Foto: Duygu Getiren / TT

Skilda världar?

Av Carin Åberg 2021-10-11

Politikerna stödjer sina beslut på olika myndigheters statistik, men det vet väl alla – ”det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik”. Vad gäller ”gängkriminaliteten” och dödsskjutningar har regeringen presenterat ett 34-punktsprogram med åtgärder – byggd på statistik?

Flera personer (närmare 300) från det ”utsatta området” norra Järva (läs Tensta, Rinkeby, Kista och Husby) opponerar sig och demonstrerade den sista september 2021 på Mynttorget i Stockholm.

De stödjer sig bland annat på egna erfarenheter. De har sammanställt ett eget 34-punktsprogram med önskade åtgärder för att slippa otrygghet och dödskjutningar.

Åtgärder till stöd för att slippa se sina barn välja kriminalitet framför en vanlig svenssonlaglig framtid, med felparkeringar, överträdda hastighetsbegränsningar och tvivelaktiga skatteavdrag.
Det är intressant att jämföra dessa två program vad gäller innehåll, fokus och perspektiv.

Regeringens 34-punktsprogram är indelat i fyra områden: verktyg i brottsbekämpningen; påföljder; bryta tystnadskulturen; förebyggande av brott. Politikerna har tydligen klart för sig vad det hela handlar om och det känns igen från medierapporteringen. Tryggt och tillförlitligt (?).

26 av de 34 punkterna (drygt 75 procent) handlar om: ökade befogenheter för polisen, hårdare straff och anonyma vittnesmål. Avsnittet ”förebyggande av brott” (resterande knappt 25 procent) är speciellt intressant i sammanhanget. Där rekommenderas bland annat:

Punkt 27 En parlamentarisk beredning har tillsatts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet.

28 Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden.  Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation […] kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.

29 Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”)
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård.
Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell. […]

31 Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner.
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner.
En utredare har föreslagit hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 juni 2021. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

32 Samordnade insatser för barn och unga i riskzon.
Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta områden.
Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 juni 2023.
Sedan två punkter om penningtvätt och avhopparverksamhet.

Aftonbladet rapporterade från demonstrationen på Mynttorget:

”under demonstrationen lämnades en kravlista på 34 punkter, lika många som i regeringens gängvåldsprogram, över till inrikesminister Mikael Damberg (S). Den bestod till viss del av förebyggande åtgärder, som fler sommarjobbsplatser för unga, läxhjälp till alla elever i resurssvaga områden, fler specialpedagoger och lärare.
Punkten ’Hårdare tag mot drogkonsumenterna i de välbärgade stadsdelarna’ drog applåder.”

Det där med ”drogkonsumenterna i de välbärgade stadsdelarna” handlar om att exempelvis Husby fungerat/fungerar som en – i bokstavlig mening – narkotikamarknad dit köpsugna konsumenter kunnat vända sig.

Det vill säga, köparna/brukarna är inte ”inhemska” i Husby, de är bara väl orienterade om vart de ska vända sig. Mer eller mindre hemmahörande i ”insatta” områden som exempelvis Danderyd, Täby och Östermalm.

”Järvaaktivisternas” 34-punktsprogram omfattar i sammanfattning nio områden: demokrati; arbetsmarknad; utbildning och skola; polis och rättsväsende; lagstiftning; bostadspolitik; hälsa; civilsamhälle; sociala frågor.

Bland dessa punkter är speciellt området ”polis och rättsväsende” av särskilt intresse, punkterna 13 till och med 19 (drygt 20 procent) att jämföra med regeringens förslag till polisiära och juridiska åtgärder (drygt 75 procent). Från ”Järvaaktivisternas” program:
13. Hårdare tag mot drogkonsumenterna från de välbärgade stadsdelarna.
14. Inrätta en nationell kriskommission för att utreda varför så få mord är uppklarade i Järva.
15. Utred och värdera hur fler ordningsvakter och kameraövervakning påverkar de boendes hälsa och trygghet.
16. Utred och utvärdera polisens arbete i socioekonomiskt resurssvaga områden.
17. Ge ökade resurser till Tullverket för att kunna beslagta vapen och narkotika som smugglas in i Sverige.
18. Utveckla polisens kompetens genom utbildning kring varför unga är fientligt inställda mot polisen, vilka faktorer ökar polishat och minskar människors förtroende för polisen.
19. Utveckla lokalpolisens/områdespolisens kompetens i syfte att tillförsäkra de boendes rättssäkerhet och integritet i samband med ingripanden.

Det alternativa programmet finns att ta del av här i sin helhet.

Det råder knappast någon tvekan om att dessa punkter bygger på empiriska grunder – det är drabbade som samlat sina erfarenheter och upplevelser som det handlar om.

Visst, regeringens program handlar om hela Sverige, medan ”Järvaaktivisternas” handlar om deras omedelbara livsvärld. Men skillnaderna i perspektiv och ansatser mellan politikernas och ”Järvaaktivisternas” världar är tydlig: å den ena sidan repressalier, hot, å den andra sidan förebyggande åtgärder.

Vad jag vet finns inga vetenskapliga belägg för att höjda straff, ökade integritetskränkningar, mer statligt reglerat våld och minskad rättssäkerhet leder till minskad brottslighet och ökad trygghet för medborgare – snarare en uppåtgående våldsspiral.

Men att förebyggande åtgärder – om än dock inte alltid – har en önskad effekt. Det är ingen hemlighet att ökad jämlikhet, speciellt socioekonomisk, leder till minskad brottslighet.

Skilda världar? Vilken värld hör du till?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Carin Åberg är pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.