När våra grundlagar utsätts för attack

Av Börje R P Carlsson 2022-01-20

Grundlagarna ska vara svårare att ändra än vanlig lag. Trots detta begås hela tiden vanemässig överträdelse av grundlagarna. Detta har tydligen uppmärksammats av rättssamhället och därför pågår just nu en omfattande förändring där syftet uppenbart är att anpassa grundlagarna till polis och åklagares behov.

Grundlagen (regeringsformen) skapades för att skydda medborgarna mot myndigheters övergrepp och grundlagarna ska vara svårare att ändra än andra lagar.

Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.

Överträdelse mot grundlagen sker nu varje dag genom att polis och åklagare vanemässigt har förändrat synsätt och tolkning av lagen. Den nu pågående förändringen tycks helt sakna intentioner till eftertanke eller att skydda demokratin.

6 §   Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).

Nu har en utredare, Barbro Thorblad, före detta general­direktör för Domstols­verket, fått i uppdrag att undersöka följande:

Om det ska bli möjligt att lägga ihop det förväntade straffet av flera brott som en person misstänks för, så att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning kan användas oftare.

Min kommentar:
Att lägga ihop straffen för att få ett förväntat straff som ska ge möjlighet till olika tvångsmedel har förekommit under många år men tanken på ett lagstadgat minimistraff var aldrig tänkt att utnyttjas genom addition och förväntad påföljd.
De mest flagranta övertrampen började för många år sedan när ett antal narkotikaförseelser kunde adderas och skapa grovt narkotikabrott.
Ett annat uppmärksammat fall är jaktbrottet med Hedin. Här fick åklagaren hemlig telefonavlyssning på grund av förväntad påföljd. När åklagaren sedan åtalade så handlade åtalet om ett brott som kunde ge max sex månaders fängelse.
Åklagarens uppgift om en förväntad påföljd var uppenbart bara en omväg för att få till hemlig telefonavlyssning.

2. Om åklagare ska få fatta interimistiska beslut om hemlig rumsavlyssning.

Min kommentar:
Redan idag sker så även om det blir lite mer hysch-hysch.

3. Om hemlig avlyssning och hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation alltid ska få användas vid misstankar om utpressning, övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling.

Här har beställaren återigen låtit sig förledas till att använda en brottsrubricering för att genomföra vissa åtgärder. Beställaren tycks inte ha en aning om hur brottsrubriceringen går till.
Vid brottsrubricering används vanemässigt det grövsta brottet som skulle kunna bli aktuellt. I de flesta fallen ändras brottsrubricering till ett lindrigare brott.

4. Hur hemlig övervakning av elektronisk kommunikation ska få användas mot målsäganden.

Här börjar grundlagen helt negligeras och att använda hemliga tvångsmedel mot en målsägare är djupt stötande. Här finns möjligheter att använda ett medgivande.

5. I vilka situationer hemlig övervakning av elektronisk kommunikation bör få användas för att lokalisera misstänkta.

Här kommer dagens slasktratt där polis och åklagare vill ha carte blanche att använda hemliga tvångsmedel utan vare sig misstanke eller omdöme.

6. Om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation bör få användas för att utreda vem som kan vara gärningsman.

Det här är ytterligare en slasktratt som ger vida möjligheter att avlyssna vem det vara må utom möjligen kungen.

7. Om tillstånd till hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska knytas till en person.

Här har nog både polis och åklagare fått sina högsta önskningar uppfyllda eftersom detta ger möjlighet att genomföra hemliga tvångsåtgärder inte bara mot den misstänkte utan också till alla som han har någon som helst kontakt med.

8. Om det ska införas möjlighet till enklare beslut om tillträde för att installera hemlig kameraövervakning.

Här vill polis och åklagare uppenbart att enskilda poliser och åklagare ska kunna besluta om hemlig installation hos någon när tillfälle ges.

9. Om tillämpningsområdet för inhämtningslagen ska utvidgas till fler brott.

Här är det uppenbart att polis och åklagare vill vidga ramarna för de brott som kan ligga till grund för åtgärden. Idag gäller 2 resp 4 års fängelse för det grundläggande brottet (obs singular) men här finns uppenbarligen önskemål om ett lägsta straff på kanske sex månader. Idag används förväntad påföljd för att komma runt dagens minimikrav och detta vill brottsbekämparna tydligen ha lagfäst.

10. Behovet av en effektiv brottsbekämpning ska vägas mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Vid denna bedömning är det redan, utan någon utredning, helt klart att den enskildes rätt till personlig integritet alltid kommer till korta när den vägs mot brottsbekämpandets effektivitet.

Att de blåbruna inte bekymrar sig över ovan återgivna beställning förvånar mig inte – men att övriga partier inte inser faran att ändra grundlagarna är mer förvånande och stötande.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.