Legalt hasch och amfetamin – eller?

Det är väldigt glädjande att märka att det förs en diskussion om haschet ska bli legalt eller ej!

 

Lillemor Östlin är den kvinna som suttit flest gånger i fängelse i Sverige.

Hon har skrivit den kritikerhyllade självbiografiska boken Hinsehäxan 2005, som blev TV-serie i SVT. Den följdes upp av Dagbok från kvinnofängelset 2009 och 2010 kom hon ut med den uppmärksammade romanen: Skäligen misstänkt för mord.

Under perioder har hon varit prostituerad och hade dåvarande justitieministern Lennart Geijer som kund i tio år.

Hon har främst begått narkotikabrott, för att finansiera sitt eget missbruk av amfetamin. Och hon har rymt tre gånger från kvinnofängelset Hinseberg.

Lillemor kan som få andra, som krönikör på Para§raf, beskiva en värld inifrån som andra ofta bara tror att de känner till.

Inte för att jag tycker det, nej, det är inte därför jag blir glad. Det är för att någon, äntligen, öppet får ventilera sin åsikt i en narkotikafråga, utan att bli lynchad av mobben!

Nu kanske jag tar i… Egentligen vet jag inte vem eller vilka, som förespråkar legalisering av cannabis, inte hur de har det i sin strid heller. Men ändå! Att alls tala om knark i annat än eländes eländehistorier, har varit tabu ända sedan 1960-talet, när den så kallade knarkvågen sägs ha brutit ut. Den som försökt har ofelbart blivit stämplad som ”knarkliberal.” Total idiot eller knarkare själv, så klart!

Använt amfetamin i många år

Så är det kanske också, åtminstone i en del fall, som mitt till exempel. Jag har använt amfetamin i många år, det är ingen hemlighet. Å andra sidan har jag aldrig uttalat någon önskan om att sagda drog ska bli legal.

Men, det borde den bli!

Inte hur som helst, men i vissa fall och då under läkares utskrivning och kontroll.

För heroinister finns Subutex och Metadon. Heroinanvändarna har tydligen ingen större svårighet att få de preparat som finns. Visserligen sitter de sedan i en trång bur med så mycket regler, att det inte är många som klarar sin behandling utan att bli utkastade. De, som klarar det, gör det ofta med väldigt bra resultat.

Huruvida det finns någon ersättningsdrog för hasch vet jag inte. Jag har aldrig hört om någon sådan, det är kanhända därför de vill ha cannabis legalt? För eget bruk kanske, men svårt att hålla koll på…

Hascharna vill inte

Om hasch vet jag inte så mycket. Det låter nog alldeles otroligt, när man tänker på hur många år jag levt bland knarkare.  Därför frågade jag några, som jag vet är aktiva haschrökare eller har varit, om de tycker att hasch ska bli lagligt. De sa nej! Förvånande nog har nästan allihop sagt att de inte vill ha cannabis lagligförklarat! Djupare än så kan jag inte gå in på den frågan.

Som sagt, jag tycker inte att det ska bli lagligt med amfetamin heller. Dels antar jag att det skulle bli för svårt, för hela samhället – och då inte bara i Sverige – som har förbjudit all tillverkning av amfetamin.

Kanske det finns sätt att kringgå den lagen också, men det verkar vara väldigt svårt att få fram preparat som verkligen hjälper de amfetaminister som får hjälp av Beroendecentrum etc. Det är inte många som är nöjda eller håller sig till de utskrivna doserna.

Det jag har svårt att förstå är varför de utskrivna medicinerna skulle vara bättre för den beroende patienten än det ursprungliga knarket? De, som jag är bekant med och får höra vad de egentligen tycker, säger att med vissa justeringar skulle det kunna gå ganska bra, men att det är kompletteringarna som förstör.

– Går det inte att tala med läkaren då? säger jag och får en blick som klart säger att frågan är ovanligt korkad.

Med en suck svarar den gamla väninnan:

– Neej! Det går inte alls. Är man inte nöjd får man sluta med ” behandlingen.”

Gör man det, eller som oftast, blir utskriven så är bara den kriminella marknaden kvar. Det kostar pengar. Pengar som man inte har och så vidare…

Annonser för Preludin

Vad är rätt? Amfetamin såldes i början med hjälp av stora annonskampanjer. Snygga, smala kvinnor erbjöd en bättre livskvalitet med hjälp av amfetaminbaserade Preludin. Det kan väl ingen i dagens läge lastas för? Utom somliga då! Vi – som gick på det.

Kanske en del människor har lättare att bli beroende än andra? Jag vet inte. Att bli smal och snygg, få energi och lust till att hålla hemmet välstädat, orka med man och barn, det är väl klart det lät bra! Och kändes bra. För en gångs skull en reklam som höll vad den lovade.

Alla, som provade blev inte narkomaner. Kanske hade det något med den sociala situationen att göra också? Det var faktiskt lättare att lösa de närmaste problemen när man blev lite piggare. I vart fall på kort sikt, men sedan? Inget att rekommendera!

De som vet

Ändå tycker jag att alla med känt missbruk av alla sorter borde få hjälp. Som det är nu måste en amfetaminberoende ha någon konstaterad bokstavssjukdom. Finns ingen sådan, finns heller ingen hjälp. Det vill säga om drogen är amfetamin. Höll på att skriva centralstimulerande, men jag vet inte om kokain tillhör den klassen eller ej, inte heller vilken vård kokainister kan få.

Kanske det inte skulle vara så klyftigt att ge alkoholrecept till alkoholister, men det har väl aldrig varit aktuellt? De måste nog ha någon annan hjälp.

Subutex är nästan ännu mer beroendeframkallande än till och med heroinet självt, säger många av mina vänner, som använder det. Det är de som vet!

Alla, som är beroende av någon drog, vet var problemen med den drogen ligger. Jag upplever hela tiden att de, som bestämmer, vet så lite om det de bestämmer över. Men varför ska de bry sig? De har ju gått i skolor, har examen på just den problematiken, varför skulle de lyssna på en knarkare? De forskar ju vidare och har sina fasta platser i tillvaron.

En vacker dag kommer de nog fram till något. Vem vet?


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.