Vapenamnesti – bra lösning på fel problem

För ett år sedan smugglade jag in en pistol i Sverige. Det var inte svårt…

Peter Isaksson utbildade sig sent i livet till journalist med inriktning på research.

Efter en stökig ungdomsperiod jobbade han som bartender, dörrvakt och lite av varje, innan han under många år arbetade med ungdomar som hade en psykosocial problematik.

Peter är en av initiativtagarna och grundarna till Magasinet Para§raf.

Hans vision var att magasinet skulle vara kompletterande inom samhällsjournalistik med ledordet inifrån.

Peter Isaksson är redaktionschef och ansvarig utgivare på Para§raf.

Vi har de senaste åren tvingats vänja oss vid att läsa om dödskjutningar och våldsdåd där skjutvapen varit inblandade. Som ett svar på det här inför nu regeringen en vapenamnesti under perioden mars-maj 2013. Amnestin går ut på att man ska kunna lämna in sitt illegala vapen till polisen utan att dömas för innehavet.

Om du lämnar in ditt vapen frivilligt får du vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar. Flera av mina vänner lever i tron att en vapenamnesti på något sätt påverkar det kriminella klimatet. Alltför många politiker verkar också leva i den tron.

Alla dessa krafttag

Bland de första åtgärderna Beatrice Ask vidtog när hon tillträdde som justitieminister var att införa en vapenamnesti som genomfördes mellan mars-juni 2007. Amnestin var den andra i ordningen och resulterade i att 13 835 vapen lämnades in. Den första genomfördes 1993 och då fick polisen in hela 17 050 vapen. Beatrice Ask kallade åtgärden en framgång och när förslaget om en ny amnesti aktualiserades under 2011 skyndade nästan alla partiers företrädare i juridiska frågor ut i media och ropade på en ny amnesti. Alla ville visa att de ville ta krafttag mot problemet med illegala vapen.

Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) menade att det var bråttom och att han ville ha snabba besked av regeringen när en ny amnesti kunde genomföras. Han sa att man inte kan ligga och vänta hela mandatperioden på att få in de illegala vapen som är i omlopp.

Folkpartiets ledamot i justitieutskottet Johan Pehrson, gick ett steg längre och torgförde sin åsikt att det är bra om människor som kommit på andra tankar än att springa omkring och råna folk, kan göra sig av med sina vapen när de har börjat sitt nya liv. Längst gick Caroline Szyber (KD) även hon ledamot i justitieutskottet. Hon menade att en vapenamnesti är ett viktigt steg i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten.

Harpuner, armborstar och slaktmasker

Samtliga citerade politiker poängterar i intervjuerna att varje illegalt vapen som försvinner från samhället och inte kan tas över av någon annan är en seger. Så långt kan nog de flesta vara överens. Det är när de gör gällande att en vapenamnesti skulle vara ett hårt slag i kampen mot någon form av organiserad brottslighet och annan yrkeskriminalitet, som våra folkvalda hamnar snett. De vapen som lämnats in vid vapenamnestierna har inte någonting med den typen av brottslighet att göra.

Går man igenom de vapen som lämnades in 2007 ser man att större delen är gammalt arvegods, långa kulgevär, antika revolvrar, harpuner och en och annan slaktmask. Av de närmare 14 000 vapen den senaste amnestin resulterade i, var endast tre automatvapen. Både utvärderingen efter amnestin och tidigare studier visar att kriminella inte lämnar ifrån sig några vapen. De vapen som lämnas in kommer istället från vanliga laglydiga medborgare som inte vet vad de ska göra med ett vapen de inte har någon användning för.

Problemet är ett annat

När jag för ett år sedan gjorde research inför en dokumentärfilm om illegala vapen i Sverige, förvånade det mig hur få svar det fanns att få av berörda myndigheter. Ingen visste eller vågade estimera hur många illegala vapen det finns i Sverige.

I den mån jag fick svar förvånade det mig ännu mer att man inte gjorde något åt de identifierade problemen. Problemet med illegala vapen i Sverige stavas smuggling.

Den senaste undersökningen som gjordes 2007 av Statens kriminaltekniska laboratorium visar att 97 % av de runt 1000 skjutvapen polisen beslagtar varje år är insmugglade. Vapnen som beslagtas har då oftast redan använts vid brott. När jag läste den här statistiken trodde jag att Tullverket vidtagit kraftåtgärder för att stoppa införseln av illegala vapen, men icke. Deras statistik för beslag av skjutvapen är nedslående, man kan nästan räkna antalet beslagtagna vapen på fingrarna.

Inte inkompetenta

Tullen tog 38 skjutvapen i beslag 2011. Glädjande nog var det nio stycken fler än året innan. Om någon fler än jag tycker att det är ganska låga siffror, kan jag glädja er med att det inte handlar om inkompetens. Det ingår nämligen inte i Tullverkets uppdrag att prioritera skjutvapen. I det årliga uppdraget, det så kallade regleringsbrevet som tullen får varje år från regeringen har inte ordet vapen funnits nämnt på länge, om ens någonsin. Istället har det varit tobak, vin och sprit som tillsammans med narkotika har prioriterats. Anledningen till detta är att Tullverket lyder under finansdepartementet.

Markus Sjöqvist, pressekreterare hos Anders Borg på finansdepartementet, förklarade för mig att det handlar om att prioritera. Narkotika är viktigt att bekämpa på grund av den effekt det har på hela samhället. Sprit och cigaretter prioriteras främst på grund av ekonomiska skäl. Det handlar alltså om kronor och ören.

I årets regleringsbrev har hot mot hälsa, miljö och säkerhet, där tydligen vapen ska finnas med uppgraderats till andra prioritet. Hur det är med den saken är lätt att kolla om en månad när tullens beslagsstatistik för 2012 kommer.

Hur mycket vapen som helst

För att få svar på hur tillgången ser ut, kontaktade jag ett antal kriminella. Frågan var enkel, hur lång tid tar det att skaffa fram ett vapen? Svaret var naturligtvis avhängt på vilka man känner, men allt mellan tio minuter och ett dygn var svaret jag fick. Enligt dem finns det hur mycket illegala vapen som helst i omlopp och större delen kommer ursprungligen från balkan, något som också står att läsa i tullens hemligstämplade rapport Crossfire. När jag berättade för en illegal vapenhandlare att tullen året innan tagit 29 stycken vapen i beslag, fick jag till svar att det var vad han hade sålt veckan innan.

/wp-content/uploads/content/kronikorer/VapenPaBron.png

När vi filmade pilotavsnittet av det nämnda filmprojektet, åkte vi över Öresundsbron med en pistol i bagaget, se bilden ovan. Det enda vi såg av tullen var en tullkvinna som avhjälpte den krånglande bom som utgjorde sista stoppet innan Malmö och hon vinkade glatt när vi åkte.

En vapenamnesti är en utmärkt idé, gör den permanent. Det vore dock klädsamt om våra folkvalda makthavare inte maskerade det faktum att de lämnat walk over i kampen mot illegala vapen med prat om vapenamnesti som en lösning på problemet.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.