Dick Sundevall

Så fel som det kan bli!

Leif GW Persson med flera har i dagarna uttalat sig om att han nog blev felaktigt dömd. Det handlar om utrikesminister Anna Lindhs mördare, Mijailo Mijailovic. Han dömdes till livstids fängelse men blev sedan överflyttad till rättspsykiatrisk vård. Närmare bestämt till den rättspsykiatriska kliniken i Växjö. Men problemet är mycket större än så.

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

När jag för något år sedan intervjuade chefsöverläkaren på detta rättspsyke, sa han:

– Tanken är att landstingen ska vara vår största kund men idag är det Kriminalvården. Och dom vi får hit från Kriminalvården blir allt fler och är allt sjukare.

   Vad det handlar om är att domstolarna kan döma människor till fängelsestraff, eller om de bedöms vara gravt psykiskt störda, till rättspsykiatrisk vård. Om någon döms till rättspsykvård är det landstinget som personen ifråga tillhör som betalar för vården. Det handlar normalt om 4-6 000 kronor per dygn, vilket är nästan dubbelt så mycket som en genomsnittlig fängelseplats kostar.

   Det är staten som betalar för fängelsestraffen. Eller uttryckt på annat sätt, vi skattebetalare betalar via landstingsskatten för de som döms till rättspsykvård och via den statliga skatten för de som hamnar i fängelse. Men då återfallen i brottslighet är färre för de som döms till rättspsykvård så är den högre kostnaden väl ”placerade” pengar, då det resulterar i färre nya brottsoffer.

   Lagen som reglerar det här är från 1992. Men alla tycks vara överens om att ribban har höjts genom åren vad gäller uttolkningen av vilka som är gravt psykiskt störda. Uttryckt i klarspråk, den som tidigare dömdes till rättspsykiatrisk vård utifrån ett visst sjukdomstillstånd, döms idag till fängelse för samma tillstånd trots att lagen inte har ändrats. Och allt som oftast blir det därmed nödvändigt att i efterhand flytta över dem till rättspsykiatrisk vård.

   När det nu i olika medier diskuteras varför inte Mijailovic dömdes till rättspsykvård, tycks de flesta vara överens om att det handlade om att domstolarna inte kunde stå emot opinionstrycket. Sånt här brukar i efterhand skyllas på medierna. Jag tänker inte en sekund försöka försvara allt konstigt och felaktigt som publiceras här och där – men det här handlar om att domstolarna allt för ofta inte klarar av att stå emot olika tillfälliga opinioner, vilket utgör ett allt större samhällsproblem.

   Nåväl, om nu någon döms till fängelse och sedan flyttas över till rättspsykvården, so what? Då är väl ordningen återställd, och det är kanske väldigt bra att hen hamnar där? Ja, i ett första skede. Men patienter på rättspsyken är inlåsta på obestämd och obegränsad tid. Så länge de anses utgöra en fara för sig själva eller andra släpps de inte ut. Vilket kan innebära, och har inneburit, att vissa fått stanna där livet ut.

De som däremot har dömts till fängelse för till exempel våldtäkt, grov misshandel, dråp eller mord och fått ett tidsbestämt straff, ska släppas ut när de avtjänat två tredjedelar av straffet. Vad det här får för följder beskrev chefsöverläkaren på Växjös rättspsyke så här:

– Jag har haft patienter i form av fångar som kommit från Kriminalvården och som jag har varit tvungen att släppa ut en viss dag trots att jag bedömt dom som farliga för allmänheten.

   Hade dessa personer dömts till rättspsykiatrisk vård hade de fortfarande varit inlåsta och fått vård. Inte nog med det. En del av dem som trots allt fortfarande döms till rättspsykiatrisk vård, har så kallad särskild utskrivningsprövning i domen. Det innebär att det är förvaltningsrätten som avgör om de kan släppas ut, inte de specialiserade rättspsykiatrikerna som har mer än dubbelt så lång eftergymnasial utbildning som jurister har.

– Jag har patienter där jag och läkarteamet är överens om att dom kan släppas ut, förklarade chefsöverläkaren på Växjö rättspsyke. Några av dem medicineras överhuvudtaget inte längre. Men förvaltningsrätten går inte med på att släppa ut dom.

   Han klargjorde att dessa patienter behöver leva bland människor som står stadigt på jorden och inte bland patienter som har de svåraste psykiska sjukdomar som man känner till, för då är risken stor för att tillståndet förvärras igen.

   Varför motsätter sig då förvaltningsrätterna att de här patienterna släpps ut? Därför att brottet som föranlett att de hamnat på rättspsyket ifråga hade inneburit längre inlåsning om de hade dömts till fängelsestraff. De ser alltså inte dessa patienter som vad de faktiskt är, tvångsintagna patienter på ett mentalsjukhus, utan som dömda brottslingar. Dessa personer har bedömts så psykiskt sjuka att de inte kan dömas till fängelsestraff men förvaltningsrätterna håller alltså i efterhand på med att utdöma straffets längd. Det här handlar inte bara om den rättspsykiatriska kliniken i Växjö, utan det är likadant i landet i övrigt.

   Den här processen blir naturligtvis väldigt godtycklig. Kvinnor som får så kallade förlossningspsykoser och dödar sitt barn brukar vara inlåsta någon månad eller två, och sedan får den öppna psykvården ta över. Medan andra blir sittande inlåsta i flera år efter att läkarna velat släppa ut dem, trots att de inte har dödat någon. Förvaltningsrätter sysslar normalt inte med brott som hör hemma i brottsbalken – och ska inte heller göra det.

   Så var landar vi då med alltihop? Tingsrätter och hovrätter kan inte stå emot opinionstryck och dömer därför gravt psykiskt sjuka till fängelsestraff. Medan förvaltningsrätter försöker döma ut ”straffets” längd för personer som inte har dömts till fängelsestraff. Allt för att inte någon tillfällig opinion ska gå i taket för att dessa brottslingar anses ha ”kommit undan för lättvindigt”.

   Det får alltså till följd att personer som av ett team specialutbildade läkare har bedömts som friska nog för att kunna släppas ut och börja arbeta, blir fortsatt inlåsta på den hårdaste form av mentalsjukhus vi har. För mig för det tankarna till den gamla sovjetstaten där folk låstes in på mentalsjukhus för att de var politiskt oppositionella. Likheten ligger i att de inte är inlåsta på grund av sitt mentala tillstånd. Medan fångar som flyttats över till rättspsykvård på grund av att de är så gravt psykiskt sjuka att Kriminalvården inte kan hantera dem, släpps ut efter att ha avtjänat sin strafftid – hur farliga läkarteamet än bedömer att de är för allmänheten.

 

I övrigt…

är det trist att man i olika medier, tio år efter mordet på Anna Lindh, fortfarande blandar ihop begreppen säkerhet och trygghet. Sannolikt hade Anna Lindh levt idag om hon hade haft med sig några livvakter när hon gick till NK. Det hade ökat hennes säkerhet. Men om Mijailovic hade tagits om hand för psykvård när han sökte sådan, hade Anna Lindh likaså sannolikt levt idag. En fungerande psykvård med större resurser utgör en trygghet för såväl psykiskt störda som för ministrar och övriga medborgare.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.