Juridiken

Pandemilagen och friheten

Av Michael Pålsson 2020-12-30

Vi ser det hända i vår omvärld hela tiden. Hur auktoritära tokstollar som president Trump eller en slug semi-diktator som president Putin försöker öka sin egen makt och förstöra demokratiska institutioner. Ändå förefaller vi oförberedda när det riskerar att hända oss.

Det är som om vi alla är så förhäxade av det nya vaccinet och möjligheten att äntligen få förflytta oss, att vi glömmer att staten kanske inte alltid kommer att vara god. Att drömmen om återvunnen frihet riskerar att bli dess motsats.

Jag är vare sig smittskyddsläkare, epidemiolog eller statistiker och har därför väldigt lite att säga om effektiviteten i hur olika länder hanterat corona-krisen.

Som jag förstår det tycks Sverige i jämförelse med Finland och Norge ha drabbats hårt, medan vi i ett större internationellt sammanhang vare sig tycks bättre eller sämre än många andra länder.

Under året tycks emellertid politiker i allmänhet ha gått från att i början lita på experterna hos Folkhälsomyndigheten, till att numera vilja visa handlingskraft som går längre än vad experterna anser nödvändigt.

Många som menar att regeringen agerat allt för slappt, klappar nu händer i ren förtjusning över regeringens förslag till så kallad pandemilag. Hårdare tag är som bekant modernt i alla politiska sammanhang numera.

Jag tar inte lätt på corona-krisen. Jag håller avstånd, går inte ut och festar, är inte på köpcentrum, jag har slutat åka med allmänna kommunikationsmedel, jag tvättar mina händer mer än någonsin.

Men – jag värnar fortfarande min och din frihet. Därför blir jag aningen misstänksam när en ny pandemilag ska hastas fram. Särskilt som lagen ger regeringen och dess myndigheter långtgående befogenheter att inskränka våra grundlagsfästa rättigheter.

Bland annat får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, begränsa eller till och med förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Regeringen och dess myndigheter får begränsa eller stänga ned köpcentrum, begränsa eller förbjuda kulturevenemang, stänga allmänna kommunikationer, begränsa privata sammankomster, förbjuda människor att samlas i sällskap över en viss storlek, förbjuda människor att vistas på olika platser. Den som är intresserad kan läsa hela lagrådsremissen här.

För en person som inte vet bättre kan dessa möjligheter till drakoniska inskränkningar i människors frihet lätt förväxlas med vilken auktoritär stat eller till och med diktatur som helst.

Nu ska påpekas att vid beslut om inskränkningar i våra grundlagsfästa rättigheter och friheter ska besluten underställas riksdagens prövning inom två veckor från den dag då föreskriften beslutades. Vidare ska påpekas att lagen avses vara tillfällig och upphöra vid utgången av september.

Kanske är lagförslaget nödvändigt för att begränsa smittspridningen av covid-19. Vad vet jag? Jag tror heller inte för ett ögonblick att den nuvarande regeringen kommer att missbruka lagen, om den nu träder ikraft. Det jag oroar mig för är vilket prejudikat den sätter för framtida regeringar.

Många inom miljörörelsen menar att vi i framtiden kommer att få uppleva liknande pandemier som covid-19 allt oftare. Dessutom behöver man knappast vara klimatalarmist för att inse att klimatkrisen kommer ge oss gigantiska, nu oförutsedda, problem.

Det jag är rädd för är att nästa gång det inträffar en pandemi eller naturkatastrof, så har vi en regering vars demokratiska ryggrad inte är lika stark som hos den nuvarande. Men då har nuvarande regering satt ett prejudikat för hur medborgarnas frihet ska kunna begränsas som av illasinnade politiker kan utnyttjas för odemokratiska syften. Ungefär som covid-19 nu används av Viktor Orbán i Ungern för att stärka sin egen makt.

Vår frihet får inte behandlas lättvindigt. Tas den ifrån oss kanske vi aldrig får den tillbaka.

Möjligen är förslaget till ny pandemilag helt i linje med vad som behövs för att begränsa smittspridningen. För egen del kan jag dock tycka att riksdagens godkännande av olika åtgärder enligt pandemilagen med enkel majoritet är alltför svagt, och skulle därför vilja se ett godkännande med lägst 2/3-delars majoritet.

På det sättet hade vi i vart fall varit skyddade mot att en liten majoritet riksdagsmän sätter vår frihet ur spel.

Vi är ännu så länge fria. Men vi måste vara beredda på att staten inte alltid kommer att vara god.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


  Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.