Huvudlöst

Av Börje R P Carlsson 2020-05-14

Nu har polismyndighetens högsta ledning förhoppningsvis insett att det behövs särskilda enheter för att utreda de grövsta brotten. Det visar utredningen av mordet på 17-åriga Wilma med all tydlighet.

Medan stora delar av Sverige och halva landets poliskår letade och sökte Wilma med ljus och lykta letade spaningschefen i utredningen efter rätt personal för att göra en teknisk undersökning och efter denna göra en kompletterande undersökning för att säkra det som teknikerna missat.

Efter nio dagar hittade polisen i den misstänktes 58 kvadratmeter stora lägenhet Wilmas huvud i en resväska. Som ursäkt säger spaningschefen att ”vi letade inte på det sättet”. Jag hoppas att polisen inte missat Wilmas kropp bara för att de sökt efter en kropp med huvud.

När man undersöker en mordlägenhet får man inte ha några förutfattade meningar när man börjar undersökningen och enligt min uppfattning måste teknikerna styras stenhårt eftersom de flesta följer minsta motståndets lag.

Här måste deras arbete styras med mängder av frågor som de efter en undersökning, värd namnet, måste kunna besvara. Det får inte finnas några frågetecken. Det kan finnas mängder av olika bevis som kan säkras och som ryms i det som är långt mindre än en resväska. Jag förstår inte hur man kan undgå att få nyfikenheten väckt av en resväska.

Börjar man undersökningen med att leta efter en död kropp så kommer man med en naturlags följsamhet att missa allt väsentligt. Med denna förutsättning kommer allt smått att missas. Inget är för smått för att få betydelse och därför ska allt undersökas.

Att under nio dagar missa Wilmas huvud är inget annat än en skandal.

– Vi har funderat på detta i efterhand, om det haft någon betydelse för utredningen, säger kommissarien.

Att blott fundera på den frågan är infamt och visar behovet av enheter för grova brott. Det är alldeles självklart att tiden har och har haft betydelse.

Vilken betydelse har det haft för utredningen med denna fördröjning?

–  Eftersom han greps kan vi inte se att det haft någon betydelse för utredningen. Vi har inte märkt av att det skulle ha missats någonting på grund av detta att vi inte hittade den kroppsdelen.

För den misstänktes försvarsadvokat har uppgifterna dock stor betydelse och hon är kritisk. Men spaningsledaren kanske är nöjd om han får den misstänkte fälld för brott mot griftefriden?

Att man därtill tog hit en likhund från Tyskland för att undersöka en 58 kvadratmeter stor/liten lägenhet visar bara att man slutat se helheten och inte förstår vad man håller på med. Återinför forna tiders grovabrottsrotlar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.