Ett träd för den högerpopulistiska nappen

Av Andreas Magnusson 2021-03-19

När ett barn skriker ger man ibland barnet en napp. Då blir barnet oftast tyst. Högerpopulism fungerar som en napp för skrikande vuxna men nappen har en annan effekt.

Den högerpopulistiska nappen tystar inte den skrikande vuxna utan gör så att rösten byter ord. Istället för att säga det han eller hon egentligen känner blir det nu något annat.

Den arga personen är väldigt arg på sin ensamhet, på sina skolmisslyckanden, på jobbet där lönen är låg och man inte får den uppskattning man förtjänar.

Ilskan gäller också rädslan över att samhället förändras och att saker inte längre är som de brukade vara när livet var bättre och man kände sig trygg med allt som hände och hur människor såg ut och betedde sig.

När arga människor får en högerpopulistisk napp att suga på förändras alltså rösten. Nu blir det ord som ”det är invandringens fel” eller ”brottsligheten skenar och politikerna bara mjäkar med de kriminella”.

Kanske får den högerpopulistiska nappen också den som suger på den att säga saker om skolan som har havererat, om vården som är värdelös, om Public Service som bara ljuger och om att vi har varit alldeles för naiva.

Det där sista är ett annat sätt att säga att vi inte borde ha tagit hand om människor som flytt från krig – att ett dött barn på en strand vid Medelhavet är bättre än ett levande barn på en skolgård i Rinkeby.

Ju mer människor suger på de högerpopulistiska napparna desto mer beroende blir de. Nappen ger trygghet. Nappen ger tröst. Det är svårt att sluta, men kanske finns det hjälp att få.

Det första nappträdet i Sverige påstås vara det som finns i Floda utanför Göteborg. Det har funnits i mer än trettio år. I det här trädet hänger det tusentals färgglada nappar.

Kvinnan bakom idén heter Ulla och vid tiden för nappträdets skapande arbetade hon inom barnomsorgen. För att få en flicka att sluta med sin napp föreslog hon att de skulle gå ut i skogen och hänga upp nappen i ett träd.

Finessen med ett nappträd är att barnet kan gå tillbaka och titta på sin napp eller kunna hämta den igen om han eller hon skulle ångra sig.

När vuxna kommer överens med sina barn om att hänga upp nappen i ett nappträd ingår det ofta någon form av mutgåva. Kanske får barnet den där efterlängtade legoasken i utbyte mot nappen.

Jag tror att vi skulle behöva ett nappträd för människor som blivit beroende av den högerpopulistiska nappen. Det kan vara en plats där man tillfälligt kan hänga av sig alla arga ord och formuleringar. Lite:

”Här har ni alla mina ord om systemkollapsen och invandringspolitiken, kan jag få min present nu?”

Och presenten skulle nog i många fall vara att få bli någon man lyssnar på eller att få bli någon man besöker. I andra fall skulle den bli att få en lön man kan leva på eller en pension som räcker till.

Det kanske låter lite klyschigt men någonstans tror jag att medmänsklighet är det finaste vi kan ge varandra oavsett om det handlar om pengar eller omsorg.

Ett förslag är att kommentarsfälten till den här krönikan kan få bli ett nappträd även om jag har svårt att ge er just de presenter ni önskar. Men, skriv av er! Lägg ifrån er orden. Om ni inte går över gränsen kan de få stå kvar.

Då kan ni komma tillbaka och titta på orden om några veckor, skaka på huvudet och tänka att det allt var bra konstigt att ni en gång i tiden behövde napp och att den fick er att säga så väldigt dumma saker.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.