Det här med nämndemän och underliga domar

Av Börje R P Carlsson 2021-12-29

Jag har i skilda sammanhang hamnat i en situation där jag försöker försvara nämndemannasystemet. Detta har sin grund i att jag inte är beredd att helt överlåta rättsskipningen till svartvita jurister som ofta är helt onyanserade. Jag är orolig för att domar, utan nämndemän, kommer att urarta och bli skrivna efter lagens bokstav och inte i lagens anda där också förarbetena till lagtexten vägs in.

Men det blir allt svårare att klara en diskussion när nämndemännens agerande läggs till grund för en skrivelse som författats av en ”överkörd” juristdomare.

Nu senast i Solna där nämndemännen, enligt domaren, friar en pappa från misshandel då pappan varit så kort tid i Sverige att han inte hunnit lära och förstå svensk lag.

Att bli friad på dessa grunder skulle sätta hela rättssystemet ur funktion för som polis får man/fick man ofta höra ”visste inte detta”.

Juristdomaren i aktuell dom har genom en skrivelse påtalat hur regelvidrig domen är och nu har en tvist uppstått mellan domaren och nämndemännen och domarens skrivelse ska nog ses som en partsinlaga som inte är helt invändningsfri. Domaren synes inte vara anhängare av nuvarande system med nämndemän.

Läser man domen framgår att den misstänkte friats då nämndemännen inte tyckte att åklagarens bevis räckte – och såg det dessutom som en förmildrande omständighet att mannen varit så kort tid i Sverige att han inte lärt sig tala svenska och förstå svenska förhållanden.

Här har dock bara andra stycket i domskälen uppmärksammats och på vilket sätt de ansåg att åklagarens bevisning inte räckte har helt negligerats.

Att veta vad som är rätt eller fel, lagligt eller olagligt är en medborgerlig plikt och vet man inte får man ta konsekvenserna för detta. ”Samma regler ska gälla för alla som är i samhället” säger rådmannen.

En av nämndemännen som nu avgått efter 20 år hävdar att det är domaren själv som myntat att den ”åtalade inte känt till svenska spelregler och att han därför måste få en marginal i förhållande till dem som växt upp i Sverige”. Det är argument som domaren nu helt underkänner.

– Jag kan förstå att de försöker prata sig ur detta när det blivit rabalder om det. Men innan det blev rabalder var de nöjda. De har fått läsa domskälen och var nöjda med detta, säger rådmannen.

Samma sak kan man nog anföra mot domarens agerande och domens lydelse torde hon också ha ett stort ansvar för. Domaren hade nog kunnat författa en dom som de inblandade nämndemännen varit mer nöjda med. Nu har i stället en pajkastning utbrutit där det blir allt svårare att klarlägga de enskildas insatser, påståenden och uppfattning.

Urklipp från artikeln jag läst om målet:

M-nämndemannen vill inte kännas vid de kontroversiella formuleringarna om att man måste ta hänsyn till att den åtalade och hans familj är nya i Sverige. Han säger att det är domarens ”egna tolkningar”.

– Det som rådmannen skrev om att de var från ett annat land och inte förstod det svenska rättssystemet. Det är ju rena påhittet. Det var ingen av oss som tyckte så. Det är ju helt orimligt att tycka att de ska ha andra regler för att de kommer ifrån ett annat land.

Bland flera kontroversiella formuleringar i domen – som alltså nämndemännen stod bakom men juristdomaren tog avstånd ifrån – märks:

”Vad som är föräldrars rättigheter kontra en tonårings är också något som inte kan betraktas endast utifrån det svenska sättet att se på det. Mamman och styvfadern är från Ukraina och har bott kort tid i Sverige … Föräldrarna kan å sin sida inte ha förutsatts ha lärt sig hur sådana här frågor ska hanteras i Sverige … Det gör att de måste få en marginal i förhållande till föräldrar som växt upp i Sverige.”

Formuleringar som att fallet är ”en ren ord mot ord-situation” och att stödbevisningen ”är inte tillräckligt robust för en fällande dom” kritiseras både av domaren och av utomstående kommentatorer. ­

Åklagaren har överklagat den friande domen. Det fanns utrymme för osäkerhet om vad som verkligen hade hänt, en fråga om trovärdighet och bevisvärdering.

Det ska vara ställt bortom allt rimligt tvivel, men det var mer indicier, säger M-nämndemannen och fortsätter:

– I och med att det fanns ett utrymme att fria så är det svårt att fälla. Men det är klart att det hade varit mer bekvämt att fälla honom. Det är tråkigt alltihop.

För övrigt undrar jag…

om det egentligen inte handlar om en inlaga i nämndemannasystemets vara eller icke-vara?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.