Ricard Nilsson

Mus skrämde tre vakter

En mus hade tagit sig in i vaktkuren på ett Sveriges säkraste fängelser, de tre vakterna som såg den blev både rädda och handlingsförlamade.

Ricard A R Nilsson har varit med från Para§rafs första dag, som skribent och bloggare. Han är dömd till livstids fängelse för mord och är inne på sitt femtonde år bakom murarna.

Under de här åren har han hunnit beta av ett antal fil kand och fil mag, och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Därtill har han skrivit två deckare ihop med författarkollegan Pierre Larancuent, Män utan nåd och Med döden som skugga. I februari släpper han boken En livstidsdömds dagbok, där han berättar om det hårda livet i fängelse.

Han bloggar numer här:
www.nilsson-larancuent.com

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

Efter en snabb blick ut genom mitt gallerförsedda fönster kunde jag konstatera att frosten låg som ett vitt täcke över marken och gnistrade vackert i solens morgonstrålar. Men det var för tidigt att gå upp, jag bäddade åter ner mig i min säng och tänkte sova en timme till.

   Klockan var strax innan nio en lördagsmorgon, men precis som jag var på väg att kliva igenom dörren till drömmarnas land så hördes en massa oväsen från vaktkuren. Efter ytterligare några minuter ljöd ett gällt kvinnoskrik, nyfikenheten tvingade mig upp ur min varma säng för att se vad det var som hände.

   Till saken hör att det i fängelse finns en oskriven regel om att det på helger ska vara tyst fram till tio, att det nu fördes en massa oväsen hör alltså till ovanligheterna, speciellt eftersom det var personal. Smått irriterad gick jag ut i vaktkuren, yrvaken. Vad såg jag då, jo, en ganska stor och bastant vakt står med en kartongbotten som han höll likt en sköld. De två andra kriminalvårdarna såg rådvilla och avvaktande ut.

   – Vad är det nu, grabbarna vill sova i fred, varför skriker ni och håller på? undrade jag.

– En mus! sa den kvinnliga vakten som var uppenbart upprörd.

   – Jag har hört oväsen i snart en kvart, hur svårt är det att fånga en liten mus. Har ni ens försökt fånga den med händerna?

Detta hade de naturligtvis inte. Istället hade de tre vakterna – vars jobb det är att hålla efter tunga brottslingar – försökt mota ut musen genom ytterdörren, uppenbarligen utan att lyckas. Ingen ville röra den, av rädsla för att den skulle ”attackera” dem, som ena vakten sa.

   Jag bara suckade och skakade på huvudet.

  – Var är den ”farliga” musen? frågade jag sarkastiskt.

Vakterna pekade på ett hörn bakom en liten bokhylla. Jag lyfte försiktigt bort möbeln, kupade mina händer kring musen och lyfte upp den. Och den var verkligen liten, kroppen var ungefär som halva mitt lillfinger.

   – Är detta vad ni har fört så mycket oväsen om?

– Men tänk om den bits, sa ena vakten.

[-]   – Sluta nu, detta är ju en minimal mus.

   Jag gick ut på promenadgården och lät det lilla djuret löpa. Efter detta fick jag reda på att de hade ringt till vakthavande befäl och frågat hur de skulle agera. En av vakterna hade till och med funderat över att dra larmet. Allt detta för en mus som det tog mig mindre än två minuter att fånga, dessutom förde inte jag en massa oljud. Med misstrogen min tittade jag på vakterna och lämnade dem för att återgå till min numera ljumna säng.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.