Peps Persson. Foto Maja Suslin /TT

Falsk matematik

Av Andreas Magnusson 2020-10-14

Antingen räknar en del av våra politiker sämre än någonsin eller så använder de sig av falsk matematik för att lura oss att rösta på dem.

I en av Peps Perssons mest kända låtar sjunger han:

Ska det va så svårt att fatta
att det är falsk matematik
som gör den fattige så fattig
och den rike så förbannat rik

En som regelbundet sysslar med just falsk matematik är Kristdemokraternas Ebba Busch som älskar att rapa upp oriktiga siffror, feltolka statistik och häva ur sig grova generaliseringar om samhällsläget – allt för att göra retoriska poänger av det slag som går hem hos väljare som försov sig till skolans lektioner i källkritik.

I söndagens partiledardebatt påstod hon till exempel att en elbil kostar minst en miljon. Där hade hon räknat fel med ungefär 800 000 kronor. För lite drygt 200 000 går det att köpa en ny elbil. Att köpa en begagnad eller leasa kan bli billigare än så.

Man kan alltså köpa fem elbilar för den summa Ebba Busch uppgav. Det är lite som att säga att en Big Mac kostar 225 spänn, att en liter mjölk kostar dryga femtiolappen eller att Kristdemokraterna fick 31% av väljarstödet i senaste valet.

Ebba Busch räknar ofta fel i just partiledardebatter. I partiledardebatten på SVT våren 2019 påstod hon att vi föregående år hade 100 000 våldtäkter eller våldtäktsförsök i landet och hon frågade sig varför ”de här männen” inte utvisades.

Kanske berodde det på att bara 7 960 våldtäkter i själva verket hade anmälts och att många av förövarna var svenska medborgare. Den gången hade hon alltså en felräkning på mer än 1000%. Det går liksom inte att utvisa påhittade människor hur gärna Ebba Busch än vill.

Ebba Busch har annars kritiserats hårt för sitt intensiva festande under en tid när många väljer att istället ta Folkhälsomyndighetens råd och riktlinjer på större allvar.

Vildast verkar det ha varit på 40-årsfesten med kindpussar och dans, men sämst verkar hon och kompisarna ha räknat på 30-årsmiddagen med sju vänner på Stureplan där någon i sällskapet beställde 300 hot shots. Det blir nästan 43 shots var.

Den falska matematiken tillämpas med stor iver på det kriminalpolitiska området av Ebba Busch, Johan Forssell, Jimmie Åkesson och de andra företrädarna för det högerradikala blocket. Det krävs lite fantasi för att få ihop en verklighetsbild där Sverige befinner sig i fritt fall och laglösheten breder ut sig, men det går om man verkligen anstränger sig.

Det dödliga våldet var högre under hela 70-, 80- 90- talen än vad det är nu men ser man istället till att korta jämförelsen så kan man få det att låta som att utvecklingen är katastrofal. Det har nämligen varit en liten ökning de sista åren.

De anmälda misshandelsfallen har inte ökat de senaste tio åren utan istället minskat trots att vi är fler invånare. Men om man nöjer sig med att titta på föregående år kan man fokusera på den lilla ökningen som skedde mellan 2018 och 2019. Då kan man få det att låta som att utvecklingen är katastrofal.

Och sen kan man prata om att människor inte vågar anmäla brott lika mycket nu för tiden och att det egentligen är mycket värre. Då kan man vända sig till den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som tar fasta på människors självupplevda utsatthet för brott under ett år.

Andelen människor som enligt nationella trygghetsundersökningen (NTU) påstod att de varit utsatta för misshandel är nästan exakt lika stor nu som den var år 2007, men eftersom det var ovanligt få som uppgav att de utsattes för misshandel år 2015 kan den kreativa statistikvrängaren istället begränsa jämförelsen till att avse de senaste fyra åren och få det att låta som att utvecklingen är katastrofal.

Det kanske mest tragiska är att den här metoden fungerar. Skamlösa lögner och överdrifter leder till att skamlösa och överdrivna politiska förslag plötsligt framstår som rimliga. Ska det va så svårt att fatta att det är falsk matematik?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.