Vad kommer isoleringen att göra med oss?

Av Andreas Magnusson 2020-03-20

Vi kommer inte längre nära varandra. Vi ser inte längre in i varandras ögon. Vi har slutat att ta på varandra. Frågan är vad som kommer att hända med oss nu?

Corona-pandemin har fått människor över hela världen att undvika fysiska möten och beröring. Vi ska helst sluta träffa äldre människor och de ska sluta träffa oss.

Nyligen hölls ett EU-toppmöte över länk. Det fattades beslut om stängda yttre gränser. Kanske tas sådana beslut lättast när man befinner sig i olika rum.

På allt fler arbetsplatser uppmanas de som kan att jobba hemifrån. Möten och informella samtal har, där det är möjligt, ersatts av e-post, dokument och videokonferenser.

Frågan är om de nya sätten att mötas på kommer att förändra oss, våra vänskapsrelationer, våra arbetsplatser och våra skolor.

Finns det en risk att vi kommer ur den här krisen men har skapat en värld som har blivit precis lika empatilös som vanliga Twitter-flöden – en värld där Hanif Bali-jargongen upplevs som normal?

Det finns nämligen forskning som visar att empatin och medkänslan minskar när vi kommunicerar allt mer med varandra via digitala verktyg.

En som har forskat och skrivit om det här är Sherry Turkle som är professor vid Massachusetts Institute of Technology.

I en intervju med Svenska Dagbladet, som har några år på nacken, uttryckte hon sig så här:

”Ett äkta samtal är en magisk sak som händer mellan två människor. Det är i konversation med andra som vi är som mest mänskliga. Där är då vi skapar intimitet och empati. Som det ser ut i dag kommunicerar vi mer än någonsin, men vi för allt färre riktiga samtal.”

Hon menar i intervjun att empatin minskar när vi kommunicerar med varandra utan att mötas öga mot öga. Att digitala lösningar har sina fördelar men också nackdelar.

I en studie lät man en grupp barn vistas på ett sommarläger i fem dagar. De fick inte lov att använda skärmar av något slag. Resultatet blev att de samtalade mer med varandra och visade varandra mer uppmärksamhet. Efteråt hade de själva upplevt just detta som det bästa med lägerupplevelsen.

Beröring är nödvändig för oss människor. Eller som professor Kerstin Uvnäs Moberg formulerar saken: ”Vuxna kan överleva utan mänsklig närhet, men knappast leva.”

Det som händer vid mänsklig beröring är att oxytocinfrisättningen ökar. Oxytocin har en lugnande effekt och stärker vårt immunförsvar. Studier har visat att barn som ingen tar i till sist faktiskt dör.

Hjärnforskaren Helena Backlund Wasling menar att beröring leder till att vi blir friskare och lever längre. Oron ökar om ingen vidrör oss.

Så vad händer nu då när hela Sverige digitaliseras och våra kroppar lämnas orörda, när ingen längre ser oss och inte längre tar på oss?

Vad händer med skolelever som inte har några korridorer att gapa i, några stolar att väga på eller några bänkgrannar att störa med kommentarer om senaste avsnittet av Paradise Hotel? Vad händer med tonårskillar som inte kan skojbrottas på skolgården?

Tänk om effektiviteten ökar på bekostnad av medmänsklighet och närhet. Och tänk om vi därmed oavsiktligt vrider samhället fel, så att det aldrig kan vridas tillbaka igen.

 

För övrigt anser jag att…

det omtalade bunkrandet av toalettpapper kanske bör ses som en förberedelse inför den nya tidens ensamhet och isolering. Det finns ingen annan del av våra liv som är mer privat och intim än den som utspelar sig bakom låsta toalettdörrar.

Där toalettpapper används befinner vi oss nästan alltid i avskildhet. Bunkrandet är kanske därför den yttersta symbolen för att vi har förstått att vi nu måste klara oss på egen hand.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.