Dick Sundevall

En fredlös svensk medborgare

Är Jonas Falk, tidigare Oredsson, en fredlösförklarad medborgare? Frågan kan tyckas absurd, men är befogad. Han har nu suttit häktad sammanlagt i fyra år och tre månader i Sverige och Spanien. Och på ett antal punkter har han frånkänts sina grundläggande rättigheter.

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

I början av 1990-talet begick Jonas Falk ett antal grova rån. Det senaste 1995. Han dömdes för dessa och frigavs 2003. Efter att ha försökt börja studera på Stockholms universitet men hela tiden blivit stoppad av polis och anklagad för olika saker, men aldrig blivit dömd igen, beslutade han sig för att lämna Sverige.

   Svensk polis började 2008 spana mot Falk i Spanien. Först misstänkte man att han sålde rånarplaner. Det visade sig vara grundlöst. Då riktade man in sig på olagliga affärer med diamanter, och gick så långt att man utsatte en vän till Falk för en provokation genom att utge sig för att vara diamanthandlare. Dock utan resultat, då även ”diamantspåret” visade sig grundlöst.

   I maj 2009 gick Sverige, Spanien, Frankrike och Schweiz, på svenskt initiativ, ihop i ett så kallat Joint Investigation Team (JIT). Frankrike och Schweiz hoppade dock av ganska snabbt. Arbetshypotesen för denna JIT var att Jonas Falk hade tillgångar som härrörde från grov brottslighet. I ett protokoll från det första mötet finns följande att läsa:

De brott som denna brottsliga organisation misstänkt begå är allt ifrån rån med våld och hot där eldvapen och sprängmedel använts. Kapitalflykt till skatteparadis som Schweiz och finansiering av brottsliga aktiviteter som genomförs av andra organisationer och med vinsterna från dessa finansierar, leder och utför de operationer med införsel av kokain från Colombia till Sverige och troligen även till Spanien.

   I ett senare dokument beskrivs syftet med denna JIT enligt följande:

I maj 2009 skapades en JIT inom ramen av Eurojust mellan Sverige och Spanien för att samordna arbetet med att beslagta en kokaintransport från Jonas Falks organisation avsedd för att föras in i Europa från Sydamerika samt lokalisera alla tillgångar och egendomar som de misstänkta förfogade över i Spanien genom penningtvätt av pengar som härrör från brott vilket de utreds för i Sverige.

   Under de kommande rättegångarna mot Jonas Falk med flera, ska huvudåklagaren i målet komma att besvara en direkt fråga från försvaret, om vad som hänt med de tidigare misstankarna avseende grova rån:

Handlingarna innehåller uppslag som fanns i ett inledningsskede av spaningarna och det finns därefter inga faktaunderlag som visar att till exempel Jonas Falk skulle varit inblandad i några rån under tiden efter frigivningen 2003.

   Den 1 juni 2010 grips ensamseglaren Mauritz Andersson av den franska kustbevakningen med 1,2 ton kokain i sin båt Solero. När allt är klart för rättegång mot honom i Frankrike är ingen annan svensk misstänkt för inblandning i hans kokainsmuggling. Då kommer en framställning från Sverige om att Mauritz Andersson ska utlämnas hit, eftersom svensk polis påstås ha hittat nio kilo kokain ombord på hans båt Gloria i Göteborgs hamn. Dessa nio kilo ska ha funnits där sedan 2008 och Mauritz Andersson ska därmed dömas i Sverige.

   Jonas Falk och Mauritz Andersson känner varandra, och nu kommer Jonas Falk att åtalas i samma rättegång i Sverige, där Falk ses som ”ligaledaren”. I vissa medier benämns han ”knarkbaron”. (Jonas Falk har aldrig dömts för narkotikabrott.) Såväl Falk som Andersson hävdar dock att Andersson har anlitats av Falk för att framföra en båt som är så stor att sjökaptenen Anderssons formella kompetens behövts för detta. Och några penningtransaktioner mellan Falk och Andersson som kan misstänkas avse narkotikaaffärer läggs inte fram från åklagarsidan.

   Jonas Falk grips i december 2010 i Colombia av den i Sydamerika ökända polisstyrkan DAS. Den är numer upplöst och dess ledare sitter i fängelse efter att bland annat mot betalning ha avlyssnat domare, journalister, advokater och politiker. Och därtill ha mördat en folkrättsaktivist.

   Varför Internationella åklagarkammaren valt att samarbeta med just DAS är oklart.

   Sverige och Colombia har inget utlämningsavtal. Därför kan inte Jonas Falk utlämnas till Sverige. Men när det gäller narkotikabrott kan det prövas i domstol, och leda till en utlämning. En sådan prövning tar cirka ett år. Hade han då utlämnats för misstankarna om narkotikabrott hade han inte senare kunnat lämnas vidare till något annat land.

   Då vill istället de svenska åklagarna att han ska utvisas. Vilket går snabbare eftersom säkerhetspolisen, i det här fallet DAS, kan fatta beslut om det. Men Jonas Falk lever ihop med en flickvän i Colombia när han grips. Och därmed kan han enligt colombiansk lag inte utvisas. Det är att observera att ingen påstår att detta med en colombiansk flickvän skulle vara något slags trick från Falks sida, utan tvärtom bekräftas det av olika dokument. Och i colombiansk press klargörs att han när han greps så var han tillsammans med sin colombianska flickvän. Men DAS ordnar i samarbete med den svenska ambassaden så att Falk ändå blir utvisad.

   Bland de poliser och åklagare som arbetat i flera år med fallet benämndes Jonas Falk ”The national target”. När jag intervjuade Mauritz Andersson beskrev han vad som hände när han hamnade i Sverige:

   – Det var ju Jonas dom var ute efter. I förhör efter förhör tjatade dom bara om hur Jonas kunde vara inblandad. Jag blev så trött på att gång på gång behöva förklara att han inte hade någonting att göra med vad jag var anklagad för.

   Den 8 mars 2013 dömer tingsrätten Jonas Falk för grovt narkotikabrott till 18 års fängelse och 50 miljoner kronor i skadestånd. För oss som tagit del av förhandlingarna och förundersökningen framstod domen som milt uttryckt underlig, för det hade ju inte kunnat bevisas att Jonas Falk befattat sig med någon narkotikasmuggling eller annan hantering av narkotika.

   Och det är precis vad Svea hovrätt kommer fram till ett drygt år senare, när man helt frikänner Jonas Falk.

   Falk hade då redan släppts ur häktet i avvaktan på domen. Han blir ute under ett drygt dygn, sedan grips han igen. Vad som har hänt är att den svenska huvudåklagaren i kokainmålet, Karin Bergstrand, har kontaktat sin spanska kollega och fått honom att snabbt utfärda en internationell arresteringsorder avseende Jonas Falk. Så när Svea hovrätt kommer med sin friande dom den 26 juni 2014, sitter Jonas Falk åter isolerad i Sollentunahäktet. Sammanlagt har han då, under de här åren, varit häktad i Sverige med fulla restriktioner i 3,5 år.

   Att det varit väldigt bråttom med denna arresteringsorder framgår av att Falks födelsedata är felaktigt angivna och att han enligt arresteringsordern bland annat ska ha varit inblandad i penningförfalskning. Något som han aldrig varit misstänkt för i Sverige och inte heller är misstänkt för i Spanien. I övrigt anges tre punkter som Falk är misstänkt för: Deltagande i kriminell organisation, penningtvätt och skattefusk.

   Jonas Falk och hans försvarare motsätter sig grunderna för den internationella arresteringsordern. De hävdar att det Falk är misstänkt för i Spanien, i form av penningtvätt, skattebrott och deltagande i kriminell organisationen, bygger på pengar han skulle ha tjänat på de narkotikaaffärer han nu är helt frikänd från av Svea hovrätt. Och att han inte kan åtalas för ett brott i ett EU-land som han redan är frikänd från i ett annat. Alltså den grundläggande rättsprincipen ne bis in idem – icke två gånger för samma sak.

   Deltagande i kriminell organisation faller snabbt bort i de svenska förhandlingarna. Kvar finns den påstådda penningtvätten och skattebrotten i Spanien. Försvaret hävdar att penningtvätten i så fall delvis har utförts i Sverige, och då kan Falk inte utlämnas på den punkten. Och att han aldrig bott så länge sammanhängande i Spanien att han blivit skatteskyldig där. Tingsrätten och hovrätten menar att de frågorna får utredas i Spanien. Åklagaren hävdar enligt domen i Stockholms tingsrätt att:

Kränkningar av Europakonventionen kan rättas till senare under förfarandets gång.

   Försvaret hävdar också att om Falk hade blivit utlämnad i laga ordning från Colombia så hade han nu inte kunnat lämnas ut till Spanien. Men domstolarna menar att den frågan får redas ut i Spanien. Det hela vandrar från tingsrätten via hovrätten till HD som avslår överklagan.

   Efter manglande i 15 veckor, flögs så Falk ner till Spanien den 10 september förra året. Spanjorerna har då av Internationella åklagarkammaren i Sverige fått den fällande tingsrättsdomen på 620 sidor i narkotikamålet översatt. Men inte den friande hovrättsdomen på drygt 200 sidor. (Den har man än idag inte fått.) Så Falk eskorterades med hand- och fotbojor av ett tiotal spanska insatspoliser, eftersom han i deras ögon var ”ledare för en internationell narkotikaliga”.

   Idag har han tillbringat sex månader i spanskt häkte. Dock inte isolerad som i Sverige, eftersom bara terroristmisstänkta kan isoleras i Spanien. Den 18 maj ska rättegången börja.

   Vad gäller misstanken om skattebrott i Spanien förhördes Falk om det i Sverige, utan att få veta att det handlade om misstanke om skattebrott i Spanien. Och följaktligen utan att ha tillgång till en spansk advokat. Förhören skickades sedan översatta till Spanien. Åklagaren från ekobrottsmyndigheten i Sverige som hade hand om ärendet med arresteringsordern tillstod i tingsrätten att Falks rättigheter blivit kränkta genom det här förfarandet. Men att det var en fråga som Spanien fick lösa. De spanska åklagarna hävdar dock att det där är Sveriges problem.

   Till saken hör att Spanien i likhet med många andra länder har en maxtid för hur lång tid någon kan vara häktad. I Spanien är det fyra år, och i december 2014 hade Falk sammanlagt suttit häktad i fyra år i svenskt och spanskt häkte. Men spanjorerna hävdar att han är misstänkt för helt andra brott i Spanien, och att häktningstiderna därmed inte kan räknas samman. Vad det skulle vara för andra brott, som inte bygger på det svenska åtalet, har dock inte framkommit. Möjligen skulle det kunna vara skattebrott men Falk har som sagt aldrig vistats så lång tid sammanhängande i Spanien att han har kunnat bli skatteskyldig där.

   I Spanien blir man frigiven från fängelsestraff efter halva tiden, om man skött sig, så som vi hade det tidigare i Sverige. När Falk nu närmar sig 4,5 år i häkte innebär det att han avtjänat en tid i häkten som motsvarar en fängelsedom i Spanien på närmare nio års fängelse.

   I Svea hovrätts friande dom i narkotikamålet underkänner hovrätten den så kallade bevisningen om att Mauritz Andersson skulle ha haft nio kilo kokain i sin båt Gloria i Göteborg. Det som framkommit, menar hovrätten, kan inte utgöra en grund för att,

dra den slutsats som åklagarna hävdat, dvs. att partiet var kvarglömt sedan 2008.

   Hovrätten konstaterar också att:

Av utredningen går det inte heller att dra slutsatsen att det var Mauritz Andersson som placerade narkotikan i båten.

   Vem eller vilka som skulle ha placerat kokainet i båten, går hovrätten inte in på. Men rimligen tror inte hovrätten att några knarklangare ska ha tyckt att det var en bra idé att gömma nio kilo kokain i just den båt som då var den av polisen mest bevakade i landet.

   Hovrättens slutsats måste rimligen leda till att målet inte skulle ha avhandlats i Sverige, eftersom det var just dessa nio kilo kokain som innebar att Mauritz Andersson överlämnades till Sverige, och att Jonas Falk med flera därmed kom att åtalas. Den problematiken är hovrätten väl medveten om, och därför tar man upp den frågan i domen. Man skriver:

Mauritz Andersson ska utan hinder av att brottet begåtts utom riket dömas enligt svensk lag eftersom brottet begåtts eller skulle ha fullbordats på ett svenskt fartyg.

   Men så var det nu inte alls. Båten ifråga, Solero – var franskregistrerad. Eftersom båten är större än 12 x 4 meter så måste den registreras i det så kallade Fritidsfartygsregistret. Och där har Solero, som aldrig befunnits på svenskt territorialvatten, varit franskregistrerad så länge Mauritz Andersson ägt båten, hävdar han.

   Mauritz Andersson greps alltså av fransmän på franskt territorialvatten i en franskregistrerad båt, och när hovrätten inte tillskriver Andersson de nio kilona i båten Gloria i Göteborg – så finns det ingen grund för att målet skulle ha avhandlats i Sverige.

   Men går det att få bekräftat att det som Mauritz Andersson påstår om båten Soleros registrering är sant? Svar ja, för nu har båten sålts av den svenska kronofogdemyndigheten som en ”franskregistrerad båt”.

   Den här segdragna processen kommer att ha kostat svenska skattebetalare uppemot en halv miljard kronor när allt är klart. Europadomstolen lär tids nog få ta ställning till vad det innebär att målet felaktigt avgjordes i Sverige.

    Sammanfattningsvis:

  • Jonas Falk har felaktigt, utan laglig grund, utvisats från Colombia och flugits till Sverige för att åtalas här.
  • Mauritz Andersson och Jonas Falk med flera skulle inte ha åtalats och dömts i Sverige. Andersson skulle ha dömts i Frankrike och där var inga andra svenskar misstänkta.
  • Falk har tillbringat 3,5 år isolerad i häkte i Sverige, för att därefter bli helt frikänd av Svea hovrätt. Därefter har han på ytterst tveksamma, sannolikt felaktiga, grunder utlämnats till Spanien.
  • Där sitter han nu häktad sedan sex månader tillbaka i avvaktan på en rättegång som uppenbarligen grundas på pengar han skulle ha förvärvat genom narkotikabrott, som han i Sverige har frikänts från. Vid senaste häktningsförhandlingen underströk den spanska åklagaren nervöst att Spanien inte hade något att göra med den olagliga utvisningen av Falk från Colombia, utan att det helt är Sveriges problem. Och alltså inget som Spanien behöver befatta sig med.
  • Han har än idag inte förhörts i Spanien avseende misstankarna om skattebrott.
  • Falk har sammanlagt i Sverige och Spanien suttit häktad i mer än fyra år och ska därmed enligt spansk lagstiftning släppas ur häktet. Men så har inte skett då den spanska åklagaren hävdar att det inte handlar om samma utredning, samtidigt som det uppenbart är samma utredning som bedrivits i JIT-samarbetet.

   Är det nu inte hög tid för staten Sverige att börja agera för denna svenska medborgares rättigheter? Börja ifrågasätta vad det är som pågår. Och ifrågasätta om det som pågår är i enlighet med Europakonventionen.

   Om sedan staten Sverige i den här frågan ska representeras i form av åklagaren på ekobrottsmyndigheten som handlade arresteringsordern, eller av riksåklagaren, eller av regeringen via den svenska ambassaden i Madrid, kan naturligtvis diskuteras. Men så här kan det inte gärna få fortsätta.

   Vi kan inte ha den ordningen att polis och åklagare bestämmer sig för att någon är en grov brottsling, och sedan kör på med ytterst tveksamma och till och med olagliga metoder för att få honom fälld. Och när det inte lyckas, skickar honom vidare till nästa land, trots att han i Sverige har frikänts från de brott som anklagelserna i det landet bygger på.

   Falk begick grova rån som ung man för drygt 20 år sedan. Han har dömts och avtjänat sitt straff för det. Sedan han frigavs 2003 har nu åklagaren konstaterat att inget tyder på att han fortsatt begå rån. Han har därefter misstänkts för grovt narkotikabrott, men aldrig dömts för narkotikabrott av något slag.

   Jonas Falk ska naturligtvis som alla andra stå till svars om han begår nya brott. Men han är inte fredlös för att han för 20 år sedan dömdes för brott. Han har rättigheter. Och dessa rättigheter har nu kränkts gång på gång. Och kränkningarna fortsätter. När ska staten Sverige bestämma sig för att det nu får vara nog när det gäller hur en svensk medborgare behandlas?

 

Artikeln har även publicerat på Dagens Juridik.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.