Är det nu politiken förändras?

Av Michael Williams 2021-06-25

Det sägs ofta att politik handlar om att vilja och att förändra, men under lång tid så har ett pragmatiskt kompromissande gjort politiken totalt ospännande och en angelägenhet för de närmast sörjande. Kanske vänder det nu.

I vår märkliga samtid har en partiledare och ett parti uppmärksammats för att stå upp för en fråga och haft modet att agera helt i linje med hur man kommunicerat.

Den etablerade mitten är naturligtvis inte imponerad, men högerytterkanten jublar förstås. Där finns ju politiska krafter som knappast kommer att vara särskilt kompromissvilliga när makten lämnas över av nyttiga moderater och kristdemokrater.

Det är förstås skrämmande att Dadgostars agerande krattar manegen för mörkrets krafter, men ändå så befriande. Kanske kan politik ännu en gång stå för handlingskraft och förändring, även om vi i demokratins namn inte vet exakt vilken förändring som kommer. Det är det som är så spännande med demokrati.

Men där har vi möjlighet att påverka genom att kandidera till politiken, debattera, vara exempel och i slutändan gå och rösta. Om politiker, kanske en ny generation politiker faktiskt står för, och arbetar för att genomföra sin politik, då kanske fler människor ur väljargrupper som vanligtvis inte ser poängen med att rösta, höjer sina röster.

Alltså, om soffliggarna reser sig kan politiken förändras radikalt. En kliché är att om man vill se förändring, får man vara förändring. Kanske är det en rimlig tanke. Att gnälla och utöva politiskt självskadebeteende lär inte hjälpa.

Jag ska inte sticka under stol med att jag i skrivande stund tycker ett extraval är den bästa vägen att gå, även om det inte skulle förändra något. Det är mer en reningsprocess för de folkvalda att redan nu bli utvärderade av väljarkåren.

Jag förstår att partierna inte är så pigga på en sådan återkoppling. Enbart ytterhögerkanten och suicida Liberalerna verkar vara pepp, men överhuvudtaget känns det obekvämt att höga företrädare för politiska partier fruktar väljarkåren.

Att de politiska och journalistiska mittenkrafterna håller med mig om att ett extraval inte skulle förändra maktbalansen är inget argument för att inte utlysa extraval. Denna uteblivna förändring skulle inte handla om att valresultatet i allt väsentligt skulle bli samma som 2018.

Problemet är snarare att i huvudsak samma politiker skulle väljas igen. Politik är en personfråga och handlar om tillit och relationer och om vi väljer fram samma människor igen, så har faktiskt ingenting ändrats i sak.

Ska en förändring åstadkommas är det partiernas valberedningar och röstberättigade partimedlemmar som måste inse att de som kandiderade och valdes 2018 inte var redo för den uppgift som väntade, och därmed finna nya kandidater till listsättningar och partistyrelser.

Det kanske inte är görligt mitt i sommaren inför ett extraval i september, men arbetet behöver påbörjas inför listsättningarna till ordinarie val 2022. Det är nämligen där politisk förändring påbörjas, hos valberedningarna, på medlemsmöten, bland medlemmarna. Ska något förändras måste vi göra jobbet.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Williams är statsvetare, policyanalytiker, ämneslärarstudent, kommunikatör, kapellmästare i rockbandet Violent Divine, förälder och äkta make. Arbetar som politisk tjänsteperson i kommunpolitiken. Skriver och debatterar oftast utifrån grön, feministisk grund.
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.