Advokat Emilie Hillert

Migrationsverkets påhittade ”beslutsstopp” berövar flyktingar sina rättigheter

Av Emilie Hillert 2021-10-07

Sedan mitten av juli råder ”beslutsstopp” i afghanska asylärenden på Migrationsverket. Motiveringen är att säkerhetsläget i Afghanistan förändrats fort och att verket behöver mer information för att kunna göra bedömningar. Beslutsstoppet berövar flyktingar deras rättigheter och skapar en ohållbar inhuman situation då människor försätts i limbo på obestämd tid, utan några rättigheter.

Dessutom torde Migrationsverket redan i sina egna rapporter ha tillgång till tillräckligt med information för att kunna göra adekvata bedömningar. Så vad väntar de på?

Låt oss ta det från början. I maj 2021 konstaterar Migrationsverket i en rapport, avseende en utsatt minoritet i Afghanistan, att det internationella trupptillbakadragandet som ska vara fullbordat den 11 september 2021 innebär stor förändringspotential.

Om inga genombrott sker i fredsförhandlingarna innan trupperna dragits tillbaka riskerar konflikten och våldet mellan regeringen och talibanrörelsen att eskalera ytterligare. Troligen kommer både talibanrörelsen och ISKP att få ökat manöverutrymme.

Efter att ha konstaterat detta väljer Migrationsverket att fortsätta utvisa människor som sökt skydd i Sverige, till just Afghanistan. Många av resorna genomförs med tvång.

Bland de utvisade finns etniska minoriteter, religiösa konvertiter och människorättskämpar. Tvångsutvisningarna fortsätter utan nämnvärd hänsyn till vad Migrationsverket själva slagit fast om de förestående riskerna.

Den 16 juli 2021 skriver Migrationsverket en kort rapport. Den syftar till att ge en uppdatering av säkerhetssituationen i Afghanistan till följd av talibanrörelsens militära framfart sedan maj 2021 och dess inverkan på civilbefolkningen.

Bakgrunden är att FN:s Generalsekreterares representant för Afghanistan, Deborah Lyons, hade rapporterat att mer än 50 % av Afghanistans knappt 400 distrikt fallit i talibanrörelsens händer sedan den 1 maj, då de internationella styrkornas trupptillbakadragande inleddes.

Anmärkningsvärt är att dessa uttalanden gjorde Debora Lyons redan den 22 juni 2021. Migrationsverkets rapport kom således först flera veckor senare. Däremellan tvångsutvisades ytterligare skyddssökande till Afghanistan.

Faktum är att så sent som dagen innan Migrationsverket slutligen beslutade att tillfälligt stoppa tvångsutvisningarna genomfördes ytterligare en tvångsdeportation av afghaner till Afghanistan.

Faktum är att svenska myndigheter inte ens stoppade tvångsutvisningarna förrän efter att Afghanistan sa att de vägrade ta emot fler tvångsutvisningar. Det var alltså inte på verkets initiativ, utifrån sin egen bedömning av säkerhetsläget, utan för att man helt enkelt inte längre hade någon annan möjlighet.

Debora Lyons uppgav redan i juni att många av de intagna distrikten är belägna kring städer, vilket indikerar att talibanrörelsen positionerar sig för att försöka inta provinshuvudstäder när det internationella trupptillbakadragandet är fullbordat.

Migrationsverket konstaterar dock i slutet av sin rapport att ”det finns inga uppgifter i dagsläget som tyder på att talibanstyrkorna gjort framryckningar mot huvudstaden Kabul”.

I Migrationsverkets rapport konstateras att talibanrörelsen har en historia av allvarliga människorättsbrott. Brotten inkluderar bland annat övergrepp mot civilbefolkningen och kollektiv bestraffning på etnisk grund och av hela byar.

Många befarar en tillbakagång till det envälde som en gång rådde under talibanstyret. UNHCR har varnat för en humanitär kris.

Migrationsverket uttalar även att talibanrörelsens pågående militära framfart står i stark kontrast till deras politiska kommissions uttalande om att de håller fast vid att arbeta vidare med sina motparter i en anda av ömsesidig respekt för att nå fram till en överenskommelse. Som om detta vore förvånande.

I juli uttalar Migrationsverket att oaktat om, och i så fall när, republiken faller är det ett faktum att det när rapporten skrivs pågår strider på flera håll i landet. Utan internationell intervention är det sannolikt att så kommer vara fallet under en överskådlig framtid. Risken att civilbefolkningen drabbas av konfliktvåld och andra våldshandlingar är hög.

Med alternativt skyddsbehövande avses i Utlänningslagen t.ex. den som vid ett återvändande till hemlandet som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en inre väpnad konflikt.

Utifrån Migrationsverkets uttalanden i rapporten är det tydligt att kraven för att betrakta afghaner som alternativt skyddsbehövande var uppfyllda i mitten av juli 2021.

Så vad gjorde Migrationsverket efter att ha skrivit sin rapport? Vidgick att alla afghaner är alternativt skyddsbehövande och har rätt till skydd i form av uppehållstillstånd? Nej, Migrationsverket uppfann sina egna regler.

I brist på andra medel hittar Migrationsverket på ett så kallat ”beslutsstopp”. Jag skriver ”hittar på”, för det är precis vad som sker. Det finns ingen juridisk term som heter ”beslutsstopp”. Det är Migrationsverkets eget påhitt. I syfte att slippa ta ansvar. I syfte att kunna låta bli att bevilja de afghanska medborgarna det skydd som de har rätt till enligt lag.

Av Migrationsverkets kommentar i rapporten från juli 2021 framgår att vissa underrättelsebedömningar från USA uppgivit att den afghanska regeringen kunde komma att falla inom 6 mån – 2 år.

En annan bedömare talade om att en statskollaps kan vara verklighet inom veckor eller månader. Med facit i hand vet vi att talibanerna redan den 15 augusti 2021 intog presidentpalatset i Kabul.

Talibanerna har i skrivandes stund kontroll över hela Afghanistan. Talibanernas erövring av Afghanistan var våldsam. Många människor satte livet till. Talibanernas behandling av medborgarna i Afghanistan har inte blivit bättre.

Migrationsverket uppger i rapporterna att man måste vara beredd på underrapportering om vad som egentligen händer i landet. Den samlade bilden från de vittnesmål som läcker ut är emellertid entydig; talibanerna fortsätter att begå allvarliga människorättsbrott mot civilbefolkningen.

Europaparlamentet konstaterade på ett extrainsatt möte den 16 september 2021 att det finns rapporter om avrättningar av såväl civilpersoner som medlemmar av landets nationella säkerhetsstyrkor.

Det förekommer även rekrytering av barnsoldater. Till det kommer andra slag av människorättsinskränkningar.

Att talibanerna i Afghanistan berövar de afghanska medborgarna sina mänskliga rättigheter är mycket allvarligt. Men det är samtidigt inte helt oväntat. Det är ju talibaner det rör sig om.

Att svenska myndigheter i Sverige berövar de afghanska medborgarna sina mänskliga rättigheter är därför på sätt och vis ännu värre. För vi kan bättre. Vi vet bättre. Det är därför ännu mer allvarligt när svenska myndigheter i Sverige berövar de afghanska medborgarna sina mänskliga rättigheter.

Svenska myndigheter berövar de afghanska medborgarna sina rättigheter genom att helt sonika hitta på ett ”beslutsstopp”, som fråntar myndigheten allt ansvar för att fatta beslut i den uppkomna situationen.

Jag har respekt för att Migrationsverkets arbete stundtals kan vara svårt, men sedan när är det en anledning till att som myndighet vägra utföra sitt uppdrag?

Svenska myndigheter berövar de afghanska medborgarna flyktingstatus. Flykting är man när vissa kriterier är uppfyllda. Det ska sedan bara erkännas av staten man sökt asyl i. Genom att Migrationsverket inte fattar beslut i ärenden berövas flyktingar sin rättsliga status.

Svenska myndigheter berövar de afghanska medborgarna status som alternativt skyddsbehövande, en status som ska tillerkännas de som t.ex. riskerar att dödas på grund av den inre väpnade konflikten i Afghanistan. En inre väpnad konflikt som egentligen har pågått i tiotals år, men som under alla förhållanden måste anses ha pågått i maj-september 2021.

Svenska myndigheter berövar de afghanska medborgarna sina rättigheter när de försätter dem i limbo på obestämd tid, utan rätt till uppehållstillstånd, utan rätt att arbeta, utan rätt att försörja sig, och utan rätt till ekonomiskt bidrag till mat eller boende.

Det mänskliga lidandet i Afghanistan kommer att bestå. Det finns inget myndighetsskydd. Det finns inga stridande regeringsstyrkor att tala om. Det finns inga planer på någon internationell intervention.

Allt talar för att talibanerna kommer få härja fritt, med allvarliga människorättsbrott som följd, under en överskådlig framtid.

Det mänskliga lidandet bland de afghaner som vistas i Sverige kan i skrivandes stund upphöra. Här finns myndighetsskydd. Här behövs ingen internationell intervention.

Allt som krävs är att Migrationsverket upphäver sitt rättsvidriga ”beslutsstopp”, tillämpar den lagstiftning som finns, och tillerkänner afghanerna skyddsstatus och uppehållstillstånd.

Den 16 september underströk Europaparlamentet att inga påtvingade återvändanden till Afghanistan får förekomma under några som helst omständigheter. Så vad väntar vi på? Hur länge ska Migrationsverket tillåtas beröva afghanerna deras mänskliga rättigheter i Sverige?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges mest framträdande migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.
Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Hon ligger bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i migrationsdomstolen.
Emilie Hillert söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor. Mer information om henne finner ni på www.processadvokat.se.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.