Bengt Sändh

När jag var polis

Av Bengt Sändh 2022-02-06

Sommaren 1970 spelade vi in Lars Molins debutpjäs Badjävlar. Min gode vän Finn Zetterholm och jag skrev ett tiotal visor till pjäsen och medverkade som två hippiefigurer. Inspelningen ägde rum i Öregrund och Östhammar och de flesta medverkande bodde på ett pensionat i sistnämnda stad.

En söndagsmorgon medan de andra sov hittade jag, på ett bord, en polisuniform som skådespelaren Tommy Johnson skulle bära vid nästa dags inspelningar. Jag fick lust att prova den och den satt perfekt.

Då fick jag idén att jag skulle ut och patrullera lite på stan för att se hur det kändes. Jag saknade den reglementsenliga slipsen och hade bara mina egna ljusbruna mockaskor att ha på fötterna men det fick väl gå.

Det var första gången som denna sömniga småstad såg en patrullerande polis och förbluffade innevånare gläntade på gardiner och såg mig gående stelbent med händerna på ryggen.

Ibland stannade jag och stod och vägde lite på fotbladen såsom poliser plägar göra. Själv var jag barnsligt road men bemödade mig att hålla min uppsyn som man säger nollställd.

När jag efter en dryg timme avslutat min patrulltjänst och kom tillbaka till pensionatet hämtade jag kameran, ställde in bländare och slutare och bad min dam, Naomi Lindh, att ta bilden.

Nästa dag när Tommy Johnson bar uniformen skulle vi spela in en scen på hamntorget i Öregrund. En fet stockholmsdirektör, spelad av Ernst Günther, anlände med familj och parkerade på torget.

Finn och jag började trakassera direktören och hans familj och vi var väldans otrevliga. Vi hånade honom, sparkade på hans Mercedes och tog frun på tuttarna.

För att få naturliga publikreaktioner körde vi med dold kamera. Fotografen låg på mage på taket till ett gatukök. Det hela var inte helt riskfritt då det samlats rätt mycket folk som tog direktörens parti. Till slut rådde litet av lynchstämning.

Tommy Johnson stod tio meter bort i uniformen och besåg inspelningen. En dam i övre medelåldern fick syn Tommy och sprang fram till honom och skrek:

– Ser du inte hur dom bär sig åt. Ska du inte ingripa?

Tommy betraktade damen lite slött och sa:

– Det skiter väl jag i!

När Tommy och jag träffades många år senare påminde jag honom om detta hans svar och han skrattade gott och sa:

– Jo, jag minns det för det var nog den roligaste replik jag fällt under hela min skådespelarkarriär.

När man spelar in film så är det väldigt mycket som klipps bort. Den scenen jag berättat om här kom aldrig med i Badjävlar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Bengt Sändh var ett av de omskrivna barnhemsbarnen. Han blev med tiden smed. Men enligt polisen hann Bengt innan dess, i unga år, sätta ett informellt svenskt rekord i bilstölder genom att stjäla 46 bilar under tio dygn.
Med tiden blev han trubadur och har sjungit in 21 LP- och CD-skivor. 1993 startade han Bengt Sändhs snusfabrique. Han spetsade sitt snus med lite konjak och det blev en succé.
Sex år senare sålde han snusfabriken till Swedish Match och flyttade till spanska Costa del Sol. Där lever han nu med hustru och hundar.
Bengt Sändh skriver böcker i skilda ämnen och är hängiven naturfotograf. https://www.bengtsandh.se/

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.