till förorten. Militära insatser går att toppa med…

Bara den som går längst kan vinna. Den här leken ska man inte leka om man inte tror sig kunna spela spelet bättre, hårdare och mer skoningslöst än det parti som nyss grundades av nazister.

Högerpopulistiskt skeppsbrott kan bara vinnas om tillräckligt många människor accepterar spelreglerna och spelar med. Ju fler av våra politiska partier som ägnar sig åt spelet desto större betydelse får spelet för kommande valresultat.

Spelarnas värsta fiender är politiker och opinionsbildare som avslöjar myter med hjälp av statistik.

En annan fiende är kriminologiska forskare som kan avslöja att skeppsbrottsspelarna missar helheten. De är också farliga eftersom de kan förklara att statistik inte alltid kan användas på ett sätt som högerpopulister försöker göra.

Många kriminologer är ändå relativt ofarliga eftersom de likt forskare inom andra vetenskapsfält är så nyanserade och lågmälda att de inte når igenom i mediebruset.

Farligast är kriminologer som är pedagogiskt skickliga och klarar av att ta debatten. Dessa måste till varje pris oskadliggöras.

Enklast görs det genom att vänsterstämpla dem eller genom systematiska håna dem. En typisk måltavla är kiminologiprofessorn Jerzy Sarnecki. Sådana som han måste till varje pris misstänkliggöras.

Vänsterstämpla överhuvudtaget alla som säger emot. Använd fakta för att stödja dina värderingar men gör fakta till värderingar om det motsäger din agenda. ”Ja, det är klart att de skriver så i Paragraf. Det är ju vänsterns Fria tider och Andreas Magnusson är kommunist.” (Att jag inte är kommunist spelar ingen roll. Alla till vänster om SD kan göras till kommunister om man vill).

Ytterligare en fiende är Public service eftersom neutral media inte är lika enkel att manipulera när man vill flytta fokus från en brottskategori till en annan. Kommersiell media är ofta intresserade av att fokusera på det som är som värst just nu. Katastrofer säljer.

Tyvärr går det inte att undvika att spela med när skeppsbrottet väl är igång, men ju fler vi är som jagar och ju färre det är som hoppar runt och försöker undvika att bli fångade desto snabbare tar spelet slut. Förr eller senare måste ändå alla nudda marken.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.